Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         10. Miljö- och naturvård

Statsbudgeten 2020

20. Samhällen, byggande och boendePDF-versio

Förklaring:

En god miljö och biologisk mångfald

En totalreform av markanvändnings- och bygglagstiftningen bereds i syfte att svara på förändringarna i omvärlden, såsom bl.a. klimat- och energifrågorna, differentieringen av regionstrukturen, befolkningsförändringar, stadsregionernas tillväxt och urbaniseringen, nya färdsätt samt digitaliseringen och förändringar i förvaltningsstrukturerna. I samband med reformen utvecklas systemet för planering av områdesanvändningen och systemet för styrning av byggandet samt förtydligas berednings-, beslutfattande- och verkställighetsuppgifterna enligt markanvändnings- och bygglagen.

Med hjälp av digitaliseringen förbättras i samband med totalreformen av markanvändnings- och bygglagen tillgången till uppgifter som gäller planeringen av områdesanvändningen och byggandet och begripligheten i planeringen samt främjas deltagandet och det kunskapsbaserade beslutsfattandet. En av de centrala metoderna är att uppgifter om den byggda miljön samlas in med hjälp av nationellt interoperabla tjänsteplattformar och datastrukturer. Digitaliseringen förutsätter att informationen är kompatibel mellan den privata och den offentliga sektorn. Främjande och organisering av informationen kräver ett organiserat samarbete mellan branscherna, ett omfattande terminologi- och kodningsarbete samt underhåll av helhetsarkitekturen för hanteringen av informationen om den byggda miljön.

För att trygga en god livsmiljö utvecklas sätt att förbättra planeringen av såväl växande stadsregioner som områden med minskande befolkningsunderlag. I landskapsplanläggningen läggs fokus på åtgärder som främjar de reviderade riksomfattande målen för områdesanvändningen och på det interaktiva planläggningssamarbete mellan landskapsförbunden och de olika myndigheterna som stöder åtgärderna.

Hållbar växelverkan mellan landsbygden och städerna främjas så att växelverkan motsvarar differentieringen av områdes- och samhällsstrukturen samt den förändring i områdesanvändningens verksamhetsmiljö som den tekniska utvecklingen medför. Multilokalitet och distansarbete, nya koldioxidsnålare färdsätt, diversifierade energilösningar, närproducerad mat, rekreation och turism samt hållbart nyttjande av de marksubstanser och vattenresurser som behövs för urbaniseringen förutsätter att de nuvarande styrmedlen och nya styrmedel utvecklas samt sådana partnerskap mellan landsbygden och städerna som förenar sektorerna och regionerna.

Kulturmiljöernas värden och positiva verkningar på människornas välbefinnande och på utvecklandet av samhällena och näringslivet identifieras, och kan utnyttjas för att skapa och trygga en god livsmiljö. I områdesanvändningen och byggandet tas det hänsyn till erkända kulturmiljöer och ses till att deras värden bevaras. Livskraften i områden som håller på att stagnera stöds bl.a. genom främjande av användningen av sådana lokaler och kulturmiljöer som underutnyttjas.

Havsområdesplanering bidrar till en ökad ekonomisk tillväxt i havsområden och till en hållbar användning och ett förbättrat skydd av den marina miljön. Miljöministeriet svarar för utvecklandet av havsområdesplaneringen och samarbetet med grannländerna, och landskapsförbunden svarar för utarbetandet av havsområdesplanerna.

De åtgärder för att avlägsna fukt- och mögelproblem i byggnader som förutsätts i riksdagens skrivelse RSk 5/2013 rd ”Fukt- och mögelproblem i byggnader” genomförs. I åtgärdsprogrammet Sunda lokaler 2028 dras det upp riktlinjer för den process som ska förändra förfaringssätten under de följande tio åren och lösa olika typer av problem med inomhusluften. Syftet är att offentliga byggnader ska saneras och att vården, behandlingen och rehabiliteringen av alla som lider av dålig inomhusluft ska effektiviseras. För den tioåriga programperioden har det planerats åtskilliga åtgärder för att i normal fastighetsskötsel etablera ett tillvägagångssätt där byggnadernas tillstånd, hur väl de lämpar sig för sitt syfte samt användarnas erfarenheter regelbundet ses över. Situationen bedöms i ett multiprofessionellt samarbete.

Arbetet för att hitta en lösning på problemen med EU:s byggproduktförordning (EU) nr 305/2011 påverkas proaktivt, så att den inre marknaden för byggprodukter fungerar bättre. Att byggproduktförordningen inte kan tillämpas till alla delar försvårar för närvarande verksamheten i företagen inom byggbranschen och myndigheternas verksamhet. Sett till folkmängden är Finland den största exportören av byggprodukter i EU, vilket betyder att byggproduktförordningen har en stor inverkan på den finländska byggproduktindustrin.

Planeringen av områdesanvändningen bidrar till att upprätthålla och stärka en grön infrastruktur. Anläggningen av grönområden granskas som en helhet. Möjligheterna att röra sig i naturen och möjligheterna till rekreation i närområden förbättras så att alla har tillgång till natur.

Ett koldioxidneutralt kretsloppssamhälle

En enhetlig samhällsstruktur som uppmuntrar till utsläppssnål rörlighet främjas i stadsregionerna, och det skapas förutsättningar för kompletterande byggande som förbättrar livsmiljöns kvalitet. Genom kompletterande byggande nyttiggörs existerande infrastruktur samtidigt som trafikbehovet minskar och ordnandet av kollektivtrafik och annan service stöds. Styrningen av markanvändningen i kyrkbyar, i byar och på landsbygden utvecklas med beaktande av lokala särdrag, nya utvecklingstrender inom naturresursekonomin och strävan efter lokal energiproduktion.

En åtgärdshelhet genomförs som syftar till att stödja att klimatavtrycket i boende minskar och energieffektiviteten i det existerande byggnadsbeståndet förbättras. Inom förvaltningsområdet bereds åtgärder för att minska miljöbelastningen och förbättra material- och resurseffektiviteten vid nybyggande och ombyggnad. Genomförandet av färdplanen för koldioxidsnålt byggande fortsätter och författningsstyrningen som baserar sig på klimatavtrycket under en byggnads livscykel utvecklas. Handboken för grön offentlig upphandling vidareutvecklas. Anvisningarna främjar koldioxidsnålhet, materialeffektivitet och högklassigt byggande i offentligt byggande och offentlig ombyggnad.

Direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) och revideringen av det genomförs och energieffektivitetsdirektivet (EED) genomförs nationellt. Minimikraven för energieffektivare nybyggande och ombyggnad främjas. I ombyggnadsåtgärder som förbättrar energieffektiviteten beaktas lösningar som bevarar och tryggar byggnaders särdrag samtidigt som de bidrar till att förbättra livsmiljöns kvalitet och även tar hänsyn till de särskilda krav som kulturmiljön och det traditionella byggnadsbeståndet ställer. Man deltar i lagberedning som gäller ekodesign och energimärkning i fråga om EU:s byggproduktgrupper. Lagstiftning om samt styrningen och marknadskontrollen av byggprodukter verkställs.

Träbyggande främjas genom programmet för träbyggande och på basis av genomförandet av energi- och klimatstrategin. År 2020 genomförs planenligt bl.a. utvecklingsarbete i anslutning till specialfrågor som är förknippade med användningen av trä vid byggande i städer som förtätas och i användningen av stora träkonstruktioner samt främjas skapandet av regionala kompetenskluster och ökas kommunikationen till den stora allmänheten. En planmässig fastighetsförvaltning och god praxis vid ombyggnad främjas genom att användningen av förvaltningsinstrumenten effektiviseras och webbkommunikation och nätverket för reparationsrådgivning utnyttjas.

Verksamheten för att öka graden av återvinning av bygg- och rivningsavfall och stärka ett kretsloppsbetonat byggande fortsätter. Användningen av webbaserad anmälan om byggavfall, materialåtervinningen av bygg- och rivningsavfall samt utnyttjandet av industriell symbios effektiviseras och statistikföringen av bygg- och rivningsavfall förbättras. Förfarandena i enlighet med bestämmelserna om den inre marknaden för återvinningen av byggprodukter utvecklas och förutsättningarna för de nationella end of waste-kriterierna utreds. En informationstjänst för uppföljning av materialflödena inom den byggda miljön utvecklas.

Hållbar stadsutveckling

De ekonomiska tillväxtförväntningarna har försämrats, men den ekonomiska tillväxten väntas kvarstå på en rimlig nivå under de närmaste åren. Byggandet har ökat kraftigt och i synnerhet byggandet av nya bostäder har varit livligt. Under 2019 minskar produktionen måttligt. År 2018 påbörjades sammanlagt nästan 45 000 nya bostadsbyggen, och 2019 bedöms bostadsbyggandet hållas kvar på en relativt hög nivå, ca 36 000—39 000 bostäder. Bostadsbyggandet har till stor del gällt höghus och koncentrerats särskilt till de stora centrumen. Byggandet av egnahemshus, som har minskat kraftigt på senare år, har fortfarande hållit sig kvar på en tämligen måttlig nivå. Den statsunderstödda bostadsproduktionen har hållits på en god nivå. År 2018 inleddes bygget av sammanlagt ca 8 600 understödda bostäder, av vilka ca 7 900 var räntestödsbostäder.

De bostadspolitiska åtgärderna syftar till att öka bostadsbyggandet, stärka den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen, förnya bostadsbeståndet, främja konkurrensen inom byggnadsbranschen, öka valfriheten samt svara på strukturella förändringar i bostadsbehovet.

En flexibel bostadsmarknad främjar en kontrollerad samhällsstruktur i växande stadsregioner och skapar förutsättningar för regionernas allmänna ekonomiska funktionsförmåga samt ett effektivt ordnande av olika tjänster. Ett tillräckligt bostadsutbud som reagerar flexibelt på efterfrågan intar en nyckelställning vid genomförandet av boende till rimligt pris i tillväxtcentrumen och vid förbättrandet av regionernas konkurrenskraft. I områden med minskande befolkning utvecklas lösningar på problemet med bostäder som står tomma framför allt vad gäller det understödda bostadsbeståndet.

Genom att utveckla samhällsstrukturen i stadsregionerna förbättras utbudet av och tillgången på tjänster, främjas användningen av hållbara färdsätt, minskas behovet av bilism och ökas smidigheten i vardagen. Områdena utvecklas på ett övergripande sätt så att planeringen och genomförandet av markanvändning, boende, trafik, tjänster och näringar samordnas per region över kommungränserna.

Boendelösningar till rimligt pris behövs särskilt i huvudstadsregionen, där situationen på bostadsmarknaden är den klart mest utmanande i hela landet. Utöver urbaniseringen innebär även den åldrande befolkningen, det ökade behovet av arbetskraft inom servicesektorn och den ökade invandringen att efterfrågan på bostäder i tillväxtcentrumen ökar också i framtiden.

En primär förutsättning för en fungerande bostadsmarknad och boende till rimligt pris är en tillräcklig tomtreserv som snabbt kan tas i bruk. Det är behövligt att utöka den planlagda tomtreserven med utgångspunkt i den nuvarande samhällsstrukturen, eftersom detta säkerställer att det finns förutsättningar för att ordna kollektivtrafik och tjänster på ett effektivt sätt.

Genom förfarandet med avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT) i de största stadsregionerna (Helsingfors, Tammerfors, Åbo, Uleåborg) förtätas både samarbetet mellan kommunerna och samarbetet mellan kommunerna och statens olika förvaltningsområden i syfte att förbättra den funktionella helheten i regionerna och uppnå målen. År 2020 inleds genomförandet av de MBT-avtal som ingåtts för perioden 2020—2023 samt uppföljningen av genomförandet.

Genom samordning av metropolpolitiken utvecklas metropolregionen som en helhet så att samarbetsformer mellan olika aktörer och regionalt anpassade nationella politikåtgärder betonas. Utvecklandet av metropolpolitiken fortsätter med beaktande av de riktlinjer för städer och i synnerhet metropolregionen som ingår i det nya regeringsprogrammet.

Det nationella programmet för hållbara städer samordnas. Genom programmet stöds på partnerskapsbasis särskilt städernas egen verksamhet och nya former av verksamhet i riktning mot en hållbar stadsutveckling som på bred bas samordnar olika aspekter. Nya verksamhetsformer utvecklas bl.a. genom samarbete vid praktiska försök som riktar in sig på utmaningar med hjälp av existerande stadsnätverk, spridning och mer utbredd reproducering av god praxis samt internationellt utbyte av erfarenheter. Lärdomarna från programmet utnyttjas i det mer strategiska samarbetet kring stadsutvecklingen och som ett verktyg för stadspolitik som helhet.

Förutsättningarna för den äldre befolkningen att bo hemma främjas. Antalet bostäder för befolkningsgrupper som behöver särskilt stöd i sitt boende ökas bl.a. till följd av det ökade antalet äldre personer som lider av en minnessjukdom och till följd av målet att minska antalet platser inom institutionsvården. Understöd till grupper med särskilda behov riktas i första hand till att förbättra boendeförhållandena för de svagaste grupperna. Arbetet för att minska bostadslöshet fortsätter. Boenderådgivningen utvidgas och befästs. Bostadssituationen för personer med utvecklingsstörning förbättras med målet att minska antalet institutionsplatser för personer med utvecklingsstörning genom att erbjuda mångsidiga boendelösningar som motsvarar behovet. Även boendet för personer som rehabiliteras inom mentalhälsovården förbättras.

Utgångspunkten för statens produktionsstöd är ett långvarigt behov av bostäder samt projektens ekonomiska hållbarhet. Den understödda bostadsproduktionen riktas i huvudsak till de stora stadsregionerna, i synnerhet Helsingforsregionen, där behovet av boendelösningar till rimligt pris är störst. I bostadsproduktionen i Helsingforsregionen understöds den statsunderstödda produktionen av normala hyresbostäder med startbidrag.

Bostadsproduktionens fördelning enligt region och produktionstyp

  2017 2018 2019
uppskattning
2020
uppskattning
         
ARA-produktion (delbeslut)        
Tillväxtcentrum 7 800 7 800 8 000 8 000
Det övriga landet 800 800 1 000 900
Bostäder i ARA-produktionen avsedda för grupper med särskilda behov 2 600 2 600 3 000 3 200
Andelen små bostäder av ARA-produktionen (normala hyres- och bostadsrättshus), % 69 70 65 65
Förändringen i bostadspriser, % 1,9 1,2 2 2
Förändringen i hyrorna i fritt finansierade bostäder, % 1,7 1,1 2 2
Förändringen i Aravahyror, % 1,3 1,3 2 2

Utfallet av MBT-avtalet för Helsingforsregionen i de avtalsslutande kommunerna

Mål
lång
sikt/år
2017
utfall
2018
utfall
2019
uppskattning
2020
uppskattning
           
Nya planer (bostäder) 16 500 15 000 15 000 16 500 16 500
Total bostadsproduktion (som påbörjas) 16 500 17 400 17 800 16 500 16 500
Statsunderstödd bostadsproduktion (som påbörjas) 5 800 4 500 4 500 5 800 5 800

Statsunderstödd nyproduktion, ombyggnad och anskaffning av bostäder samt övrig bostadsproduktion 2018 och uppskattning för 2019—2020

  2018
utfall
bostäder
2019
uppskattning
bostäder
2020
uppskattning och fullmakter
bostäder
       
Påbörjade nya bostäder, sammanlagt 45 000 39 000 37 000
— räntestöd för bostadslån 8 600 9 000 8 900
— mellanmodell med fyllnadsborgen 680 2 000 2 000
— fritt finansierade bostäder och andra bostäder 36 720 28 000 26 100
Räntestödslån för reparationsverksamhet 4 150 4 500 3 000
Borgenslån för ombyggnad - 8 000 8 000
Anskaffning av bostäder      
— bostadssparpremiesystemet 9 100 9 000 9 000
— räntestödslån, sociala hyresbostäder 500 500 500
Statsborgen för hushållens bostadslån1) 16 450 16 000 16 000

1) Riktas främst till anskaffningar, men även till reparationer och byggande.

Riskhanteringen i Statens bostadsfond

Den statsunderstödda bostadsproduktionen ökar beloppet av statens borgensansvar. Att den nya understödda produktionen i huvudsak riktas till stora stadsregioner minskar dock borgensrisken i anknytning till nya lån i betydande utsträckning. Aravalånestocken minskar som väntat samtidigt som borgensstocken för statens bostadsfinansiering samt beloppet av räntestödslånestocken ökar. Antalet extra amorteringar på aravalån har klart minskat till följd av den låga räntenivån.

Andelen försenade betalningar som gäller gamla aravalån av hela lånestocken uppgår enligt de senaste uppgifterna till ca 0,9 %. I de objekt och bolag som är i trångmål är problemen av mer långvarig och djupgående art, vilket kan leda till större kreditförluster än tidigare. Enligt den riskmodell som utarbetats av Statskontoret gäller ca 75 % av aravalånekapitalet kommuner där risken är liten eller obetydlig. Betalningsproblemen koncentreras i huvudsak till områden med minskande befolkningsunderlag och problemen beror närmast på att tomma bostäder belastar samhällenas ekonomi.

Den ekonomiska situationen för problemtyngda samhällen lindras med hjälp av olika saneringsåtgärder och finansieringsarrangemang i anslutning till lånen samt genom att befria enskilda objekt från de begränsningar de är föremål för. I åtgärderna betonas kostnadseffektivitet. Vid ombyggnad av bostadshus riktas eventuellt stöd till objekt som även i fortsättningen ska användas länge.

Antalet försenade betalningar av ägarbostadslån med statsborgen är i förhållande till lånestocken mycket litet. Beloppet av borgensersättningar, som sedan 2009 har varierat mellan ca 200 000 och 900 000 euro per år, var ca 450 000 euro år 2018.

  2017 2018 2019
uppskattning
2020
uppskattning
         
Aravalånebeståndet (mn euro, läget 31.12) 4 600 4 200 3 800 3 500
Borgen för räntestödslån för hyres- och bostadsrättshus (mn euro, läget 31.12) 11 600 11 600 12 500 13 500
Statens borgensansvar för ägarbostadslån (mn euro, läget 31.12) 2 110 2 110 2 100 2 100
Andelen aravalån med betalningsförseningar (270 dagar) av aravalånebeståndet (läget 31.3), % 1,0 0,8 0,7 0,7
Beslut om befrielse från arava-begränsningar (bostäder) 4 600 3 500 4 000 5 000

Stöd för boendet, utvecklingen 2018—2020 (mn euro)

  2018
utfall
2019
budget
2020
budgetprop.
       
Understöd som betalas ur statsbudgeten      
— Reparationsunderstöd för bostäder 35.20.55 4,2 15,5 4,9
— Förebyggande av ekonomiska problem bland hyresgäster 35.20.30 1,0 1,0 1,0
       
Stöd i form av skatteavdrag för räntor på bostadslån (uppskattning) 95 70 80
Allmänt bostadsbidrag 1 492 1 568 1 498
Bostadsbidrag för pensionstagare 618 639 666
Bostadstillägg för studerande 18 20 23
       
Understöd som betalas ur Statens bostadsfond      
Räntestöd      
— räntestöd för bostadslån 4,0 5,4 5,4
Fullmakter att bevilja understöd      
— startbidrag för räntestödslån 20,0 20,0 30,0
— understöd för grupper med särskilda behov 105 105 90
— saneringsunderstöd till hyres- och bostadsrättshus 2,6 2,6 2,6
— rivningsbidrag 3,0 5,0 8,0
— understöd för byggande av kommunalteknik 15,0 15,0 15,0
— rivningsackord för aravahus 3,0 5,0 8,0
— begränsningsackord för aravahus 2,0 3,0 2,0
— boenderådgivning 0,9 0,9 0,9
— understöd för reparation 20 20 23,6
— understöd för ändring av användningsändamål - - 1,0
— understöd för iståndsättning av bostäder till äldre personer - - 5,0
— energiunderstöd till bostadsbyggnader - - 20,0
— förortsprogrammet - - 5,0
— bostadsandelslag - - 0,4
       
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet, forsknings- och utvecklingspengar 0,7 0,7 0,7
       
Fullmakt att godkänna räntestödslån för bostadsproduktion 1 410 1 410 1 410
Statens borgensfullmakt för byggnadslån för hyreshus enligt mellanmodellen med fyllnadsborgen 285 285 285
Statens borgensfullmakt för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag 100 100 100
Ändring av den totala borgensfullmakten för ägarbostadslån 100 100 -

01. Omkostnader för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 5 713 000 euro.

Anslaget får även användas till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder.

Förklaring:Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) främjar hållbart boende till rimligt pris genom att verkställa, styra och övervaka stöden och genom därmed anknuten utvecklingsverksamhet. Centralen sköter uppgifter som gäller räntestödslån för bostadsbyggande samt statsborgen och statsunderstöd, samt finansierar forsknings- och utvecklingsprojekt för boende. Dessutom styr och övervakar centralen de allmännyttiga bostadssamfundens verksamhet, övervakar fastställandet av hyrorna för ARA-hyresbostäder, sköter riskhanteringen i fråga om lån och borgen i samarbete med Statskontoret samt ansvarar för informationstjänsterna i anslutning till boendet och bostadsmarknaden.

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet beaktar i sin verksamhet i synnerhet den åldrande befolkningens bostadsbehov, förbättrad energieffektivitet och utvecklandet av bostadsområden. Centralen ansvarar för tillsynen över förfarandet med energicertifikat och sköter förvaltningen av informationssystemet för energicertifikat.

Miljöministeriet ställer upp följande preliminära mål för resultatet av verksamheten vid Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet 2020:

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet
  • — fokuserar i sin verksamhet på att främja produktionen av ARA-hyresbostäder till rimligt pris särskilt i fråga om Helsingforsregionen och andra regioner som omfattas av MBT-avtal, och utvecklar verkställigheten av stöden
  • — prioriterar genomförande av projekt genom konkurrensförfaranden så att kostnaderna för projekten inte överstiger en rimlig nivå. När projekt godkänns granskas också hyresnivån
  • — fördelar investeringsunderstöden för grupper med särskilda behov till de mest utsatta grupperna på basis av deras långvariga behov. Centralen stöder genom sin verksamhet och genom sina understöd genomförandet av riktlinjerna för förbättrande av de äldres boende, förebyggande av bostadslöshet samt boende för personer med utvecklingsstörning. Därtill ansvarar centralen för styrningen och tillsynen av ARA-bostadsbeståndet och säkerställer genom styrnings- och tillsynsverksamhet att stöden i samband med bostadsproduktionen riktas till invånarna
  • — söker sätt att lösa hyreshusbolags ekonomiska problem som uppstår till följd av tudelningen av bostadsmarknaden, och främjar tillsammans med fastighetsägarna och kommunerna åtgärder för att anpassa bostadsbeståndet till efterfrågan genom att utveckla en övergripande och framsynt planering av bostadsbeståndet
  • — främjar en bättre energiprestanda hos byggnaderna och en enhetlig samhällsstruktur. Centralen söker i forsknings- och utvecklingsverksamheten nya, hållbara, innovativa och effektiva medel och metoder för att utveckla boende till rimligt pris samt byggande, ombyggnad och kompletterande byggande med hög livscykeleffektivitet
  • — utvecklar serviceprocesserna och ser till att stöden verkställs effektivt
  • — utövar i samarbete med Statskontoret riskhantering i fråga om det borgensansvar som föranleds av bostadslån.

De centrala prestationerna, utveckling

Beslut och andra prestationer av ARA (st.) 2017
utfall
2018
utfall
2019
uppskattning
2020
uppskattning
         
Godkännande av lån som räntestödslån 188 207 200 200
Beviljade reparationsunderstöd 1 855 1 740 2 500 2 500
Utbetalningar av understöd 1 334 1 102 2 500 2 500
Val av mottagare av överlåtelse 41 46 50 50
Befrielse från begränsningar 280 219 200 200
Upphandlingsbeslut som fattats med stöd av utvecklingspengar 34 36 30 30
Styrnings- eller tillsynsbesök 43 44 37 37

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

  2018
utfall
2019
ordinarie
budget
2020
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 5 392 5 296 6 163
Bruttoinkomster 490 490 450
Nettoutgifter 4 902 4 806 5 713
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 1 504    
— överförts till följande år 1 528    

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Det ökade antalet uppgifter (av engångsnatur) 665
Det ökade antalet uppgifter (regeringsprogr. 2019) 200
Lönejusteringar -11
Produktivitetsbesparing i anslutning till miljardbesparingen enligt planen för de offentliga finanserna -24
Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.) -12
Sänkt semesterpenning (konkurrenskraftsavt.) 60
Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.) 14
”Från upphandling till betalning”-besparing (regeringsprogr. 2015) -11
Nivåförändring 26
Sammanlagt 907

2020 budget 5 713 000
2019 budget 4 806 000
2018 bokslut 4 926 000

04. Inrättande av ett digitalt register och en digital plattform för den byggda miljön (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 7 300 000 euro.

Anslaget får användas

1) till statens utgifter för projektet för digitalisering av den byggda miljön och till utgifter och avgifter för internationellt samarbete

2) för betalning av understöd med stöd av statsunderstödslagen

3) till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen av projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder.

För reservationsanslagens del budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Med stöd av anslaget inrättas det ett riksomfattande digitalt register och en riksomfattande digital dataplattform för den byggda miljön, vilka ska utgöra underlag för beslut och processer om markanvändning och byggande. Anslaget hänför sig till främjande av digitalisering i samband med reformen av markanvändnings- och bygglagen. Avsikten är att förbättra tillgången till information och begripligheten i planeringen samt att främja deltagandet och det kunskapsbaserade beslutsfattandet. Med anslaget skapas interoperabla informationsstrukturer som grund för registret och plattformen samt understöds den digitala utvecklingen inom branschen och beredskapen att ta i bruk detta register. Inom projektet understöds investeringar inom branschen.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Ett riksomfattande digitalt register och en riksomfattande digital dataplattform för den byggda miljön (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur) 7 300
Sammanlagt 7 300

2020 budget 7 300 000

30. Förebyggande av ekonomiska problem bland hyresgäster (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 1 000 000 euro.

Anslaget får

1) med stöd av statsunderstödslagen användas för ett försöksprojekt som har som mål att förebygga ekonomiska problem bland hyresgäster som redan har sådana problem

2) användas till betalning av konsumtionsutgifter

3) användas till betalning av utgifter för avlönande av en person motsvarande ett årsverke.

Understödet uppgår till högst 50 % av de kostnader som orsakas av projektets ekonomiska rådgivning och boenderådgivning. Understödet uppgår till 100 % i fråga om utgifterna för projektchefen vid Garantistiftelsen.

Understödet beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet.

Understöd kan inte beviljas om den som ansöker om understöd har beviljats annat understöd för samma kostnader.

I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Målet med försöksprojektet för att förebygga ekonomiska problem bland hyresgäster som redan har sådana problem är att bland personer som bor i privata eller av ARA ägda hyresbostäder och som har problem med att hantera sin ekonomi minska hyresskulder och vräkningar och bidra till att åter göra dem kreditvärdiga och försäkringsbara samt sporra hushållen till att mer varaktigt ändra sin ekonomi- och livshantering. I projektet organiseras boenderådgivning, ekonomisk rådgivning, handgriplig ekonomisk styrning, betalningsplaner, försäkringsskydd, beviljande av små lån och rehabilitering på ett enhetligt och flexibelt sätt till en fungerande helhet när det gäller klientarbetet. Stödet riktas till de resurser som behövs för tillhandahållande av ekonomisk rådgivning och boenderådgivning, till utveckling av verktyg för hantering av ekonomin och till administration av projekthelheten.


2020 budget 1 000 000
2019 budget 1 000 000
2018 bokslut 1 000 000

32. Understöd för avskaffande av bostadslöshet och utvecklande av statistikföringen av bostadslöshet (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 3 300 000 euro.

Anslaget får användas

1) för utvecklande och stärkande av social- och hälsotjänster som förebygger och minskar bostadslöshet med stöd av statsunderstödslagen

2) för utvecklande av statistikföringen av bostadslöshet.

I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Avsikten är att trygga fungerande boende för personer som har varit bostadslösa eller som riskerar att bli bostadslösa genom att säkerställa tillgången till behövliga social- och hälsotjänster. Social- och hälsotjänster med låg tröskel och mobila social- och hälsotjänster utvecklas och stärks särskilt med tanke på minskande och förebyggande av bostadslöshet, och på så sätt tryggas boende för bostadslösa som behöver ett starkt stöd. Kommunerna kan ansöka om understöd för utvecklande och stärkande av social- och hälsotjänster som stöder boende. Stödet riktas till anställning av personer som utför klientarbete och till behövliga arbetsredskap samt administrationen av understödet. Den nuvarande statistikföringen av bostadslöshet stöder inte i tillräcklig grad kommunernas arbete mot bostadslöshet. En del av understödet används till utvecklande av statistikföringen och de statsförvaltningsutredningar som behövs för detta. Det inleds ett utvecklingsprojekt för att förbättra tillgången till aktuell information om bostadslöshet.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Understöd för avskaffande av bostadslöshet och utvecklande av statistikföringen av bostadslöshet (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur) 3 300
Sammanlagt 3 300

2020 budget 3 300 000

52. Understöd för främjande av sådan infrastruktur i bostadshus som krävs för eldrivna transporter (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 5 500 000 euro.

Anslaget får

1) med stöd av statsunderstödslagen användas till sammanslutningar som äger bostadshus för byggande av laddningsinfrastruktur för eldrivna transporter. Med byggande av laddningsinfrastruktur för eldrivna transporter avses ändringar i fastigheters elsystem för att möjliggöra laddningsmöjlighet för elbilar på minst fem bilplatser. Understöd kan beviljas också parkeringsbolag, om de ägs av sammanslutningar som äger bostadshus och de laddningsstationer som byggs med hjälp av understödet är avsedda att användas för boendeparkering

2) användas till betalning av konsumtionsutgifterna för tryckning av instruktionsmaterial och anvisningar avsedda för dem som ansöker om understöd och till annan informationsförmedling, till de tjänsteresor som behövs för projektet samt till utgifter för datasystem i anknytning till beviljande och betalning av understöd

3) till betalning av utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande två årsverken

4) användas till kostnader i anslutning till laddningsanordningen, om laddningsanordningarna ägs direkt av den sammanslutning som söker understöd eller ägs av ett parkeringsbolag där den sammanslutning som söker understöd innehar aktier med tanke på parkeringen för sina boende.

Understöd beviljas till 35 % av de faktiska mervärdesskattebelagda totalkostnaderna, dock högst 90 000 euro per sökande. Understöd kan beviljas till 50 % av de faktiska mervärdesskattebelagda totalkostnaderna, om minst 50 % av de laddningsstationer som ska byggas inom projektet byggs så att de har en effekt på minst 11 kilowatt, vilket laddning av en renodlad elbil kräver. Som kostnader som berättigar till understödet godkänns ändringar i en fastighets elanslutning, eldragningar, elcentral, rördragningar och kabling samt därtill hörande normala markbyggnadsarbeten som krävs för byggande av laddningsinfrastruktur för elbilar. Skäliga kostnader för behovsinventering och planering kan understödjas om själva åtgärden för förbättrande av laddningsinfrastrukturen genomförs. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet fattar beslut om understöd utifrån kostnadskalkyler som baserar sig på en plan. Stödet betalas ut på basis av faktiska kostnader.

Understödet beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet.

Understöd kan inte beviljas om den som ansöker om understöd har beviljats annat understöd för samma ändamål.

I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:I enlighet med regeringsprogrammet understöds utvecklande av laddningsinfrastruktur för elbilar på bostadsfastigheter. Understöd beviljas sammanslutningar som äger bostadshus samt parkeringsbolag som ägs av dessa sammanslutningar för sådana ändringar i fastigheternas elsystem som behövs för laddningsstationer för elbilar.

Understöd beviljas för ändringar som ökar kapaciteten och funktionaliteten i fastighetens elnät. Själva laddningsstationen omfattas inte av understödet, om den inte ägs av den sammanslutning eller det parkeringsbolag som får understöd. Detta beror på olika lösningar när det gäller ägande och drift av laddningsstationer. Med byggande av laddningsinfrastruktur för eldrivna transporter avses ändringar i bostadsfastigheters elsystem för att möjliggöra laddningsmöjlighet för elbilar på minst fem bilplatser. Som kostnader som berättigar till understödet godkänns ändringar i en fastighets elanslutning, eldragningar, elcentral, rördragningar och kabling samt därtill hörande normala markbyggnadsarbeten som krävs för byggande av laddningsinfrastruktur för elbilar. Det är skäl att i de projekt som beviljas understöd beakta också beredskap för laddning av renodlade elbilar på åtminstone en del av platserna genom att förse systemet med tillräcklig kapacitet för eltillförsel och vid behov med smart styrning av belastningen.

De genomsnittliga kostnaderna för ändringarna uppskattas till ca 2 000 euro per bilplats eller laddningsstation. Med anslaget kan genomförandet av laddningsmöjlighet för elbilar understödas på ca 9 000 bilplatser per år.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Stöd för laddningsinfrastruktur för elbilar (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur) 4 000
Sammanlagt 4 000

2020 budget 5 500 000
2019 budget 1 500 000
2018 bokslut 1 500 000

55. Understöd för reparationsverksamhet (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 4 900 000 euro.

Anslaget får användas för understöd enligt lagen om reparationsunderstöd för bostadsbyggnader och bostäder (1087/2016).

Förklaring:Understöd beviljas för reparation av bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning, installation av hiss i efterhand och undanröjande av hinder för tillgänglighet i bostadshus samt för understöd enligt lagen om reparationsunderstöd för bostadsbyggnader och bostäder, för utarbetande av undersökningar av skicket och reparationsplaner.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om reparationsunderstöd för bostadsbyggnader och bostäder, och denna ändring ska möjliggöra att understöd beviljas för utarbetande av undersökningar av skicket och reparationsplaner.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Handlingsprogrammet för att förbättra äldres boende (överföring till moment 35.01.01) (regeringsprogr. 2019) -450
METSO-handlingsplanen (överföring från moment 35.10.63) 5 000
Överföring av reparationsunderstöd till Statens bostadsfond -15 600
Överföring till moment 35.20.64 -850
Utarbetande av undersökningar av skicket och reparationsplaner (regeringsprogr. 2019) 1 300
Sammanlagt -10 600

2020 budget 4 900 000
2019 budget 15 500 000
2018 bokslut 4 170 000

60. Överföring till Statens bostadsfond

Under momentet beviljas inget anslag.

Räntestödslån och statliga borgensförbindelser

År 2020 får lån enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001) och enligt lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus (574/2016) godkännas som av Statens bostadsfonds medel understödda räntestödslån till ett belopp av sammanlagt högst 1 410 000 000 euro. Lån enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån omfattas dessutom av statens ansvar enligt fullmakten att godkänna lånen.

År 2020 får lån enligt lagen om statsborgen för byggnadslån för hyresbostäder (856/2008) godkännas som borgenslån så att beloppet av det borgensansvar som föranleds staten är sammanlagt högst 285 000 000 euro.

År 2020 får lån enligt lagen om statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag (941/2014) godkännas som borgenslån så att beloppet av det borgensansvar som föranleds staten är sammanlagt högst 100 000 000 euro.

År 2020 får lån enligt lagen om statsborgen för återbetalning av aravalån (868/2008) godkännas som borgenslån så att beloppet av det borgensansvar som föranleds staten är sammanlagt högst 1 000 000 000 euro.

Det totala beloppet av statsborgen enligt lagen om statsborgen för ägarbostadslån (204/1996) får i fritt finansierade lån och bsp-lån vara sammanlagt högst 2 700 000 000 euro vid utgången av 2020.

Med medel ur Statens bostadsfond betalas räntestöd, räntegottgörelser och kreditreserveringsersättningar enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån, lagen om räntestöd för hyresbostadslån (867/1980), lagen om räntestöd för bostadsrättshuslån (1205/1993), lagen om räntestöd för byggnadslån för hyresbostäder år 2009 och 2010 i syfte att främja sysselsättningen inom byggbranschen, lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus, lagen om räntestöd för ägarbostadslån, lagen om räntestöd för lån för bostadsaktiebolagshus och lagen om räntestödslån för anskaffande av ägarbostad (639/1982). Av bostadsfondens medel täcks dessutom de statliga ansvarsförbindelserna enligt 9 och 9 a § i lagen om räntestöd för hyresbostadslån, 10 § i lagen om räntestöd för bostadsrättshuslån, lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån, lagen om statsborgen för byggnadslån för hyresbostäder, lagen om räntestöd för byggnadslån för hyresbostäder år 2009 och 2010 i syfte att främja sysselsättningen inom byggbranschen, lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus, lagen om statsborgen för återbetalning av aravalån, lagen om statsborgen för ägarbostadslån samt lagen om statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag.

Uppskov, skuldsaneringar och ackord

För att lindra svårigheter som uppstått oberoende av den som tagit ett personligt aravalån kan det 2020 med stöd av 46 § i aravalagen och 28 § i aravaförordningen (1587/1993) beviljas uppskov med betalningen av räntor eller amorteringar på lån eller bådadera till ett belopp av sammanlagt högst 10 000 euro.

Statskontoret har rätt att i samband med den frivilliga skuldsanering som avses i 78 § i lagen om skuldsanering för privatpersoner (57/1993) och det frivilliga skuldarrangemang som avses i 97 § i lagen om företagssanering (47/1993) efterskänka en del av lånekapitalet och räntan på bostadslån som beviljats av statens medel och som ska betalas tillbaka till bostadsfonden.

Statskontoret har rätt att på frivillig väg sälja en aravahyresbostad eller ett aravahyreshus i stället för att sälja det på exekutiv auktion och rätt att efterskänka en del av kapitalet för statliga bostadslån, om de kreditförluster som föranleds staten väntas bli mindre genom frivillig försäljning än genom exekutiv auktion.

År 2020 får Statskontoret använda högst 300 000 euro av Statens bostadsfonds medel till tryggande av Statens bostadsfonds fordringar, såsom indrivning av fordringar och skötsel av säkerhetsegendomen, betalning av utgifter för utövande av regressrätten, betalning av ansvarsförsäkring för inteckningshavare, inköp av fastigheter eller annan egendom vid konkursauktioner, exekutiva auktioner eller andra realiseringsarrangemang, när det behövs för tryggande av bostadsfondens låne- eller borgensfordringar eller andra fordringar eller för minimering av borgensansvar, samt till utgifter för skötseln och realiseringen av egendom som på detta sätt tillfallit bostadsfonden.

När aravahyreshus som permanent står tomma rivs i områden med minskande befolkningsunderlag eller om det är nödvändigt för att förhindra större kreditförluster i områden där bostadsbehovet minskar får statens ansvar för aravalånekapital i enlighet med 17 a och 16 a § i aravabegränsningslagen (1190/1993) uppgå till sammanlagt högst 10 000 000 euro år 2020, dock så att beloppet av begränsningsackorden enligt 16 a § i aravabegränsningslagen uppgår till sammanlagt högst 2 000 000 euro.

Understöd

År 2020 får det ur Statens bostadsfond beviljas understöd enligt lagen om understöd för förbättring av bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov (1281/2004) för sammanlagt högst 90 000 000 euro.

År 2020 får det ur Statens bostadsfond beviljas understöd enligt lagen om understöd för sanering av ekonomin i hyreshussamfund och bostadsrättshussamfund (1030/2008) till ett belopp av sammanlagt högst 2 600 000 euro, av vilket Statskontoret får använda högst 200 000 euro för kostnader för utredningar och åtgärder som främjar saneringen av ekonomin och planeringen av underhållet i fråga om bostadssamfund som har ekonomiska svårigheter.

År 2020 får det ur Statens bostadsfond med stöd av statsunderstödslagen (688/2001) beviljas rivningsunderstöd för bostäder till ett sammanlagt belopp av högst 8 000 000 euro enligt vad som närmare föreskrivs genom statsrådets förordning om bidrag till kostnader för rivning av aravahyreshus (79/2006).

Ur Statens bostadsfond får det 2020 med stöd av statsunderstödslagen beviljas tidsbundna projektbaserade understöd till ett sammanlagt belopp av högst 15 000 000 euro enligt vad som närmare föreskrivs genom statsrådets förordning om statsunderstöd som åren 2020—2023 beviljas för byggande av kommunalteknik i bostadsområden. Dessutom får det fattas villkorliga förhandsbeslut om understöd som kan beviljas för nämnda ändamål 2021—2023 så att det sammanlagda beloppet av understöden och de villkorliga förhandsbesluten uppgår till högst 60 000 000 euro från och med 2020.

År 2020 får det ur Statens bostadsfond med stöd av statsunderstödslagen beviljas tidsbundna startbidrag till ett sammanlagt belopp av högst 30 000 000 euro i de kommuner som förbundit sig till avtal om markanvändning, boende och trafik mellan staten och MBT-regionerna. Startbidrag får beviljas dem som låter bygga hyresbostäder enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001) till andra än grupper med särskilda behov. Startbidraget uppgår i Helsingforsregionen till 10 000 euro och i Tammerfors-, Åbo- och Uleåborgsregionen till 3 000 euro per ovan avsedda bostad. Understödet beviljas till ett 20 % högre belopp om objektet är ett flervåningsbostadshus med trästomme. Understödet beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet.

År 2020 får Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet med stöd av statsunderstödslagen bevilja sammanlagt högst 900 000 euro ur Statens bostadsfond för boenderådgivning. Understödet uppgår till högst 35 % av kostnaderna. Understöd kan inte beviljas om understödstagaren har beviljats annat understöd för samma kostnader.

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet får 2020 med stöd av statsunderstödslagen ur Statens bostadsfond bevilja sammanlagt högst 400 000 euro för tidsbundna understöd för ett boendeorienterat försöksprojekt som gäller bostadsandelslag. Understödet kan användas för planerings- och beredningskostnader som föranleds av bildande av nya boendeorienterade bostadsandelslag. Understödet uppgår till högst 50 % av kostnaderna. Dessutom kan högst 200 000 euro av fullmakten användas för kostnader som föranleds av framtagande av modellstadgar för boendeorienterade bostadsandelslag samt samordning, rådgivning och uppföljning av försöksprojektet.

År 2020 får det ur Statens bostadsfond med stöd av statsunderstödslagen beviljas sammanlagt högst 5 000 000 euro i tidsbundna understöd för att främja livskraften i förorter och för att förebygga segregation. Understöd kan beviljas städer som utgör tillväxtcentrum. En förutsättning för beviljande av understöd är att det har utarbetats en plan för utvecklande av förorter som har godkänts av miljöministeriet och att utvecklande av förorter utgör en del av kommunens strategiska plan. Understöd kan beviljas för att främja ett områdes koldioxidneutralitet, för planering, utvecklande och genomförande av lokaler och verksamheter som ökar samhörigheten och livskraften, för samordning av utvecklandet, för förbättrande av förutsättningarna för tillbyggnad och renovering och för investeringar som riktas till att förbättra omgivningens trivsel, karaktär, funktionalitet, säkerhet, tillgänglighet och grönområden. Understöd kan också beviljas forskningsinstitut för forskning som främjar förverkligande av programmålen eller genomförandet av de projekt som nämns ovan. Dessutom kan miljöministeriet använda 200 000 euro per år för kommunikation som stöder fullgörandet av programmet. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet godkänner kostnaderna för projekt som beviljas understöd och beviljar understöd. Understödet får uppgå till högst 20 % av kostnaderna för projektet. I forsknings- och utredningsprojekt kan understödet uppgå till 80 %.

År 2020 får det ur Statens bostadsfond med stöd av statsunderstödslagen (688/2001) beviljas understöd till bostadsbyggnader för bättre energieffektivitet och en smart och flexibel energiförbrukning, och understödet för uppgå till sammanlagt högst 20 000 000 euro på det sätt som föreskrivs i den förordning som ska utfärdas om understöd för energieffektivitet. Understödet beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet.

År 2020 får det ur Statens bostadsfond med stöd av statsunderstödslagen (688/2001) beviljas understöd till ett sammanlagt belopp av högst 1 000 000 euro för ändring av användningsändamål. Understödet får beviljas växande stadsregioner för att bygga om kontors- och industribyggnader så att de kan användas som hyresbostäder. Understödet uppgår till högst 10 % av de godkända ändringskostnaderna. Bostäderna ska användas som hyresbostäder i minst 5 år. Om understöd beviljas för objekt som finansieras med ombyggnadslån för hyresboende enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001), uppgår understödet till högst 20 % av de godkända ändringskostnaderna. Understödet beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet.

År 2020 får det ur Statens bostadsfond beviljas understöd enligt lagen om reparationsunderstöd för bostadsbyggnader och bostäder (1087/2016) till ett sammanlagt belopp av högst 23 600 000 euro.

Ur Statens bostadsfond får med stöd av statsunderstödslagen (688/2011) beviljas projektbaserade understöd till sammanlagt högst 5 000 000 euro för att i områden där befolkningen minskar sätta i stånd arava- och räntestödshyresbostäder så att de lämpar sig för äldre personer. Bestämmelser om understödet utfärdas med stöd av statsunderstödslagen genom en förordning av statsrådet.

Forskning och utveckling

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet får 2020 använda högst 700 000 euro ur Statens bostadsfond till att finansiera forskning och utveckling kring boendet i enlighet med den dispositionsplan som miljöministeriet fastställt.

Förklaring:Understödet till boenderådgivningen fortsätter för att stödja personer som behöver särskilt stöd i sitt boende. Genom verksamheten kan de kostnader som föranleds av hyresskulder och vräkningar minskas. Boenderådgivning innebär i allt högre grad arbete med personer med svåra sociala problem. Det är behövligt att verksamheten utvecklas å ena sidan inom miljöministeriets förvaltningsområde i anslutning till fastighetsekonomi, och å andra sidan på ett övergripande sätt som en mer omfattande och områdesspecifikt verkningsfull socialservice som hör till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde.

Uppnåendet av planläggningsmålen i avtalen om markanvändning, boende och trafik mellan staten och de stora stadsregionerna stöds med understöd för byggande av kommunalteknik. Understödet binds till realiserad produktion av bostäder till rimligt pris, främjande av samarbetet mellan kommunerna och förenhetligande av samhällsstrukturen. För att trygga tillgången på arbetskraft och näringslivets konkurrenskraft ökas utbudet av räntestödda normala hyresbostäder genom ett startbidrag för hyresbostäder i anknytning till räntestödslån så att bostadsmarknaden i tillräcklig omfattning erbjuder bostäder till rimliga priser för hushåll med små eller medelstora inkomster. Både beviljande av understöd för byggande av kommunalteknik och beviljande av startbidrag för hyresbostäder förutsätter att det ingås avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT).

Statens bostadsfond är skuldfri och har inget behov av att anskaffa medel för att täcka åligganden som betalas ur bostadsfonden.


2020 budget
2019 II tilläggsb.
2019 budget
2018 bokslut

64. Understöd för vård av byggnadsarvet (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 1 700 000 euro.

Anslaget får användas

1) till understöd till privata ägare och till samfund som främjar vården av byggnadsarvet, för underhåll, skydd och förbättring av kulturhistoriskt värdefulla objekt och deras omedelbara omgivning

2) till ersättningar som betalas med stöd av 13 § i lagen om skyddande av byggnadsarvet (498/2010) och till utgifter som orsakas staten för verkställande av skyddet

3) till understöd till kommuner enligt 57 § 3 mom. i markanvändnings- och bygglagen (132/1999)

4) till kostnader för nödvändiga iståndsättnings- eller återställningsarbeten som en myndighet låtit utföra med stöd av 17 § i lagen om skyddande av byggnadsarvet.

Understöd för vården av byggnadsarvet får beviljas till högst 50 % av kostnaderna för åtgärderna.

Förklaring:Anslaget används i huvudsak till att ge privata ägare och samfund som främjar vården av byggnadsarvet understöd för att trygga bevarandet av värdefulla byggnadsarv i enlighet med skyddsvärdena.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Överföring från moment 35.20.55 850
Sammanlagt 850

2020 budget 1 700 000
2019 budget 850 000
2018 bokslut 850 000