Statsbudgeten 2020

20. Yrkesutbildning

Förklaring:

Samhälleliga effekter

För yrkesutbildningen uppställer undervisnings- och kulturministeriet följande mål för de samhälleliga verkningarna:

— utbildningen resulterar i kompetent arbetskraft för arbetsmarknaden, stödjer reformer inom arbets- och näringslivet och skapar förutsättningar för ny företagsverksamhet
— utbildningen ger individerna yrkeskompetens och generiska färdigheter för övergången till arbetslivet eller fortsatta studier samt för utveckling av kompetensen i olika skeden av arbetslivet
— utbildningens servicesystem fungerar på ett kundorienterat och effektivt sätt.

Verksamhetens resultat

Utbildningen resulterar i kompetent arbetskraft för arbetsmarknaden, stödjer reformer inom arbets- och näringslivet och skapar förutsättningar för ny företagsverksamhet

Yrkesutbildningen ska resultera i kompetent arbetskraft på den föränderliga arbetsmarknaden snabbt och i rätt tid med beaktande av förändrade kompetensbehov. Utbildningen ska i allt högre grad också kunna bemöta behoven av kontinuerligt lärande när befolkningen förnyar och uppdaterar sina kunskaper i olika skeden av arbetslivet. När arbetsuppgifterna och sätten att arbeta förändras behövs det ständigt ny kompetens och nya kompetenskombinationer för att bemöta de allt mångfaldigare kompetensbehoven och de utmaningar som det kontinuerliga lärandet innebär. En förutsättning för detta är att utbildningens kunskapsbasering stärks. Yrkesutbildningen främjar inte bara sysselsättning och företagsamhet utan förbättrar också den internationella konkurrenskraften.

Verksamhetens mål

— Anordnarna av yrkesutbildning riktar sina utbildningstjänster i enlighet med arbetslivets kompetensbehovs och reagerar med framförhållning och flexibilitet på förändringar inom sina verksamhetsområden. Utbildningsutbudet riktas till branscher med brist på kompetent arbetskraft som är viktiga med tanke på tillväxten.
— Utbildningsanordnarna styrs genom tillstånd att ordna examina och utbildning, genom prestationsbeslut och beslut om strategifinansiering som fattas för att fastställa den årliga finansieringen samt genom informationsstyrning. Processerna för verksamhetsstyrning effektiviseras och processernas transparens och växelverkan ökas genom att systemet för beslutsfattande och ärendehantering mellan ministeriet och utbildningsanordnarna utvecklas.
— Genom de styrmekanismer som avser finansieringssystemet uppmuntras utbildningsanordnare till verksamhet som motsvarar målen och är resultatrik. Finansieringen av yrkesutbildningen är uppdelad i kalkylerad bas-, prestations- och effektivitetsfinansiering samt strategifinansiering som betalas på basis av ansökningar. År 2020 är basfinansieringens andel 70 procent, prestationsfinansieringens andel 20 procent och effektivitetsfinansieringens andel 10 procent av den kalkylerade finansieringen för yrkesutbildningen. Möjligheterna att förenkla och förtydliga grunderna för fastställandet av finansieringen utreds.
— Man stärker kompetensbaseringen inom yrkesutbildningen genom att ständigt utveckla examensstrukturen och examina i samarbete med aktörer och intressentgrupper inom yrkesutbildningen. År 2020 finns det 43 yrkesinriktade grundexamina, 65 yrkesexamina och 56 specialyrkesexamina. Utifrån resultaten från pilotförsöken inom yrkeskompetens bedöms behoven av att utveckla examensgrunderna och finansieringssystemet så att man genom delar av examen och delar som är mindre än dessa bättre kan bemöta också kompetensbehov som uppstår med kort varsel och är mer avgränsade.

Utbildningen ger individerna yrkeskompetens och generiska färdigheter för övergången till arbetslivet eller fortsatta studier samt för utveckling av kompetensen i olika skeden av arbetslivet

Yrkesutbildningens uppgift är att ge individerna den yrkeskompetens och sådana generiska färdigheter som behövs i arbetslivet eller inom de fortsatta studierna. Den viktigaste generiska färdigheten är förmågan till kontinuerligt lärande som innebär att var och en själv kan utvärdera sitt eget kunnande och uppdatera och öka kunnandet i enlighet med arbetslivets behov och de egna behoven. Yrkesutbildningens uppgift är även att vad gäller tillgången till utbildningstjänster trygga likabehandlingen av och jämlikheten mellan individer och regioner. Ansökan till utbildning kommer i regel att vara fortgående och pågå flexibelt året om. Man ska kunna ansöka och antas till utbildning när det behövs. Den riksomfattande gemensamma ansökan som ordnas på våren är avsedd för dem som avslutar den grundläggande utbildningen och andra som saknar en yrkesexamen.

Verksamhetens mål

— Fler lärare och handledare anställs inom yrkesutbildningen och stödåtgärderna ökas i syfte att säkerställa att de studerande får den undervisning och handledning som de behöver. Utbildningsanordnarna kan använda det tilläggsanslag som riktas till ändamålet för att att anställa nya lärare och handledare och även för att öka antalet undervisningstimmar för nuvarande timlärare samt för att anställa stödpersonal, vilket möjliggör att lärarnas arbetsinsats kan riktas i större utsträckning på undervisningen. Vid behov kan tilläggsanslaget också användas till andra stödåtgärder för att säkerställa den undervisning och handledning som de studerande behöver, till exempel till utveckling av lärmiljöer och pedagogiska verksamhetsmodeller.
— Tillgången till yrkesutbildning tryggas i hela landet. Utbildningsanordnarna sörjer i första hand för befolkningens kompetensbehov inom det egna verksamhetsområdet och tryggar utbildningstjänster särskilt för dem som avslutat grundstadiet och andra som saknar examen på andra stadiet samt erbjuder den arbetsföra befolkningen i området tillräckliga möjligheter till kontinuerligt lärande.
— Bildande studier inom yrkesutbildningen ska främjas (grundläggande färdigheter, förmåga till kritiskt tänkande och förmåga att lära att lära).
— Sökandet och antagningen till utbildning effektiviseras genom att möjligheten till kontinuerlig ansökan och de digitala tjänsterna utvecklas.
— Genom gemensam ansökan tryggas den omedelbara övergången till fortsatta studier i fråga om åldersklassen som går ut grundskolan.
— Tjänsten Studieinfo.fi utvecklas så att den stöder kontinuerligt lärande och bättre balans mellan kundernas kompetensbehov och utbildningsutbudet.

Utbildningens servicesystem fungerar på ett kundorienterat och effektivt sätt

Servicesystemet inom yrkesutbildningen ska på ett dynamiskt och effektivt sätt tillgodose alla kundgruppers behov. Det ska vara möjligt för kunden att förvärva kompetens på det sätt som lämpar sig bäst med tanke på hans eller hennes kompetensbehov, förutsättningar för lärande, livssituation och karriärplaner. För att yrkesutbildningssystemets kundorientering, funktion och verkningsfullhet ska förbättras förutsätts att det utvecklas individuella studievägar, att lärmiljöerna görs mångsidigare och att det ordnas mer utbildning på arbetsplatserna. Utbildningsanordnarna ska kunna förbättra kvaliteten på sina tjänster och verksamheten så att färre avbryter studierna och genomströmningen förbättras. Det förutsätts att utbildningsanordnarna förnyar sina verksamhetsprocesser på ett genomgripande sätt och att de även har beredskap för strukturell utveckling.

Verksamhetens mål

— Genom ett flexibelt tjänsteutbud reagerar anordnarna av yrkesutbildning i rätt tid, träffsäkert och högklassigt på arbetslivets och individernas kompetensbehov.
— Utbildning tillhandahålls i mångsidiga och högklassiga lärmiljöer.
— Arbetsplatsernas roll som centrala lärmiljöer stärks inom all yrkesutbildning. Utbildning som ordnas på en arbetsplats genomförs enligt behov flexibelt i form av utbildning som grundar sig på utbildningsavtal eller i form av läroavtalsutbildning. Utbildningen av arbetsplatshandledare utökas och utvecklas.
— Utbildningsanordnarna effektiviserar identifieringen och erkännandet av kompetens samt sina undervisningsarrangemang så att de individuella studievägarna blir mångsidigare, studie- och handledningsprocesserna effektiviseras och utbildningstiderna blir kortare.
— Anordnarna av yrkesutbildning utvecklar och inför pedagogiska verksamhetsmodeller och handledningsmodeller som stöder individuella studievägar samt digitala lösningar som förbättrar verksamhetens genomslag.
— Anordnarna av yrkesutbildning utvecklar aktivt anordnarstrukturen, det ömsesidiga samarbetet och arbetsfördelningen inom sina verksamhetsområden.
— Reformen av yrkesutbildningen stöds genom ett stödprogram som fortgår till utgången av 2020.
— Utbildningskvaliteten höjs genom att genomförandet av en kvalitetsstrategi för yrkesutbildningen inleds.

Nyckeltal för resultatet av verksamheten samt kvantitativa mål

Datainsamlingen, statistikföringen och uppföljningen inom yrkesutbildningen förnyas i sin helhet på det sätt som förutsätts i den nya lagstiftningen. De kvantitativa målen och de indikatorer som beskriver dem fastställs och tas i bruk stegvis under en övergångsperiod. Målen uppställs utifrån de prestationsdefinitioner som används i det nya styr-, reglerings- och finansieringssystemet för yrkesutbildningen. I fortsättningen fås en stor del av de uppgifter som behövs för att fastställa utbildningsanordnarnas finansiering, styra deras verksamhet och följa deras resultat från den nationella tjänsten Koski för utlämnande av studie- och examensuppgifter. Uppgifterna i tjänsten Koski utnyttjas vid fastställandet av mål och indikatorer i takt med att datainnehållet ökar och det samlas uppgifter för flera år.

Statistikuppgifterna nedan baserar sig på definitioner, datainsamling och statistikföring enligt tidigare lagstiftning.

Nya studerande i yrkesutbildning som leder till examen¹⁾

	2015 utfall	2016 utfall	2017 utfall	2018 utfall	2019 uppskattning	2020 uppskattning

Utbildning som leder till grundexamen	71 621	74 049	75 583	80 000	80 000	80 000
— varav läroavtalsutbildning	6 166	6 838	8 588	10 000	10 000	10 000
Utbildning som leder till yrkes- eller specialyrkesexamen	31 518	34 453	32 625	38 000	38 000	38 000
— varav läroavtalsutbildning	12 672	14 437	14 194	15 000	15 000	15 000

¹⁾ Källa: Statistikcentralen. Inkluderar statsandelsfinansierad utbildning som lyder under undervisningsförvaltningen. Fr.o.m. 2018 innefattar sifforna den arbetskraftsutbildning som flyttats till undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde.

Studerande som avlagt yrkesexamen¹⁾

	2015 utfall	2016 utfall	2017 utfall	2018 utfall	2019 uppskattning	2020 uppskattning

Grundexamina	50 492	50 062	51 173	54 000	56 000	57 000
— varav läroavtalsutbildning	4 635	4 379	4 193	4 500	5 000	6 000
Yrkes- och specialyrkesexamina	16 701	17 923	19 328	21 500	22 000	23 000
— varav läroavtalsutbildning	7 384	8 368	9 193	10 500	10 500	11 000

Antalet anordnare av yrkesutbildning enligt ägartyp¹⁾

	2016 utfall	2017 utfall	2018 utfall	2019 utfall	2020 uppskattning

Alla anordnare sammanlagt	176	166	166	162	152
— kommuner som anordnare	9	9	9	9	9
— samkommuner som anordnare	35	35	35	34	33
— privata anordnare	131	121	121	118	109
— staten som anordnare av utbildning	1	1	1	1	1

¹⁾ Läget i början av kalenderåret. Siffrorna för åren 2018—2020 innefattar också de tillstånd att ordna yrkesinriktad tilläggsutbildning enligt den gamla lagen som gäller under en övergångsperiod (16 anordnare åren 2018 och 2019 samt 11 anordnare 2020).

01. Omkostnader för statlig yrkesutbildning (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 7 887 000 euro.

Anslaget får också användas

1) till internationalisering av Sameområdets utbildningscentral och Centret för sjösäkerhetsutbildning, till utvecklande av lärmiljöer och digitala lösningar, till utbildningsersättningar som betalas till arbetsgivare samt till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder

2) till ett belopp av högst 2 400 000 euro för sänkning av priserna på de företagsekonomiska prestationerna vid Centret för sjösäkerhetsutbildning.

Förklaring:Centret för sjösäkerhetsutbildning erbjuder säkerhetsutbildning som höjer och upprätthåller säkerhetsnivån inom sjöfartsnäringen, för myndigheter och för medborgare som rör sig till sjöss samt säkerhetsutbildning som förebygger miljöolyckor vid enheten för överlevnadsutbildning i Lojo och enheten för brandutbildning i Obbnäs. Målet är att Centret för sjösäkerhetsutbildning år 2020 ska utbilda sammanlagt 4 100 personer.

Sameområdets utbildningscentral har som uppgift att höja samebefolkningens yrkeskunnighet, ordna utbildning som motsvarar näringslivets behov inom sameområdet och främja sysselsättningen i området samt bevara och utveckla den samiska kulturen och det samiska språket. Utbildningscentralen har som specialuppgift att tjäna den enda ursprungsbefolkningen inom Europeiska unionen. År 2020 är antalet studerandeårsverken inom utbildningscentralens yrkesutbildning ca 125. Inom den terminsbundna utbildningen i det samiska språket och och den samiska kulturen är antalet studerandedagar ca 7 200 och inom kursverksamheten ca 4 000.

Årsverken

	2018 utfall	2019 uppskattning	2020 mål

Sameområdets utbildningscentral	69	69	70
Centret för sjösäkerhetsutbildning	25	26	26
Sammanlagt	94	95	96

Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den företagsekonomiska verksamheten vid Centret för sjösäkerhetsutbildning (1 000 euro)

	2018 utfall	2019 uppskattning	2020 budgetprop.

Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten	1 164	1 000	1 100

Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten
— särkostnader	2 605	2 910	2 600
— andel av samkostnader	1 207	900	1 100
Kostnader sammanlagt	3 812	3 810	3 700

Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader)	-2 649	-2 810	-2 600
Kostnadsmotsvarighet, %	31	26	30

Prisstöd	2 400	2 400	2 400

Kostnadsmotsvarighet efterprisstöd, %	93	89	95

Beräknad användning av anslaget (euro)


Sameområdets utbildningscentral	4 587 000
Prisstöd för Centret för sjösäkerhetsutbildning	2 400 000
Övriga utgifter för Centret för sjösäkerhetsutbildning	900 000
Sammanlagt	7 887 000

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

	2018 utfall	2019 ordinarie budget	2020 budgetprop.

Bruttoutgifter	9 750	10 072	9 347
Bruttoinkomster	1 713	2 000	1 460
Nettoutgifter	8 037	8 072	7 887

Poster som överförs
— överförts från föregående år	1 946
— överförts till följande år	1 881

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)


Genomförande av självkostnadsprincipen i Senatfastigheters hyror	-141
Lönejusteringar	-10
Nivå på poster som överförs (regeringsprog. 2019)	-58
Produktivitetsbesparing i anslutning till miljardbesparingen enligt planen för de offentliga finanserna	-36
Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.)	-13
Sänkt semesterpenning (konkurrenskraftsavt.)	59
Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.)	14
Sammanlagt	-185

2020 budget	7 887 000
2019 budget	8 072 000
2018 bokslut	7 972 000

21. Gemensamma utgifter för yrkesutbildningen (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 12 906 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter och understöd för försöks-, forsknings-, utvecklings- och utvärderingsprojekt inom yrkesutbildningen

2) till finansiering av gemensamma datatekniska tjänster inom yrkesutbildningen och finansiering av gemensamma utgifter för datasystem för uppföljning och styrning av verksamheten och andra gemensamma utgifter för yrkesutbildningen

3) till att täcka kostnaderna för finländska studerande inom yrkesutbildningen vid läroanstalten för hörselskadade i Örebro

4) till ett belopp av högst 1 700 000 euro för utgifter för yrkesutbildning som ordnas i form av arbetskraftsutbildning av Stiftelsen Utbildning Nordkalotten och inkvartering i anslutning till utbildningen

5) till betalning av andra EU-godkända forsknings- och utbildningsprojekt än sådana som finansieras ur strukturfonderna

6) till betalning av utgifter för avlönande av personal motsvarande högst åtta årsverken.

Förklaring:Verksamheten vid Stiftelsen Utbildning Nordkalotten grundar sig på ett avtal mellan Finland, Norge och Sverige som ingås för en avtalsperiod. Enligt avtalet för åren 2016—2019 har Finland förbundit sig att finansiera arbetskraftsutbildning som ordnas av Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för ca 80 studerande per år. Avsikten är att det målsatta antalet utbildningsplatser ska vara detsamma i avtalet för åren 2020—2023. Med stöd av den internationella överenskommelsen har Stiftelsen Utbildning Nordkalotten beviljats rätta att ordna vissa finländska examina och utbildningar.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)


Nätverket Team Finland Knowledge (överföring till moment 24.01.01)	-123
Statsunderstöd till vissa kvinnoorganisationer (överföring till moment 29.10.51)	-250
Stiftelsen Utbildning Nordkalottens arbetskraftsutbildning (överföring från moment 32.30.51)	1 700
Stödjande av genomförandet av reformen	-15 000
Sammanlagt	-13 673

2020 budget	12 906 000
2019 II tilläggsb.	—
2019 budget	26 579 000
2018 bokslut	26 737 000

30. Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningen (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 917 598 000 euro.

Anslaget får användas

1) till ett belopp av 806 004 000 euro till bas-, prestations- och effektivitetsfinansiering för yrkesutbildning i enlighet med lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) och strategifinansiering till anordnare av yrkesutbildning som beviljas i form av statsunderstöd som avses i 44 § 1 mom. i den ovannämnda lagen

2) till ersättning enligt 32 i § i den ovannämnda lagen till privata anordnare av yrkesutbildning för de kostnader som föranleds av den mervärdesskatt som ingår i utbildningstjänster och i anskaffningar och lokalhyror i anslutning till annan än affärsekonomisk verksamhet samt kostnaderna för den mervärdesskatt som betalats för fastigheter och anläggningstillgångar som en kommun eller samkommun har överlåtit för verksamhet som avses i lagen om yrkesutbildning

3) till ett belopp av 824 000 euro för kompensation som bestäms på kalkylerade grunder till anordnare av yrkesutbildning i enlighet med reformen av nyttjanderätten till observationsskog och den nya modellen för observationsskogar.

Andelen av den strategifinansiering för yrkesutbildning som avses i punkt 1 är högst en procent av anslaget för yrkesutbildning enligt 9 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009).

Antalet målinriktade studerandeår inom yrkesutbildningen är högst 179 500 studerandeår, varav antalet målinriktade studerandeår som hänför sig till utbildning som ordnas i form av arbetskraftsutbildning är minst 8 350 studerandeår.

Förklaring:Enligt modellen för observationsskogar ingår Forststyrelsen ett avtal om nyttjanderätt mot vederlag med fem anordnare av yrkesutbildning. Enligt avtalet intäktsförs inkomsterna av virkesförsäljning till Forststyrelsen i stället för till anordnarna av yrkesutbildning, och utbildningsanordnarna betalas kompensation som beaktas som ett tillägg i Forststyrelsens intäktsföring i statsbudgeten.

Beräknad användning av anslaget och faktorer som inverkar på det (euro)


Anslag för yrkesutbildning sammanlagt (inkluderar inte moms-kompensationer)	1 866 385 000
— Den kalkylerade finansieringens andel sammanlagt	1 851 385 000
varav basfinansiering (70 % av den kalkylerade finansieringen)	1 295 970 000
varav prestationsbaserad finansiering (20 % av den kalkylerade finansieringen)	370 277 000
varav effektivitetsfinansiering (10 % av den kalkylerade finansieringen)	185 139 000
Strategifinansieringens andel (0,80 % av anslaget för yrkesutbildningen)	15 000 000
Kommunernas finansieringsandel	-980 381 000
Mervärdesskattekompensationer sammanlagt	30 770 000
— Mervärdesskattens andel av privata utbildningsanordnares kostnader för anskaffningar som anknyter till utbildningstjänster enligt 39 och 40 § i mervärdesskattelagen (1501/1993) och för anskaffningar som anknyter till annan än affärsekonomisk verksamhet	29 770 000
— Mervärdesskatt som privata utbildningsanordnare ersätts för i fråga om fastigheter och anläggningstillgångar som överlåtits av en kommun eller samkommun	1 000 000
Kompensation som bestäms på kalkylerade grunder till anordnare av yrkesutbildning i enlighet med reformen av nyttjanderätten till observationsskog och den nya modellen för observationsskogar	824 000
Sammanlagt	917 598 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)


Anställning av lärare och handledare samt stödåtgärder i anslutning till undervisningen och handledningen (regeringspr. 2019, av engångsnatur)	80 000
Gradvist bortfall av den ökning av antalet studerandeår som gjorts i syfte att minska ungdomsarbetslösheten och svara på kompetensbehoven	-4 700
Justering av det mervärdesskattebelopp som privata anordnare av yrkesutbildning kompenseras för	2 627
Justering av kostnadsnivån (2,6 %)	20 208
Konkurrenskraftsavtalets inverkan på statsandelen för yrkesutbildning	10 272
Ökning och utveckling av utbildningen för arbetsplatshandledare	2 500
Stödjande av yrkesutbildningen för idrottare	500
Sammanlagt	111 407

2020 budget	917 598 000
2019 II tilläggsb.	20 000 000
2019 budget	806 191 000
2018 bokslut	799 116 282