Statsbudgeten 2020

Förklaring:

Finlands säkerhetspolitiska miljö har blivit sämre och denna förändring bedöms bli långvarig. Östersjöområdet har fått större militärstrategisk betydelse och den militära aktiviteten i området är stor.

De nya påverkansmetodernas utveckling har gjort det svårare att identifiera och reagera på hotsituationer. Utvecklingen i den säkerhetspolitiska miljön har ställt ökade krav särskilt på lägesbilden, förmågan till tidig förvarning och beredskapen. Även om Finland för närvarande inte är utsatt för något militärt hot, är strategiska överraskningar och förändringar i den säkerhetspolitiska miljön möjliga. Som en följd av denna utveckling har Finland förbättrat lägesuppfattningen och beredskapen. Sammantaget har Finlands försvarsförmåga fått ökat betydelse med tanke på säkerheten i närområdet.

Ryssland stärker sitt försvar och strävar efter att utveckla sin militära förmåga på ett långsiktigt sätt. Ryssland har förmåga att snabbt och överraskande inleda operationer med ett brett spektrum av metoder.

Den arktiska regionen har fått större betydelse. Ryssland har utökat sin permanenta militära närvaro i regionen. Den nordliga regionen har också blivit viktigare med tanke på Finlands säkerhetspolitiska miljö.

Förenta staterna har ökat sin närvaro i Europa. Nato och Östersjöstaterna har reagerat bl.a. genom att utöka sin militära närvaro och sin övningsverksamhet i Östersjöområdet. Alla Östersjöstater har höjt sina försvarsanslag och strävar efter att förbättra beredskapen och materielsituationen hos sina väpnade styrkor.

Europeiska unionen stärker sin försvarsdimension med hjälp av flera initiativ och bereder sig på att bekämpa omfattande hot. Unionens försvarssamarbete ska intensifieras bl.a. med hjälp av permanent strukturerat samarbete. Beredskapen inför hybridhot och andra störningar i samhället förutsätter ett fördjupat EU-samarbete. Som EU-medlem kan Finland inte stå utanför, om säkerheten i vårt närområde eller någon annanstans i Europa är hotad.

Kriserna i Mellanöstern och Nordafrika samt konsekvenserna av terroristorganisationerna i dessa områden avspeglas på säkerheten i Europa och vårt närområde. I och med Förenta staternas utträde ur ABM-avtalet om begränsning av missilsystem och avtalet om medeldistanskärnvapen (INF) samt Rysslands och Kinas åtgärder ökar spänningarna i Europa.

Försvarets preventiva förmåga grundar sig på beredskap och avvärjningsförmåga som har ställts i relation till omgivningen. Finland bereder sig på att avvärja militära hot genom att upprätthålla en försvarslösning av nuvarande form, vilken grundar sig på vapensystem med operativ förmåga och en omfattande reserv, och genom att förbereda sig på att lämna och ta emot internationellt bistånd. Försvarsförmågan består av försvarssystemets militära förmågor samt av nationellt myndighetssamarbete och internationellt försvarssamarbete.

Försvaret av Finland förutsätter en i relation till omgivningen ställd helhet, som utgörs av mark-, sjö- och luftförsvaret och de gemensamma operativa förmågor som stöder dem samt förmåga att ta emot internationellt bistånd. Prioriteringarna när det gäller att upprätthålla och utveckla försvaret är att utveckla samtliga försvarsgrenars beredskap, ersätta de operativa förmågor som tas ur drift samt spaning, cyberförsvar och fjärrpåverkan. Försvarssystemet utvecklas så att det inte uppkommer några praktiska hinder för en eventuell anslutning till en militär allians.

De viktigaste bidragande faktorerna till den samhälleliga effekten är de uppgifter som förvaltningsområdet ålagts enligt Finlands lag och riktlinjerna i regeringsprogrammet, statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse, statsrådets försvarspolitiska redogörelse och säkerhetsstrategin för samhället samt uppnående av de mål som ställts i dem.

Utifrån de riktlinjer för statens ekonomi och verksamhetspolitik som statsrådet godkänt ställs följande samhälleliga effektmål för försvarsministeriets förvaltningsområde:

Försvarsministeriet bedömer genom självbedömning hur väl de samhälleliga effektmålen uppnås i enlighet med anvisningarna för upprättande av regeringens årsberättelse. Bedömningen baserar sig på utfallet för verksamhetsåret i förhållande till en långsiktig målbild vars utgångspunkt är en beredskap och avvärjningsförmåga som anpassats till verksamhetsmiljön.

Utgångspunkten inom försvarsministeriets förvaltningsområde är en jämställd verksamhetsmiljö samt likabehandling av alla som arbetar, studerar och fullgör sin militärtjänst inom organisationen. Man förbinder sig att främja jämställdheten mellan könen och likabehandlingen i allt beslutsfattande, med beaktande av förvaltningsområdets särdrag samt, när det gäller utbildningen av värnpliktiga, de personer som får dubbelt medborgarskap eller finskt medborgarskap i och med den ökade invandringen. Målet är att fortsätta integreringen av jämställdhetsperspektivet i lagstiftningsarbetet och i projekt samt i styrningen av verksamheten och ekonomin.

I bokföringsenheterna tillämpas jämställdhets- och likabehandlingsplaner. Målgrupper som ska följas upp i verksamheten är de som fullgör sin värnplikt samt olika arbetstagar- och åldersgrupper, med beaktande av bl.a. löner, rekrytering, utbildning, frånvaro, förenande av arbete och familjeliv, arbetsplatsmobbning samt trakasserier och diskriminering av olika slag. Man strävar efter att främja att kvinnor söker sig till frivillig militärtjänst och militära uppdrag.

Försvarsförvaltningen genomför i alla militära krishanteringsinsatser principerna för FN:s säkerhetsråds resolution 1325 ”Kvinnor, fred och säkerhet” och för det nationella handlingsprogram som stöder resolutionen. Jämställdhets- och likabehandlingsaspekter tas in i den militära krishanteringsverksamheten redan i utbildningsfasen. Målet är att kvinnornas andel av krishanteringspersonalen ska vara minst 7 % och att antalet genderrådgivare och genderkontaktpersoner höjs. Försvarsförvaltningen deltar i försvarssamarbetet NORDEFCO där man utvecklar krishanteringsverksamhet som främjar jämställdhet och likabehandling. De anvisningar som gäller målen för och utvecklandet av Försvarsmaktens genderverksamhet ses över med beaktande av avsnittet om militär krishantering i det nationella program för 2018—2022 som utgår från resolution 1325 och som utarbetats under ledning av utrikesministeriet.

Minskningen av antalet årsverken inom förvaltningsområdet med ca 20 årsverken beror närmast på ändringen i antalet avtalsbundna soldater.

Försvarsmakten deltar i militära krishanteringsinsatser och utbildar ca 1 000 personer för uppgifter inom militär krishantering. Syftet med krishanteringen är att öka stabiliteten och säkerheten i insatsområdet, vilket skapar förutsättningar för en hållbar utveckling i samhället. Finland deltar alltjämt i FN:s miljövänliga vängrupp för fredsmedling på FN:s högkvartersnivå.

Försvarsförvaltningen fortsätter arbetet med att fullgöra uppgifterna enligt verkställighetsprogrammet för Finlands cybersäkerhetsstrategi 2017—2020 och deltar i utarbetandet av ett nytt verkställighetsprogram.

För hanteringen av miljörisker i anslutning till skjut- och övningsverksamhet, som är en av tyngdpunkterna i Försvarsmaktens plan för miljöskyddet för åren 2012—2025, anvisas 4 miljoner euro.