Statsbudgeten 2021

Förklaring:Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Under momentet inflyter skatt på fysiska personers förvärvsinkomster enligt statens progressiva inkomstskatteskala och kapitalinkomstskatt enligt skatteskalan i två steg. Under momentet inflyter dessutom källskatt som betalas av begränsat skattskyldiga samt rundradioskatt för personer.

Den senast verkställda beskattningen, dvs. beloppet av skatten på förvärvs- och kapitalinkomster skatteåret 2018, har använts som grund för skatteinkomstprognosen. Prognosen för skatteintäkterna för 2021 grundar sig på uppgifterna om skatteutfallet för 2019 och 2020 samt på prognosen för utvecklingen av de skattepliktiga inkomsterna 2019—2021. I prognosen beaktas de ändringar i skattegrunderna som gjorts 2019 och 2020 och som föreslås 2021 samt förhandsuppgifter om den slutliga beskattningen 2019. Prognoserna för skatteutfallet 2020 och 2021 är förenade med betydande osäkerhet på grund av de ekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin, som det är mycket svårt att förutse.

Den mest betydande posten bland förvärvsinkomsterna är löneinkomsterna, vars utveckling påverkas av utvecklingen i fråga om sysselsättningen och inkomstnivån. En annan viktig förvärvsinkomstpost är pensionsinkomsterna, som uppskattas öka snabbare än löneinkomsterna i och med att antalet personer som de närmaste åren går i pension ökar och den genomsnittliga pensionsinkomsten ökar. Löneinkomsterna beräknas minska 2020 till följd av covid-19-krisen och börja öka igen 2021. Arbetslöshetsförmånerna beräknas öka 2020. Kapitalinkomsterna beräknas minska 2020. Kapitalinkomster är bl.a. överlåtelsevinster, utdelningsinkomster, hyresinkomster, inkomster av virkesförsäljning och kapitalinkomstandelen av företagsinkomsten. De mest betydande är utdelningsinkomsterna och överlåtelsevinsterna, som uppkommer bl.a. vid värdepappers- och fastighetshandel och vars utveckling är beroende av utvecklingen av förmögenhetsvärdena.

I samband med budgetpropositionen lämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2021 samt till lagar om ändring och temporär av inkomstskattelagen och ändring av 13 § i lagen om inkomstdatasystemet. I överensstämmelse med programmet för statsminister Marins regering föreslås det i beskattningsgrunderna för förvärvsinkomster en indexjustering som motsvarar ändringen i förtjänstnivåindex. Rätten till ränteavdrag för bostadslån minskas i enlighet med regeringsprogrammet. Åren 2021—2023 minskas avdragsrätten med fem procentenheter per år så att avdragsgillheten för räntor på bostadslån helt slopas 2023. Den skattefria delen för personalbiljetter höjs och beskattningen förenklas. Beskattningsvärdet för den fria bilförmånen och driftsförmånen för renodlade elbilar sänks temporärt åren 2021—2025. Laddningsförmånen för elbilar befrias temporärt från skatt åren 2021—2025. Tjänstecykelförmånen ska vara en skattefri förmån upp till ett belopp av 1 200 euro. Kollektivtrafikens andel av det s.k. servicepaketet för mobilitet som erbjuds i form av anställningsförmån jämställs med skattefri personalbiljett. Maximibeloppet av den inkomst som överförs till en idrottsutövarfond höjs och som temporär åtgärd förlängs maximitiden för ett särskilt arbetsställe från 3 till 3,5 år. Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om beskattning av personalemissioner på onoterade aktiebolag. Lättnaden beräknas minska intäkterna från skatten på förvärvs- och kapitalinkomster från och med 2021. Till följd av den lindring av villkoren för betalningsarrangemang inom beskattningen som genomfördes år 2020 förskjuts en del av inflödet av skatteinkomster från 2020 till 2021. Ändringarnas inverkan på statens intäkter från förvärvs- och kapitalinkomstskatten presenteras i tabellen nedan (inverkan av en del av ändringarna bedöms vara ringa, varför de inte tagits upp i tabellen). Dessutom sänker de höjda avskrivningar på lösa anläggningstillgångar som gäller åren 2020—2023 intäkterna från skatten på förvärvs- och kapitalinkomster under perioden. År 2021 beräknas inverkan på debiteringen av förvärvs- och kapitalinkomstskatt uppgå till -20 miljoner euro.

Skatten på förvärvs- och kapitalinkomster för respektive skatteår inflyter under flera kalenderår, och det influtna beloppet under momentet består därmed av redovisningen av skatter som debiterats under olika skatteår. De medel som inflyter under momentet påverkas också av skattetagarnas utdelning och eventuella rättelser av utdelningen som tillämpas vid redovisningen av skatterna. Det redogörs närmare för tidtabellen för de förvärvs- och kapitalinkomster som inflyter samt för utdelningen och dess betydelse i inkomstprognosen i finansministeriets promemoria Förfarandena för sammanställning av budgetekonomins inkomstposter vid finansministeriet (www.vm.fi).

De osäkerhetsfaktorer som hänför sig till prognosen för skatteinkomsterna från förvärvs- och kapitalinkomster föranleds i allmänhet till stor del av osäkerheten i prognosen för kapitalinkomsterna samt eventuella rättelser i utdelningen till skattetagarna. Också intäkterna av källskatten har varierat på ett oförutsägbart sätt, främst på grund av återbäringar av källskatt som betalats tidigare år. Kapitalinkomsternas utveckling är ojämnare än förvärvsinkomsternas, och kapitalinkomsterna reagerar kraftigare på de ekonomiska konjunkturerna än förvärvsinkomsterna. Dessutom försvåras prognostiseringen av kapitalinkomsterna av att det innan beskattningen har slutförts finns relativt få uppgifter om utfallet. När budgetpropositionen för 2021 bereds är de nyaste uppgifterna om kapitalinkomsterna som fåtts genom den senast slutförda beskattningen från 2018. Rättelser som gäller utdelningen under budgetåret och det föregående skatteåret kan leda till att det belopp som flyter in under momentet förändras med flera tiotals, eller rentav hundratals miljoner euro. Särskilt vid konjunktursvängningar är det svårt att förutse dessa förändringar. I prognosen för 2021 hänför sig den största risken till bedömningen av konsekvenserna av covid-19-krisen.

Det har definierats 51 olika skatteutgifter inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen. För 38 av dessa skatteutgifter kan deras belopp uppskattas. Effekterna har bedömts schematiskt och har inte inbegripit effekterna av de övriga skatteutgifterna, och strykandet av en skatteutgift ökar inte nödvändigtvis skatteinkomsterna med motsvarande belopp. En del av skatteutgifterna inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen är till sin karaktär snarare avdrag som påverkar den allmänna beskattningsnivån än skatteutgifter som riktas till en begränsad grupp. Dylika avdrag är exempelvis förvärvsinkomstavdraget och arbetsinkomstavdraget med hjälp av vilka man reglerar skattebelastningen på arbete samt pensionsinkomstavdragen med hjälp av vilka beskattningsnivån för pensioner regleras. Ett specialfall är skatteutgifter som utgörs av skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst, som snarare är teoretiska skatteutgifter än en egentlig lättnad som beviljas vid beskattningen.

Det beräknas att skatteutgifterna inom kapitalinkomstbeskattningen minskar alla skattetagares skatteintäkter med sammanlagt knappt 18,8 miljarder euro 2021 (inklusive de skatteutgifter som utgörs av skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst, ca 4,3 miljarder euro). Av detta är effekten på statsskatterna ca 10,1 miljarder euro.

Eurobeloppet för skatteutgifterna för förvärvs - och kapitalinkomstbeskattningen ökar genom att beskattningen av onoterade aktiebolags personalemissioner lindras, den skattefria andelen för personalbiljetter höjs, maximibeloppet av den inkomst som överförs till en idrottsutövarfond höjs och arbetsinkomstavdraget höjs. Antalet skatteutgifter ökar till följd av den temporära sänkningen av värdet av bilförmånen för renodlade elbilar, den temporära skattefriheten för laddningsförmånen för elbilar samt skattefriheten för tjänstecyklar. Begränsningen av rätten till ränteavdrag på bostadslån minskar skatteutgifternas belopp i euro.

Förklaring:Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Skatten är 20 % av den beskattningsbara inkomsten. Under momentet inflyter statens andel av samfundens inkomstskatt och rundradioskatten för samfund under året. Skattetagare när det gäller samfundsskatten är staten och kommunerna.

Prognosen för samfundsskatten bygger på de färskaste uppgifterna om utfallet och på uppskattningar av den slutliga skatten för respektive skatteår. Prognosen för samfundsskatten skatteåret 2021 görs upp utifrån företagens uppskattade resultatutveckling från 2020 till 2022. Uppskattningen av den slutliga samfundsskatten för skatteåret 2021 baserar sig dessutom på förhandsuppgifter från den slutliga beskattningen skatteåret 2019 och på uppgifter om de belopp som influtit skatteåret 2020. Företagens resultatutveckling beräknas främst med hjälp av förändringen i rörelseöverskottet enligt nationalräkenskaperna. Företagens resultatutveckling följer inte helt förändringarna i rörelseöverskottet. I synnerhet under kraftiga konjunkturväxlingar kan den bild rörelseöverskottet ger av företagens resultat avvika betydligt från verkligheten. När prognosen görs upp erbjuder rörelseöverskottet likväl en naturlig utgångspunkt för en granskning av hur intäkterna från samfundsskatten utvecklats i förhållande till den tillväxtprognos som beskriver hela den ekonomiska aktiviteten. Prognosen för samfundsskatten kompletteras vid behov utifrån företagens resultatuppgifter och uppgifter om influtna belopp. Samfundsskatten är en av de skatteformer som är mest känsliga för konjunkturer, och intäkterna från den har varierat mer än intäkterna från andra skatteformer. Förändringar i den ekonomiska utvecklingen och i företagens resultatutsikter kan snabbt leda till även stora förändringar i intäkterna från samfundsskatten. Den betydande ekonomiska nedgång som inträffade till följd av coronapandemin 2020 ledde också till en betydande minskning av intäkterna från samfundsskatten.

Som en del av helheten för att stödja den kommunala ekonomin år 2021 samt för att kompensera för sänkningen av avgifterna för småbarnspedagogik överlämnar regeringen i samband med budgetpropositionen till riksdagen en proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen. I propositionen föreslås det att kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna höjs med 12 procentenheter för skatteåret 2021 och med 2 procentenheter från och med skatteåret 2022. Ändringen minskar statens redovisning av samfundsskatten med cirka 612 miljoner euro år 2021. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ett temporärt extra avdrag för forskningssamarbete i anslutning till företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet åren 2021—2024. Det beräknas minska statens intäkter från samfundsskatten med ca 6 miljoner euro år 2021 och debiteringen av samfundsskatten med ca 8 miljoner euro på årsnivå. I enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering kompenseras kommunerna enligt nettobelopp för de konsekvenser som ändringen har för skatteintäkterna. Kompensationen genomförs genom att utdelningen av samfundsskatten ändras så att skatteintäkten är neutral för kommunerna. För att underlätta situationen för företag som hamnat i ekonomiska svårigheter på grund av coronapandemin beräknas det att upphörandet av de lättnader i fråga om betalningsarrangemang som trädde i kraft 2020 ökar statens intäkter från samfundsskatten med 12 miljoner euro 2021. Som en del av åtgärdspaketet för att stödja kommunerna i samband med pandemin höjdes kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna med 10 procentenheter för skatteåret 2020. På grund av periodiseringen av intäkterna från samfundsskatten beräknas ändringen ytterligare minska statens redovisning av samfundsskatten med ca 60 miljoner euro 2021. Dessutom sänker de höjda avskrivningar på lösa anläggningstillgångar som gäller åren 2020—2023 skatteintäkterna under perioden. År 2021 beräknas inverkan på debiteringen av samfundsskatt uppgå till cirka -200 miljoner euro.

Från och med 2013 har man genom en årlig skatt som ska betalas till staten samlat in de medel som behövs för att finansiera Rundradion Ab:s verksamhet. Rundradioskatten för samfund inbringar nästan 30 miljoner euro på årsnivå.

Skatten under skatteåret flyter in under loppet av flera kalenderår, och därför utgörs inflödet under momentet av samfundsskatt som redovisats under olika skatteår. Av den slutliga samfundsskatten för ett skatteår inflyter största delen som förskott under samma år. Beloppet av de ytterligare förskott som betalas efter utgången av skatteåret och innan beskattningen har slutförts varierar betydligt från år till år. Förskott återbetalas också till företag på ansökan innan beskattningen har slutförts. Efter att beskattningen har slutförts inflyter kvarskatt, och inflödet minskas av de förskottsåterbäringar som betalas tillbaka till företagen. År 2021 inflyter det ännu skatt från skatteåren 2020 och 2019.

Inom näringsbeskattningen finns det 35 skatteutgifter. För 19 av dem har en uppskattning av skatteutgiftens omfattning beräknats. De viktigaste av skatteutgifterna under momentet för samfundsskatt är skatteutgifter inom avskrivningssystemet för lösa anläggningstillgångar, på skatteårsnivå beräknat ca 925 miljoner euro, och skattefrihet för överlåtelsevinster på aktier i anläggningstillgångar, ca 378 miljoner euro. I fråga om avskrivningar på lösa anläggningstillgångar inbegriper det belopp som beräknats ovan också skatteutgifter under momentet för skatt på förvärvs- och kapitalinkomster. Avskrivningsrätten för lösa anläggningstillgångar utökades för skatteåren 2020—2023, vilket också ökade skatteutgiftens belopp. Definitionerna av skatteutgifter samt bedömningarna av deras effekter på skatteintäkterna beror på det sedvanliga skattesystemet och de metoder som används vid uträkningen av skatteutgifterna. För periodiserade skatteutgifter kan uppskattningen presenteras antingen som ränta på skatteskuld eller som inverkan på skatteårsnivå. Det sedvanliga skattesystemet och de uträkningsmetoder som ligger till grund för skatteutgiftsberäkningarna har beskrivits i en rapport av Statens ekonomiska forskningscentral, Verotuet Suomessa 2009. Ytterligare information om skatteutgifterna och beräkningen av dem finns på finansministeriets webbplats på adressen www.vm.fi/verotuet.

Förklaring:Skatten grundar sig på lagen om källskatt på ränteinkomst (1341/1990). Skatten är 30 % på den ränta som i Finland betalas för insättningar eller masskuldebrevslån. Alla fysiska personer är skattskyldiga.

Inlåningen från hushåll bildar den största delen av skattebasen. I slutet av 2019 var inlåningsstocken från finländska hushåll i finländska penninginstitut ca 95 miljarder euro och genomsnittsräntan på insättningarna var ca 0,11 %. Det beräknas att den källskattebelagda inlåningsstocken från hushåll och genomsnittsräntan på hushållens insättningar utvecklas i enlighet med vad som anges i tabellen:

Förklaring:Skatten grundar sig på lagen om skatt på arv och gåva (378/1940) och på arvs- och gåvoskatteskalorna i lagen. Gåvoskattens andel av de medel som inflyter under momentet beräknas uppgå till ca 20 %.

Till arvs- och gåvobeskattningen hänför sig 15 olika skatteutgifter, av vilka beloppet av skattelättnaden i samband med generationsväxling i företag, som är den mest betydelsefulla skatteutgiften, beräknas vara ca 112 miljoner euro 2021.