Statsbudgeten 2020
30. (32.30, delvis, 40, delvis, 50 och 60, delvis) Sysselsättning och företagsamhet
Förklaring:Genom sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken understöds för genomförandet av tillväxtpolitiken arbetskraftens kompetensutveckling, företagens internationalisering och tillväxt och ny företagsverksamhet samt bekämpas arbetslösheten och matchningsproblemen på arbetsmarknaden. Genom sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken utvecklas de små och medelstora företagens konkurrenskraft på lång sikt samtidigt som man påverkar de förändringar i omvärlden som föranleds av digitaliseringen, globaliseringen, befolkningens stigande medelålder och de utmaningar som energipolitiken och klimatförändringen för med sig.
Sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken har ett nära samband med närings- och innovationspolitiken, som är centrala element i tillväxtpolitiken. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken fokuserar på att minska arbetslösheten, främja en snabb sysselsättning och påskynda tillväxten genom att svara på företagens behov av arbetskraft och kompetens samt skapa förutsättningar för ny företagsverksamhet. Företagsutvecklingen, hanteringen av strukturomvandlingar och kontinuiteten i yrkeslivet stöds med hjälp av arbetskraftsutbildning enligt företagens behov och tjänster för utveckling av företagsverksamheten. Kompetensen hos de arbetssökande uppdateras för att förbättra företagens tillgång till kompetent arbetskraft. Uppkomsten av nya företag främjas med startpeng och genom att nyetablerade företag får heltäckande stöd i form av rådgivning och utbildning i den första fasen av ett företags livscykel. Arbets- och näringsbyråns uppgift är att bedriva företags- och arbetsgivarorienterad arbetsförmedling till stöd för att människor snabbt ska kunna sysselsättas och lediga arbetsplatser besättas så effektivt som möjligt.
Regeringen har som mål att höja sysselsättningsgraden till 75 %. En förutsättning för att det målet ska nås är att fler partiellt arbetsföra arbetstagare, svårsysselsatta personer, unga, äldre och personer med invandrarbakgrund fås ut på arbetsmarknaden. Målet är att i likhet med de andra nordiska länderna ändra arbetskraftspolitikens riktning från passiv till aktiv och rikta tjänsterna på ett effektivare sätt. Särskilt de tjänster som tillhandahålls i början av arbetslösheten ska bli effektivare och de arbetslösas olika, individuella behov beaktas bättre än tidigare. De personresurser som behövs ska reserveras för att garantera den arbetslösa personlig service och en helhet av tjänster. Regeringens mål är att avsevärt öka användningen av lönesubvention i företag och att utöka den arbetskraftsutbildning som anskaffas gemensamt tillsammans med företagen. Dessutom ska alla unga under 25 år och utexaminerade under 30 år garanteras en arbets-, praktik-, arbetsprövnings-, verkstads-, läroavtals- eller rehabiliteringsplats inom tre månader från det att arbetslösheten började. Regeringens bygger sina åtgärder för ungdomsgarantin på expertarbete. Möjligheterna för personer i behov av särskilt stöd (bl.a. partiellt arbetsföra arbetstagare, invandrare, personer med funktionsnedsättning, unga, äldre) att få ta del av sysselsättningsfrämjande och individuella tjänster förbättras. Regeringen har vidare som mål att öka sysselsättningen bland partiellt arbetsföra arbetstagare och andra personer med en svår ställning på arbetsmarknaden med hjälp av ett sysselsättningsvillkor som kopplas till offentlig upphandling.
En positiv och aktiv integration underlättas genom att invandrares språkkunskaper och yrkesfärdigheter stärks, deras sysselsättning påskyndas och deras kunskaper om och delaktighet i samhället främjas. Den som får ett positivt beslut om uppehållstillstånd ska få börja delta i språkundervisning inom tre månader från delfåendet av beslutet. Invandrarnas integration och sysselsättning stöds genom integrationsutbildning som genomförs i form av arbetskraftsutbildning.
Antal personer i medeltal (årsv.) som omfattas av arbetskraftsservice under ett år (inkluderar inte åtgärder som finansieras med medel ur ESF-programmet; beräkningsgrund: tillgängliga anslag under året)
| 2018 utfall |
2019 uppskattning |
2020 uppskattning |
|
| Lönesubventionerat arbete | |||
| — Statsförvaltningen | 458 | 500 | 500 |
| — Kommunerna och samkommunerna | 7 575 | 7 500 | 7 500 |
| — Privata sektorn | 12 915 | 13 200 | 15 300 |
| Startpeng1) | 11 287 | 6 300 | 3 800 |
| Upphandling av arbetskraftsutbildning2) | 18 618 | 13 000 | 11 900 |
| — Yrkesutbildning | 11 287 | 6 300 | 5 100 |
| — Integrationsutbildning | 7 331 | 6 700 | 6 800 |
| Arbetsträning | 2 498 | 3 000 | 2 000 |
| Sammanlagt | 53 351 | 43 500 | 41 000 |
| Arbetsprövning | 10 515 | 11 000 | 11 000 |
| Sammanlagt | 63 866 | 54 500 | 52 000 |
1) Volymen av startpengen inbegriper också en andel som finansieras med anslag för arbetslöshetsförmåner inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde.
2) Volymerna av arbetskraftsutbildning omfattar enbart arbetskraftsutbildning som finansieras med arbets- och näringsministeriets sysselsättningsanslag. En del av arbetskraftsutbildningen börjar stegvis finansieras med anslag under budgetmoment inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde, och därför beräknas den volym som finansieras med sysselsättningsanslag minska.
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande samhälleliga effektmål för resultatområdet för 2020:
| 2018 utfall |
2019 mål |
2020 mål |
|
| Matchningen av efterfrågan och utbudet på arbetskraft förbättras | |||
| — Arbetslöshetens genomsnittliga längd (veckor) | 54 | 50 | 50 |
| Arbetslöshetsperioderna blir kortare | |||
| — Inflöde till arbetslöshet i över 3 mån. (%) | 42 | < 32 | < 32 |
Regionutveckling är sådan sektorsövergripande verksamhet på flera nivåer för att utveckla livskraften och välfärden i de olika regionerna i landet som bygger på samverkan mellan ministerierna, landskapen, kommunerna och andra aktörer. I regionutvecklingen granskas förvaltningsområdenas och landskapens mål och åtgärder som en helhet både ur det riksomfattande perspektivet och ur regionernas synvinkel.
Regionutvecklingen och strukturfondspolitiken stöder genomförandet av tillväxtpolitiken. Regionutvecklingsverksamheten styrs förutom av lagen om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten (7/2014) även av de prioriteringar i regionutvecklingen som statsrådet fastställt för regeringsperioden, de regionutvecklingsmål som preciserar prioriteringarna och som ministerierna fastställt för sina respektive förvaltningsområden samt de landskapsprogram inklusive genomförandeprogram som landskapsförbunden har berett och som baserar sig på landskapsöversikterna. Dessa nationella mål stöds av Finlands strukturfondsprogram ”Hållbar tillväxt och jobb 2014—2020”, som har utarbetats för EU:s strukturfondsperiod 2014—2020.
I enlighet med regeringsprogrammet stöds utvecklingen av olika slags områden, såsom metropolområdet, regionstäder och den glesbefolkade landsbygden. Regionutvecklingen baserar sig på växelverkan, arbetsfördelning mellan aktörerna och gemensamma mål. Systemet syftar till att skapa förutsättningar för en ekonomisk tillväxt som utgår från regionerna och som baserar sig på hållbar utveckling, eftersom detta bäst främjar sysselsättningen och människornas välfärd.
I anslutning till arbets- och näringsministeriet finns den delegation för förnyelse i regionerna som tillsatts av statsrådet och som ska samordna och dra upp riktlinjer för den strategiska helheten för regionutvecklingen. Delegationens viktigaste uppgifter är att dra upp riktlinjer för innehållet i regionutvecklingsbeslutet och andra betydande program och planer i anslutning till regionutvecklingen och för de olika förvaltningsområdenas regionutvecklingsåtgärder. Delegationen ska dessutom följa och förutse utvecklingen inom regionerna och åtgärdernas genomslagskraft.
Statsrådets beslut om de riksomfattande prioriteringarna i regionutvecklingen innefattar de strategiska riktlinjerna och åtgärderna för varje förvaltningsområde, resurserna för utvecklingsarbetet, mått på resultat och effektivitet samt målen för och ansvarsområdena inom eventuella särskilda program. Landskapsförbunden beaktar prioriteringarna i regionutvecklingen inom sitt eget strategi- och programarbete.
Regionutvecklingsmålen och åtgärderna för att nå dessa mål framgår av landskapsprogrammet och av dess verkställighetsplan som görs upp vartannat år. Dessa handlingar knyter samman regionutvecklingsverksamheten inom de olika sektorerna vid NTM-centralerna och regionförvaltningsverken.
Största delen av regionutvecklingsåtgärderna kanaliseras via NTM-centralerna. För varje NTM-central och regionförvaltningsverk utarbetas för regeringsperioden ett resultatavtal som ses över årligen. Resultatavtalet baserar sig på de allmänna mål och syften som läggs fram i det gemensamma strategidokument som utarbetats för regionförvaltningsverken och NTM-centralerna och på de landskapsprogram med genomförandeplaner som har utarbetats för respektive region.
Utgångspunkter för regionutvecklingen är regionernas och städernas starka sidor och särdrag. Städerna är tillväxtmotorer och utgör en väsentlig del av regionutvecklingen, och därför ska deras starka sidor utnyttjas för att stärka regionutvecklingspolitiken. En pluralistisk stadspolitik som grundar sig på växelverkan och partnerskap beaktar att olika städer har olika utmaningar och utvecklingsförutsättningar. Stadsutveckling bedrivs både inom EU och nationellt. Avtal och partnerskap är centrala element inom region- och stadsutvecklingen.
Finlands strukturfondsprogram ”Hållbar tillväxt och jobb 2014—2020” omfattar både åtgärder som finansieras med medel ur Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och åtgärder som finansieras med medel ur Europeiska socialfonden (ESF). I programmet finns fem insatsområden. Utifrån dem stöds i synnerhet små och medelstora företags konkurrenskraft, framtagande och nyttiggörande av ny information och kunskap, sysselsättning och arbetskraftens rörlighet, utbildning, yrkeskompetens och livslångt lärande samt social delaktighet och kampen mot fattigdom. Ett genomgående horisontellt specialmål är bl.a. att främja en koldioxidsnål ekonomi, och 25 % av Eruf:s finansiering riktas till detta mål. Strukturfondsprogrammet genomför och främjar målen för Europa 2020-strategin.
Kapitlets rubrik har ändrats.
40. (32.50.40) Stödjande av hållbar tillväxt och livskraft i regionerna (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 21 000 000 euro.
Anslaget får i enlighet med lagen om finansiering av regionutveckling och strukturfondsprojekt (8/2014) användas
1) för projekt som främjar hållbar tillväxt och livskraft i städer och regioner och till avtalsbaserat samarbete
2) för regionutvecklingsprojekt som gäller fler än en region eller som är nationellt viktiga
3) för utvecklingsprojekt som syftar till regionutveckling och främjande av näringspolitiskt samarbete mellan kommunerna i en region.
Dessutom får anslaget användas till att betala konsumtionsutgifter samt avlöna personal motsvarande högst 8 årsverken och betala lokalkostnader och andra kostnader som föranleds av avlöningen av personal i enlighet med statsunderstödslagen (688/2001) som ett allmänt understöd för Talent Hub-verksamhet. Anslaget får även användas till betalning av stöd i förskott, om det är motiverat med tanke på genomförandet av projekten.
I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av regionutveckling och strukturfondsprojekt.
Anslaget används till att stödja verkställigheten av statsrådets regionutvecklingsbeslut. Finansieringen inriktas på åtgärder som stöder en hållbar tillväxt och en förnyelse av näringarna i regionerna, statens avtalsenliga samarbete med städer och regioner, tematiska nätverk mellan städer och regioner, stärkande av de regionala ekonomierna, prognostisering och hantering av strukturomvandlingar samt förebyggande av ojämlikhet mellan regionerna.
Anslaget används för avtalsbaserat samarbete inom ramen för konceptet Talent Hub. Målet är att möjliggöra servicekedjor över organisationsgränserna för internationella experter och företag i anslutning till strävandena att locka experter till Finland och i anslutning till deras ankomst till och etablering i landet, till rekryteringen av dem och utnyttjandet av deras kompetens. Genom Talent Hub-samarbetet integreras tjänster som hänför sig till internationella experter med regionernas innovationsekosystem och ekosystem för företagstjänster.
Beräknad användning av anslaget (1 000 euro)
| Avtalsbaserat samarbete | 15 000 |
| Frivillig utveckling av landskapen | 5 000 |
| Konceptet Talent Hub | 1 000 |
| Sammanlagt | 21 000 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Bortfall av ett tillägg av engångsnatur | -300 |
| Finansiering för avtalsbaserat samarbete (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur) | 15 000 |
| Konceptet Talent Hub (regeringsprogr. 2019) | 1 000 |
| Regionstädernas projekt | -3 000 |
| Regionutvecklingspengar (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur) | 5 000 |
| Sammanlagt | 17 700 |
Momentets rubrik har ändrats.
| 2020 budget | 21 000 000 |
| 2019 II tilläggsb. | 814 000 |
| 2019 budget | 3 300 000 |
| 2018 bokslut | 17 708 000 |
42. (32.50.42) Stödjande av företagens utvecklingsprojekt (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 7 978 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av understöd i enlighet med lagen om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet (9/2014) och den lag som föregick den lagen (1336/2006) för projekt som förbättrar små och medelstora företags beredskap att internationalisera sin verksamhet och för andra utvecklingsprojekt som riktar sig till företag samt för sådana projekt för att förbättra små och medelstora företags verksamhetsmiljö som drivs av icke-vinstsyftande sammanslutningar.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
År 2020 får förbindelser ingås till ett belopp av högst 4 000 000 euro.
Förklaring:Fullmakten under momentet används till sådana understöd för utvecklande av företag som är i linje med det regionala program för påskyndande av små och medelstora företags tillväxt som kommer att starta. Programmet inriktas särskilt på att stödja tillväxt- och internationaliseringsberedskapen bland små och medelstora företag som just har börjat växa, med en exportdriven tillväxt som målsättning.
Med fullmakten under momentet beräknas man kunna förbättra 100 små och medelstora företags tillväxt- och internationaliseringsberedskap.
Utgifter för staten som föranleds av förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakt (1 000 euro)
| 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | Sammanlagt fr.o.m. 2020 |
|
| Förbindelser som ingåtts före 2020 | 7 178 | 1 178 | 8 356 | ||
| Förbindelser 2020 | 800 | 1 600 | 1 200 | 400 | 4 000 |
| Utgifter sammanlagt | 7 978 | 2 778 | 1 200 | 400 | 12 356 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Minskade utbetalningar för projekt | -1 000 |
| Tillväxtprogrammet för små och medelstora företag (regeringsprogr. 2019) | 800 |
| Sammanlagt | -200 |
| 2020 budget | 7 978 000 |
| 2019 I tilläggsb. | 9 400 000 |
| 2019 budget | 8 178 000 |
| 2018 bokslut | 12 069 408 |
44. (32.50.44) Regionalt transportstöd (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 6 000 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av transportstöd i enlighet med statsrådets förordning om regionalt transportstöd, som utfärdats med stöd av statsunderstödslagen (688/2001), till små och medelstora företag med verksamhet i stödberättigande områden, i syfte att minska transportkostnader som föranleds av långa transportsträckor för de varor som företagen tillverkar.
Förklaring:Transportstöd betalas till små och medelstora företag med verksamhet i glest bebyggda områden, dvs. NUTS 2-regionerna i östra och norra Finland samt den ekonomiska regionen Saarijärvi—Viitasaari, för långa varutransporter. Målet för transportstödsystemet är att minska de extra kostnader som långa transportsträckor orsakar företagsverksamheten i avlägsna och glest befolkade områden och att på så sätt upprätthålla och öka företagsverksamheten inom dessa regioner.
Transportstöd betalas till ca 250 små och medelstora företag.
| 2020 budget | 6 000 000 |
| 2019 budget | 6 000 000 |
| 2018 bokslut | 5 000 000 |
46. (32.60.46) Kompensationsstöd för utsläppshandelns indirekta kostnader (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 78 000 000 euro.
Anslaget får användas för betalning av stöd enligt lagen om kompensering av indirekta kostnader för handeln med utsläppsrätter (138/2017).
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Med stödet kompenseras den elintensiva industrin för de indirekta kostnader som handeln med utsläppsrätter orsakar. Målet är att trygga den elintensiva exportindustrins konkurrenskraft och på det sättet hålla kvar produktionen i Finland. De i lagen angivna sektorer som är särskilt utsatta för risker för koldioxidläckage kan beviljas stöd som kompensation för det högre elpris som beror på priset på utsläppsrätterna.
Stödet har dimensionerats till 50 % av det högsta tillåtna beloppet enligt Europeiska kommissionens riktlinjer. Andelen stöd som betalas ut (stödnivån) uppgår till 37,5 % 2020 (40 % 2019) och beror på priset på utsläppsrätterna och stödmottagarens faktiska elförbrukning eller produktionens storlek 2019.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Ändringar i priset på utsläppsrätter | 48 000 |
| Sammanlagt | 48 000 |
| 2020 budget | 78 000 000 |
| 2019 budget | 30 000 000 |
| 2018 bokslut | 26 752 204 |
51. Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 294 460 000 euro.
Anslaget får i enlighet med lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) användas
1) för anskaffning av sakkunnigbedömningar, arbetsprövning, arbetsträning, arbetskraftsutbildning, arbetsförmedlingsservice, vägledning för yrkesval och karriär, information och rådgivning samt service för utveckling av företagsverksamhet, för sysselsättningspolitiskt understöd och till betalning av kostnadsersättningar och stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen till dem som söker sig till arbete och service och till dem som deltar i service och sakkunnigbedömningar
2) till ersättning av lönekostnader för avlöning av arbetslösa arbetssökande motsvarande högst 500 årsverken vid statliga ämbetsverk eller inrättningar; de lönekostnader utan semesterpenning som ersätts för en person med anslag under detta moment och momenten 33.20.50 och 33.20.52 får uppgå till totalt högst 3 100 euro per månad, utöver vilket högst motsvarande semesterpenning ersätts
3) till betalning av den lönesubvention som avses i 7 kap. 9 § 1 mom.; de lönekostnader utan semesterpenning som ersätts för en person med anslag under detta moment och momenten 33.20.50 och 33.20.52 får uppgå till totalt högst 1 800 euro per månad, utöver vilket högst motsvarande semesterpenning ersätts
4) till betalning av tilläggsstöd till kommunerna samt annan lönesubvention än sådan som avses i punkt 3; det belopp i form av lönesubvention utan semesterpenning som betalas för en person med anslag under detta moment och momenten 33.20.50 och 33.20.52 får uppgå till totalt högst 1 400 euro per månad, utöver vilket högst den procentandel av semesterpenningen som anges i beslutet om lönesubvention ersätts
5) till betalning av startpeng till andra personer än dem som inlett företagsverksamhet som arbetslösa
6) till kostnader för försäkringsskydd.
Anslaget får också användas
7) till utgifter för avlöning av personer med handikapp som anställts innan sysselsättningslagen (275/1987) trädde i kraft och som fortfarande är anställda i samma anställningsförhållande
8) för betalning av beslut enligt lagen om ett försök med regionalt tillhandahållande av arbetskrafts- och företagstjänster samt med arbetslivsprövning (505/2017).
Anslaget får även användas till betalning av konsumtionsutgifter som nämns i punkterna 1, 2 och 6.
Av överföringsutgifterna budgeteras lönesubventionen, startpengen och det sysselsättningspolitiska understödet enligt kontantprincipen, Statskontorets olycksfallsförsäkringspremier enligt principen om betalningsbeslut och övriga överföringsutgifter enligt prestationsprincipen.
År 2020 får upphandlingen av arbetskraftsutbildning föranleda staten utgifter efter 2020 till ett belopp av högst 65 000 000 euro.
Förklaring:
Beräknad användning av anslaget (euro)
| Sakkunnigbedömningar | 5 000 000 |
| Arbetsprövning och arbetsträning (490 000 studerandearbetsdagar) | 34 250 000 |
| Upphandling av arbetskraftsutbildning | |
| — Yrkesutbildning (1,2 mn studerandearbetsdagar) | 67 700 000 |
| — Integrationsutbildning (1,7 mn studerandearbetsdagar) | 60 401 000 |
| Sammanlagt | 129 101 000 |
|---|---|
| Startpeng (2 400 årsverken) | 18 000 000 |
| Lönesubventionerat arbete | |
| — Statsförvaltningen (högst 500 årsverken) | 15 450 000 |
| — Kommunerna och samkommunerna (6 500 årsverken, stöd 30/40/50 %) | 18 742 000 |
| — Privata sektorn (30, 40 eller 50 eller 100 %, 14 800 årsverken) | 46 277 000 |
| Sammanlagt | 80 469 000 |
| Sysselsättningspolitiskt understöd | 10 000 000 |
| Upphandling av utvecklingstjänster för företagsverksamhet | 13 000 000 |
| Ersättningar | 1 000 000 |
| Försäkringsskydd | 950 000 |
| Arbetsförmedlingsservice | 1 690 000 |
| Vägledning för yrkesval och karriär | 1 000 000 |
| Informations- och rådgivningstjänster | 1 000 000 |
| Alla sammanlagt | 294 460 000 |
Samhälleliga effektmål
| 2018 utfall |
2019 uppskattning |
2020 mål |
|
| — Andelen arbetslösa efter 3 månaders yrkesinriktad arbetskraftsutbildning (%) | 37 | < 32 | < 32 |
| — Andelen arbetslösa efter 3 månaders lönesubventionerat arbete (%) | 48 | < 45 | < 45 |
| — Andelen arbetslösa efter 3 månaders integrationsutbildning (%) | 26 | < 27 | < 25 |
Utgifter för staten som föranleds av förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakt (1 000 euro)
| 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | Sammanlagt fr.o.m. 2020 |
|
| Förbindelser som ingåtts före 2020 | 55 370 | 9 500 | 500 | - | 65 370 |
| Förbindelser 2020 | - | 55 000 | 9 500 | 500 | 65 000 |
| Utgifter sammanlagt | 55 370 | 64 500 | 10 000 | 500 | 130 370 |
|---|
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Anskaffning av utbildning och inkvartering som ordnas av Stiftelsen Utbildning Nordkalotten (överföring till moment 29.20.21) | -1 700 |
| Anslagsminskning av engångsnatur 2019 som hänför sig till stora poster som överförs | 50 000 |
| Familjeåterförening | -4 895 |
| Höjning av arbetskraftsutbildning (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur) | 4 000 |
| Integrationsutbildning | -6 082 |
| Integrationsutbildning, höjning av flyktingkvoten (regeringsprogr. 2019) | 165 |
| Kompetensutvecklingsuppgifter (-1 årsverke) (överföring till moment 32.01.01) | -69 |
| Ökade lönesubventioner (regeringsprogr. 2019) | 10 000 |
| Programmet för arbetsförmåga för partiellt arbetsföra (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur) | 4 400 |
| Utbetalning av avkastning för SIB-projektet för sysselsättning (överföring till moment 32.30.95) | -500 |
| Utbetalningsuppgifter i anslutning till lönesubventioner (-12 årsverken) (överföring till moment 32.01.02) | -400 |
| Utgifter för serviceutveckling och serviceförsök (överföring till moment 32.01.03) | -1 300 |
| Nivå på poster som överförs (regeringsprog. 2019) | -3 220 |
| Sammanlagt | 50 399 |
| 2020 budget | 294 460 000 |
| 2019 I tilläggsb. | -7 500 000 |
| 2019 budget | 244 061 000 |
| 2018 bokslut | 321 050 000 |
52. (32.40.52) Lönegaranti (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 32 000 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av utgifter enligt lönegarantilagen (866/1998) och lagen om lönegaranti för sjömän (1108/2000)
2) till återbetalning av fordringar som återkrävts och till räntor på dem
3) till betalning av myndigheternas avgifter och rättegångskostnader som anknyter till förfarandet med lönegaranti samt betalning av konkurskostnader.
Anslaget får också användas till konsumtionsutgifter.
Förklaring:Genom systemet med lönegaranti kan utbetalningen av de fordringar som de anställda har i anslutning till anställningsförhållandet tryggas vid arbetsgivarens konkurs eller annan insolvens. Som lönegaranti kan sådana fordringar betalas ut som följer av ett anställningsförhållande och som arbetsgivaren skulle ha varit skyldig att betala arbetstagaren.
Beräknad användning av anslaget (euro)
| Lönegaranti | 31 810 000 |
| Återbetalning av fordringar som återkrävts och räntor på dem | 80 000 |
| Myndighetsavgifter, rättegångskostnader och konkurskostnader | 110 000 |
| Sammanlagt | 32 000 000 |
De inkomster på 31 810 000 euro som motsvarar utgifterna för lönegarantin har antecknats under moment 12.32.31.
De uppskattade räntorna på 1 000 000 euro på återbetalning av lönegarantin har budgeterats under moment 12.32.99.
Jämförelsetal för lönegarantin
| 2018 utfall |
2019 uppskattning |
2020 uppskattning |
|
| Betalningar enligt lönegarantin som återkrävts av arbetsgivarna (1 000 euro) | 5 510 | 6 900 | 6 900 |
| Arbetstagare som fått lönegaranti (antal) | 5 393 | 6 000 | 6 000 |
| Arbetsgivare som fått lönegarantibeslut (antal) | 1 887 | 2 000 | 2 000 |
| Genomsnittlig tid för handläggning av ansökningar (dagar) | 149 | 180 | 150 |
| Andelen ansökningar som handlagts på kortare tid än 2 månader (%) | 18 | 25 | 25 |
Anslaget står utanför ramen.
| 2020 budget | 32 000 000 |
| 2019 budget | 32 000 000 |
| 2018 bokslut | 25 141 423 |
64. (32.50.64) EU-medfinansiering och statlig medfinansiering i EU:s strukturfondsprogram, program för samarbete vid de yttre gränserna och andra program inom sammanhållningspolitiken (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 410 166 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av EU-medfinansieringen och den statliga medfinansieringen av projekt med anknytning till Finlands strukturfondsprogram ”Hållbar tillväxt och jobb 2014—2020” som delfinansieras med medel ur Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden, och till betalning av den statliga medfinansieringen av målet europeiskt territoriellt samarbete (ETS) och delområdet gränsöverskridande samarbete inom det europeiska grannskapsinstrumentet (ENI CBC)
2) till betalning av tekniskt bistånd i anslutning till genomförandet av de ovannämnda programmen samt de konsumtionsutgifter som är nödvändiga med tanke på genomförandet av programmen
3) till avlöning av den personal motsvarande sammanlagt högst 250 årsverken som behövs för att genomföra det program som delfinansieras med medel ur Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden under programperioden 2014—–2020
4) till betalning av Finlands åtaganden enligt artiklarna 98—102 (finansiella korrigeringar) i rådets förordning (EG) nr 1083/2006 under EU:s programperiod 2007—2013 och enligt artiklarna143—147 (finansiella korrigeringar) i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 under EU:s programperiod 2014—2020 samt till betalning av åtaganden som föranleds av andra förbindelser som gäller projekt
5) till betalning av EU-medfinansieringen och den statliga medfinansieringen av program som delfinansieras med medel ur fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt
6) till betalning av stöd i förskott, om det är motiverat med tanke på genomförandet av projektet.
Anslaget budgeteras enligt kontantprincipen.
Om en del av bevillningsfullmakten för 2019 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas 2020.
Förklaring:Av anslaget är sammanlagt 224 131 000 euro avsett att användas för utbetalning av EU:s strukturfonders medfinansiering och 186 035 000 euro för utbetalning av den statliga medfinansieringen.
Europeiska socialfondens och Europeiska regionala utvecklingsfondens åtgärder har samlats i Finlands strukturfondsprogram ”Hållbar tillväxt och jobb 2014—2020”. Den totala finansieringen av programmet uppgår till ca 2,6 miljarder euro, av vilket EU-medfinansieringen utgör ca 1,3 miljarder euro och den nationella offentliga medfinansieringen ca 1,3 miljarder euro. Av den offentliga finansieringen uppgår statens andel till 75 % och kommunernas och den övriga offentliga finansieringens andel till 25 %.
För ett flerårigt projekt sker bindningen av bevillningsfullmakten för strukturfondsprogrammet i regel för ett år, så att flera projekt kan finansieras samtidigt och man därmed säkrar att programmedlen används fullt ut.
Vid användningen av finansieringen tillämpas de nationella bestämmelser och EU-bestämmelser som är tillämpliga inom den verksamhet som finansieras av respektive förvaltningsområde, och finansieringen fördelas inom ramarna för de nämnda bestämmelserna och strukturfondsprogrammen inom respektive förvaltningsområde på det sätt som ministeriet i fråga bestämmer. Rätten till stöd för de kostnader som ska betalas ska dessutom ha granskats på förhand enligt de nationella bestämmelserna och Europeiska unionens bestämmelser, med undantag för förskotten och betalningen av kostnaderna för den offentliga arbetskraftsservicen i fråga om överföringsutgifterna.
De lönesubventioner enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) som delfinansieras med medel ur Europeiska socialfonden kan betalas i enlighet med de i punkterna 2—4 i beslutsdelen under moment 32.30.51 angivna begränsningarna av beloppet av lönekostnader som ska ersättas.
Beslut om tekniskt bistånd fattas inom ramen för det förfarande som föreskrivs i Europeiska gemenskapernas strukturfondsbestämmelser och de nationella strukturfondsbestämmelserna.
I det partnerskapsavtal som godkänts av Europeiska kommissionen fastställs det hur man med stöd av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket, Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden) främjar Europa 2020-strategins syften och mål om smart och hållbar tillväxt för alla.
Finansieringen av strukturfondsprogrammen under programperioden 2014—2020 riktas till att främja sysselsättningen, minska den strukturella arbetslösheten och förbättra arbetslivets kvalitet, säkerställa tillgången till arbetskraft, nyttiggöra kunskap och ny information, förbättra tillväxtmöjligheterna för små och medelstora företag, öka andelen förnybar energi och förbättra energieffektiviteten samt främja den sociala delaktigheten. Med åtgärder inom ramen för målet europeiskt territoriellt samarbete samt delområdet gränsöverskridande samarbete inom det europeiska grannskapsinstrumentet (ENI CBC) under programperioden 2014—2020 stöds integrering och utbyte av erfarenheter samt skapande och stärkande av nätverk i gränsområdena och i de större samarbetsområdena. Programmen syftar till att påverka bl.a. konkurrenskraften och den ekonomiska utvecklingen i gränsområdena. Syftet med initiativprogrammet för små och medelstora företag är att bevilja små och medelstora företag ny lånefinansiering för grundande av nya företag, kapital i den inledande fasen och kapital avsett för att effektivisera företagens allmänna verksamhet samt att genomföra nya projekt eller utveckla nytt på initiativ av existerande företag eller bereda sådana företag tillträde till marknaden.
Fördelningen av Finlands strukturfondsprogram enligt insatsområde (IO) (exkl. andelarna för målet europeiskt territoriellt samarbete (ETS), Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead), delområdet gränsöverskridande samarbete inom det europeiska grannskapsinstrumentet (ENI, CBC) och initiativprogrammet för små och medelstora företag)
| Andel under hela programperioden (%) | |
| IO 1. Små och medelstora företags konkurrenskraft (Eruf) | 24,9 |
| IO 2. Produktion och användning av ny information och kunskap (Eruf) | 33,2 |
| IO 3. Sysselsättning och arbetskraftens rörlighet (ESF) | 18,3 |
| IO 4. Utbildning, yrkeskompetens och livslångt lärande (ESF) | 12,8 |
| IO 5. Social delaktighet och kampen mot fattigdom (ESF) | 7,8 |
| IO 6. Tekniskt bistånd (Eruf) | 1,8 |
| IO 7. Tekniskt bistånd (ESF) | 1,2 |
| Sammanlagt | 100,0 |
|---|
Utgifter för användningen av bevillningsfullmakten (mn euro)
| 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | Sammanlagt fr.o.m. 2020 |
|
| Tidigare års förbindelser | 34,682 | 18,718 | - | - | 53,400 |
| Förbindelser 2017 | 104,557 | 34,808 | 12,772 | - | 152,137 |
| Förbindelser 2018 | 180,618 | 216,741 | 216,741 | - | 614,100 |
| Förbindelser 2019 | 90,309 | 108,371 | 108,370 | 337,883 | 644,933 |
| Sammanlagt | 410,166 | 378,638 | 337,883 | 337,883 | 1 464,570 |
|---|
Användningen av bevillningsfullmakten och anslaget för olika delområden och prioriteter, EU-medfinansiering och statlig medfinansiering (mn euro)
| Program/delområde/prioritet | De ekonomiska ramarna i form av fullmakt under programperioden 2014—2020 |
Budgeterad fullmakt 2019 budget |
Budgeterat anslag 2019 |
Anslag 2020 |
| Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) | ||||
|---|---|---|---|---|
| Tekniskt bistånd | 47,208 | 14,166 | 8,247 | 8,411 |
| Nationella teman | 43,424 | 6,676 | 3,886 | 3,971 |
| Regiondelar sammanlagt | 1 251,261 | 366,592 | 213,359 | 218,037 |
| — Östra och Norra Finland | 917,852 | 267,871 | 155,906 | 159,306 |
| — Södra och Västra Finland | 333,409 | 98,721 | 57,453 | 58,731 |
| Sammanlagt | 1 341,893 | 387,434 | 225,492 | 230,419 |
| Europeiska socialfonden (ESF) | ||||
| Tekniskt bistånd | 30,762 | 6,728 | 3,918 | 3,995 |
| Nationella teman | 221,605 | 59,358 | 34,546 | 35,301 |
| Regiondelar sammanlagt | 649,864 | 187,772 | 109,287 | 111,670 |
| — Östra och Norra Finland | 427,565 | 123,729 | 72,013 | 73,583 |
| — Södra och Västra Finland | 222,299 | 64,043 | 37,274 | 38,087 |
| Sammanlagt | 902,231 | 253,858 | 147,751 | 150,966 |
| Europeiskt territoriellt samarbete (ETS)1) | 51,000 | - | 8,415 | 8,415 |
| Delområdet gränsöverskridande samarbete inom det europeiska grannskapsinstrumentet (ENI CBC)1) | 69,975 | 19,564 | 15,606 | 15,605 |
| Fonden för europeiskt bistånd (Fead) | 26,519 | 7,955 | 4,623 | 4,761 |
| Initiativprogrammet för små och medelstora företag | 40,000 | - | - | - |
| Alla sammanlagt | 2 431,618 | 668,811 | 401,887 | 410,166 |
1) Utgör statlig medfinansiering.
Kärnindikatorer för Finlands strukturfondsprogram ”Hållbar tillväxt och jobb 2014—2020”
| Utfall 2014—2018 | Mål (2023) |
|
| Nya företag | 323 | 1 200 |
| Nya arbetstillfällen | 5 814 | 12 310 |
| Nya forsknings-, utvecklings- och innovationsrelaterade arbetstillfällen | 478 | 1 330 |
| Antal företag som deltar i forsknings- och utvecklingsinstitutionernas projekt | 9 002 | 7 900 |
| Antal företag som främjar låga koldioxidutsläpp | 1 066 | 2 065 |
| Deltagare under 30 år som är arbetslösa eller står utanför arbetslivet | 27 492 | 26 000 |
| Inom utbildningsåtgärderna: deltagare som fullgjort grundskolestadiet | 21 127 | 28 200 |
| Inom åtgärder för att stärka delaktigheten: långtidsarbetslösa | 10 325 | 11 250 |
Utbetalningar av EU-stöd har antecknats under moment 12.32.50 och poster som föranleds av återkrav under moment 12.39.10. Ränteintäkter från landskapsförbunden samt eventuella återbetalningar av anslag som betalats till landskapsförbunden under tidigare år har antecknats under moment 12.32.99.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Prognostisering av resultatreserven under programperioden 2014—2020 | 26 916 |
| Tidigareläggning till 2019 av den fullmakt som budgeterats för 2020 | -18 637 |
| Sammanlagt | 8 279 |
Anslaget står delvis utanför ramen.
| 2020 budget | 410 166 000 |
| 2019 I tilläggsb. | -4 900 000 |
| 2019 budget | 401 887 000 |
| 2018 bokslut | 334 422 348 |
(65.) (32.50.65) Överföringsutgifter för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte (förslagsanslag)
Förklaring:Det föreslås att momentet och anslaget under det slopas i budgeten.
| 2019 budget | 50 000 |
| 2018 bokslut | — |
95. Utbetalning av avkastning för påverkansinvesteringar (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 900 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av avkastning för resultatbaserade projekt som omfattar påverkansinvesteringar inom sysselsättning och integration.
Förklaring:Arbets- och näringsministeriet har konkurrensutsatt och med en privat projektadministratör ingått avtal om inrättande av en resultatbaserad fond för påverkansinvesteringar. Ett projekt som syftar till snabbare sysselsättning för invandrare startade 2016 och ett som syftar till minskad långtidsarbetslöshet startade 2018.
Inom projekt som omfattar påverkansinvesteringar samlar projektadministratören in kapital till fonderna från investerare, och detta kapital används till att finansiera tjänster för invandrare och långtidsarbetslösa arbetssökande. Investerarna bär den ekonomiska risken i anslutning till resultaten av projekten.
Arbets- och näringsministeriet har förbundit sig att betala de aktörer som investerat i fonderna resultatbaserade arvoden. De bestäms utifrån verksamhetens resultat och genomslagskraft. Inom det projekt som syftar till sysselsättning för invandrare betalas aktörerna högst 10 000 euro per person som blivit sysselsatt, sammanlagt uppskattningsvis 15 miljoner euro 2020—2023, och inom det projekt som syftar till minskad långtidsarbetslöshet högst 23 miljoner euro 2020—2024.
Effekter
| 2018 utfall |
2019 mål |
2020 mål |
|
| Sysselsättningen bland invandrare ökar | |||
|---|---|---|---|
| Antalet deltagare i sysselsättningsprojektet för invandrare (kumulativt 2016—, personer) | 1 298 | 2 500 | 2 500 |
| — varav sysselsatta | 428 | 900 | 900 |
| Sysselsättningen bland långtidsarbetslösa ökar | |||
| Antalet deltagare i sysselsättningsprojektet för långtidsarbetslösa (kumulativt 2019—, personer) | - | 250 | 1 250 |
| — varav sysselsatta | - | 40 | 400 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Utbetalning av avkastning för SIB-projektet för integration | 400 |
| Utbetalning av avkastning för SIB-projektet för sysselsättning (överföring från moment 32.30.51) | 500 |
| Sammanlagt | 900 |
| 2020 budget | 900 000 |