Statsbudgeten 2021

Förklaring:Av tillägget föranleds 50 000 000 euro av att anslaget tidigareläggs från 2022.

Av tillägget är 300 000 euro en överföring från moment 31.10.31 och används för de projekt för lätt trafik som nämns i utskottets betänkande (FiUB 36/2020 rd) och som är belägna på statens landsvägsnät.

Av tillägget föranleds 1 600 000 euro av att den skadeståndsinkomst som influtit år 2020 beaktas som tilläggsanslag under momentet basunderhåll av transportinfrastrukturen.

Förklaring:Avdraget är en överföring till moment 31.10.20 och föranleds av att de projekt för lätt trafik som nämns i utskottets betänkande (FiUB 36/2020 rd) är belägna på statens landsvägsnät.

Förklaring:Av tillägget föranleds 3 000 000 euro och kompletteringen av motiveringen till momentet av utgifter som finansieras med inkomster från EU:s återhämtningsinstrument. EU:s återhämtningsinstrument kan tas i bruk när rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel har godkänts i alla medlemsstater i enlighet med de krav som deras statsförfattning ställer och beslutet därefter har trätt i kraft.

Av tillägget föranleds 2 173 000 euro av de utbetalningar för CEF-stödprojekt som intäktsförts under moment 12.31.10 och där det av motsvarande anslag avsätts 1 125 000 euro för projektet Esbo stadsbana, 690 000 euro för projektet förbättring av banan Kouvola—Kotka/Fredrikshamn och 358 000 euro för projektplanering för annan utveckling.

Av tillägget föranleds 3 000 000 euro av projektet för att förnya Rävsundsbron och Hessundsbron på landsväg 180, 2 000 000 euro av utvecklings- och verifieringsfasen i projektet Digirata och 1 000 000 euro av projektet för att elektrifiera banavsnittet Laurila—Torneå—Haparanda.

Justering av fullmakterna för projekt enligt tidigare beslut:

Fullmakten för projektet justeras med 35 500 000 euro från 98 000 000 euro till 133 500 000 euro på grund av att kostnadskalkylen har ökat. De anslagsbehov som motsvarar justeringen av fullmakten hänför sig till åren 2023 och 2024.

Fullmakten för projektet justeras med 2 500 000 euro från 10 500 000 euro till 13 000 000 euro på grund av att kostnadskalkylen har ökat. Det anslagsbehov som motsvarar justeringen av fullmakten täcks med det anslag som återstår från ett annat projekt.

Fullmakten för projektet justeras med 3 500 000 euro från 64 000 000 euro till 67 500 000 euro på grund av att kostnadskalkylen har ökat. Det anslagsbehov som motsvarar justeringen av fullmakten täcks med det anslag som återstår från ett annat projekt.

Som motivering till de nya projekten föreslås

I projektet Digirata moderniseras och digitaliseras järnvägssystemen i Finland samt förnyas tågkontrollen på järnvägarna så att den överensstämmer med det europeiska systemet. Digirata delas in i två faser: utvecklings- och verifieringsfasen samt upphandlings- och genomförandefasen. Utvecklings- och verifieringsfasen inbegriper fastställande och testning av det tekniska helhetssystemet inklusive en tågkontroll som baserar sig på ETCS-systemet och en radionätslösning som tas i bruk på hela bannätet i Finland. I den inledande fasen av utvecklings- och verifieringsfasen i projektet Digirata ingår även utveckling, utrustning och testning av system för tågmateriel som används på ETCS testbanan Kouvola—Kotka/Fredrikshamn.

Inom projektet elektrifieras banavsnittet Laurila—Torneå—Haparanda med stöd av elsystemet för järnvägarna i Finland, görs de ändringar av broar som elektrifieringen och strukturernas skick förutsätter, byggs de säkerhetsanordningar mellan Torneå och Haparanda som tågtrafiken förutsätter samt görs de bangårds- och plattformsändringar som behövs i Torneå. Dessutom förbättras säkerheten vid plankorsningarna på avsnittet Laurila—riksgränsen.

Projektet knyter bannätet i Finland i större utsträckning än tidigare till bannätet i Sverige och vidare till Narvik i Norge. Syftet med projektet är att förbättra järnvägstransporternas kostnadseffektivitet och industrins konkurrenskraft, att göra landtrafikförbindelserna mellan Finland och Sverige mer användbara och fungerande som en del av TEN-T-stomnätet samt att skapa potential för gränsöverskridande passagerartrafik.

Totalkostnadskalkylen för projektet är 24 miljoner euro (jordbyggnadskostnadsindexet MAKU 130, 2010=100) varav svenska statens finansieringsandel är 4 miljoner euro och den externa finansieringsandelen i Finland är 10 miljoner euro.

Målet med projektet är att trygga bevarandet av den huvudsakliga trafikförbindelsen till Åbolands skärgård och att göra det möjligt att ta i bruk de för industrin i regionen viktiga största tillåtna massorna (HCT-transporter) vid transporterna, samtidigt som utvecklandet av städernas näringsliv och markanvändning stöds. Projektet har beaktats som en del av planen Trafik 12.

Kostnadskalkylen för projektet är 128 miljoner euro (jordbyggnadskostnadsindexet MAKU 130, 2010=100).

Projektet främjar att trafiken fungerar och är säker och hållbar. Projektet genomför därför väl den centrala lagstiftningen inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde. Efter det att projektet genomförts säkerställs det att riksomfattande transporter av kalk och cement samt transporter inom maskinverkstadsindustrin från produktionsanläggningarna i Pargas möjliggörs via landsväg 180 som är den enda vägförbindelsen.