Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         01. Förvaltning
         10. Polisväsendet
         20. Gränsbevakningsväsendet
              20. Särskilda utgifter
         40. Migration

Statsbudgeten 2020

01. Räddningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)PDF-versio

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 14 507 000 euro.

Anslaget får också användas

1) till betalning av utgifter som föranleds av särskilda undersökningar av orsaken till en eldsvåda eller olycka enligt 107 § i räddningslagen (379/2011)

2) till betalning av ersättningar enligt 100 § 1 mom. i räddningslagen

3) till upprätthållande av beredskap på det sätt som avses i 97 § i räddningslagen

4) till främjande av standardiseringsverksamhet i anslutning till räddningsväsendet och till utgifter för deltagande i standardiseringsarbete

5) till ersättning till Air Navigation Services Finland Oy för direkta kostnader för alarmerings- och ledningssystemet som hänför sig till användningen av luftfartyg

6) till de kostnader för prestationer som nämns i 36 § 2 mom. i lagen om Räddningsinstitutet (607/2006).

Under momentet får även de specialunderstöd som Brandskyddsfonden beviljat för forsknings- och utvecklingsverksamhet nettobudgeteras som intäkter från överföringsekonomin.

Förklaring:Räddningsväsendets nationella styrning utvecklas som en del av reformen av social- och hälsovårdstjänsterna i syfte att uppnå ett effektivt och högkvalitativt system för räddningsväsendet.

Inrikesministeriet ställer upp följande preliminära resultatmål för räddningsväsendet:

Mål 2018
utfall
2019
uppskattning
2020
mål
       
Antal omkomna i olyckor, personer 492 <492 <492
Antal svårt skadade i olyckor, personer 1 098 <1 098 <1 098
Antal eldsvådor, högst (exkl. skogs- och markbränder) (st.) 10 013 9 500 9 500
— varav antal byggnadsbränder, högst (st.)1) 5 314 5 300 5 300
Antal omkomna i bränder, 5 års medeltal, högst (pers.) 71 <70 <70
Räddningsväsendets genomsnittliga insatstid vid brådskande uppdrag, högst 09:56 09:56 9:20
Förtroende för räddningsväsendet, % av befolkningen, minst2) - - 97

1) Inklusive risker för byggnadsbränder.

2) Källa: TNS Gallup-undersökning som genomförs vart tredje år. Undersökning år 2017, resultat 97 %.

Förebyggande av olyckor

Till räddningsväsendets uppgifter hör i synnerhet att förebygga eldsvådor. Ansvarsområdet deltar också i förebyggandet av andra slags olyckor. Man försöker förebygga olyckor och följderna av dem genom att förbättra människornas och sammanslutningars egen beredskap, öka befolkningens medvetenhet och kunskap om säkerhet samt genomföra de åtgärder som anges i räddningsverkens övervakningsplaner.

Förebyggande av olyckor 2018
utfall
2019
uppskattning
2020
mål
       
Resultat      
Antalet falska brandlarm (st.), högst 18 147 18 200 <18 200
Övervakningsuppgifter (planerade/faktiska) (%), minst1) 93 100 100

1) Omfattar övervakning under viss tid enligt övervakningsplanen.

Räddningsverksamhet och beredskap

Räddningsväsendet förmår handla snabbt och effektivt vid olyckor. Dessutom har räddningsväsendet beredskap att till utlandet ge sådant bistånd som hör till räddningsväsendet vid storolyckor och krissituationer orsakade av människor eller naturen och beredskap att ta emot bistånd. Räddningsväsendets servicenivå fastställs utifrån riskerna för det lokala räddningsväsendet och beredskapen motsvarar den nivå som anges i räddningsväsendets beslut om servicenivån.

Räddningsväsendet har en helhetsbild av samhällsrisker och sårbarhet baserad på fortlöpande analys. I enlighet med säkerhetsstrategin för samhället utarbetar räddningsväsendet som en del av den nationella riskbedömningen en hotbedömning för särskilda situationer som kräver riksomfattande koordinering av räddningsväsendet. Räddningsväsendets insats enligt säkerhetsstrategin för samhället genomförs. Målet är att verkställandet av strategin mera än hittills ska omfatta även regional- och lokalförvaltningen.

Ledningen, styrningen, samordningen och övervakningen när det gäller räddningsverksamhetens beredskap utvecklas så att beredskapen att fungera vid olika typer av olyckor och störningar förbättras.

Räddningsverksamhet och beredskap 2018
utfall
2019
uppskattning
2020
mål
       
Prestationer      
Antalet uppdrag av larmkaraktär vid räddningsverken, st., uppskattning, varav1) 113 479 110 000 110 000
— uppdrag på grund av eldsvådor (exkl. markbränder) 10 013 9 500 9 500
— uppdrag på grund av markbränder 4 252 2 300 2 300
— kontroll- och säkringsuppgifter 33 670 30 000 30 000
— första insatsen-uppdrag (exkl. sjuktransporter) 25 096 21 700 21 700
— övriga uppdrag 40 448 46 500 46 500
Verksamhetens kvalitet och serviceförmåga      
Räddningsverkens insatstid vid brådskande uppdrag inom riskområde 1 enligt den första enheten, % av målet 55 50 50
Räddningsverkens insatstid vid brådskande uppdrag inom riskområde 2 enligt den första enheten, % av målet 84 80 80

1) Inga mål ställs upp för Räddningsväsendets olika typer av uppgifter, utan man följer upp hur de utvecklas.

Civil beredskap och regional beredskap

Målet med samordningen av den regionala beredskapen är att det råder samförstånd mellan myndigheter och andra aktörer inom den offentliga förvaltningen, organisationer och näringslivet i fråga om riskerna i regionen och att de har en gemensam uppfattning om olika aktörers roller och uppgifter samt förmåga att hantera störningar. En väl samordnad beredskap gör det möjligt att effektivt reagera gemensamt när det gäller att hantera störningar och återhämta sig från dem.

Målet är att regionförvaltningsverkens områden och räddningsväsendets områden har fungerande och aktiva strukturer (beredskapskommissioner, beredskapsgrupper, forum) inom vars ramar samordningen säkerställs.

Målet är att man inom den civila beredskapen på ett koordinerat sätt genomför omfattande beredskapsövningar och övningar med avseende på störningar. Den regionala övningsverksamheten har samordnats med olika aktörer (inkl. försvarsmakten) så att helheten så väl som möjligt tjänar de behov som aktörer inom den civila beredskapen har.

Målet är att man på regional nivå i brett samarbete har identifierat vilka konsekvenser förändringarna i verksamhetsmiljön har för säkerheten samt bedömt de identifierade riskerna på ett enhetligt sätt i hela landet.

Civil beredskap 2018
utfall
2019
uppskattning
2020
mål
       
Av regionförvaltningsverken ordnade tillställningar, vilkas syfte är att
samordna beredskapen, antal1)
ej mätt 90 100
Tillsatta beredskapskommissioner, antal / regionförvaltningsverkens verksamhetsområden ej mätt 2 4
Inrättade samordningsstrukturer, antal/räddningsområde ej mätt 10/22 22/22
Regionala övningsplaner som uppgjorts under ledning av
regionförvaltningsverken, antal2)
ej uppgjort ej uppgjort 6/6
Uppdaterade regionala riskbedömningar och regionförvaltningsområdets rapporter, % utarbetade bedömningar
/ antal områden (22 och 6)3)
18/18 22/22 22/22

1) T.ex. beredskapskommissionens möten, beredskapsövningar, seminarier, diskussionsmöten osv.

2) Målet är att man under regionförvaltningsverkens ledning gör upp regionala planer för olika övningar (inkl. tidpunkter, teman, deltagare, viktigaste mål).

3) År 2018 uppgjordes regionala riskbedömningar i enlighet med landskapsindelningen (18) under regionförvaltningsverkens och räddningsverkens gemensamma ledning. Riskbedömningar görs upp vart tredje år.

Utbildning och forskning

Räddningsinstitutet ska ordna yrkesinriktad grundutbildning inom räddningsväsendet och nödcentralsverksamheten, utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen för räddningsväsendets befäl, kompletterande utbildning inom räddningsväsendet och nödcentralsverksamheten, utbildning för avtalspersonal, utbildning som ger beredskap för störningar under normala förhållanden och för undantagsförhållanden samt utbildning, rekrytering och sändande av sakkunniga inom internationell räddningsverksamhet och logistik för enheterna i enlighet med internationella förbindelser. Räddningsinstitutet svarar för sin del för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten inom räddningsväsendet, samordningen av forskningsverksamheten samt vid behov även för andra uppgifter som lämpar sig för institutets verksamhetsområde.

Räddningsinstitutets utbildningssystem skapar en grund för kompetensen hos personalen vid räddningsväsendet och nödcentralerna samt beredskap för internationella biståndsuppgifter inom räddningsväsendet. Läroplanerna för utbildning som leder till examen byggs upp och uppdateras utifrån utvecklingsperspektiven för s.k. arbetsyrken så, att de utgör en yrkesinriktad fortsättning där även behoven av kompletterande utbildning beaktas.

Målet för planeringen för 2020 är att säkerställa en tillräcklig mängd yrkesutbildning inom räddningsbranschen då rätten för Helsingfors stads räddningsskola att ordna yrkesinriktad utbildning upphör. Antalet examina inom räddningscentralsutbildningen utökas för 2020 så att det motsvarar arbetslivets behov.

Målet för 2020 är att det ska utföras en självvärdering som gäller utbildning inom civil beredskap samt att under inrikesministeriets styrning göras upp en strategisk utvecklingsplan för nationell beredskapsutbildning.

Målet är att bereda principer för räddningsväsendets forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet och inledning av verksamheten under inrikesministeriets styrning.

Utbildning och forskning 2018
utfall
2019
uppskattning
2020
mål
       
Resultat      
Antal kursdeltagardagar för yrkesinriktad grundutbildning vid Räddningsinstitutet, st., minst 43 812 48 960 53 640
Antal examina vid Räddningsinstitutet, st., minst 191 188 180
Antal yh-examina, st. 30 30 30
Antal examina för jourhavande vid nödcentraler, st., minst 24 31 40
Personer som fått riksomfattande utbildning i internationell räddningsverksamhet, antal 104 101 105
Personer som deltagit i internationella övningar på riksnivå, antal 411 223 220
Personer som deltagit i beredskapsutbildning, st., minst     1 000
Utbildning enligt 67 § i räddningslagen (utbildning för ledningen och annan specialpersonal inom befolkningsskyddet) kursdeltagardagar,antal, st, minst     1 000
Insatser      
Årsverken under moment 26.30.01 110,6 113 113
Utbildningens totala kostnader (1 000 euro) 11 231 12 133 12 522
Funktionell effektivitet      
Kursdeltagardagar vid Räddningsinstitutet/årsverken 895 936 960
Kursdeltagardagar vid Räddningsinstitutet/lärare 1 321 1 367 1 403
Årskostnad per studerande inom den yrkesinriktade grundutbildningen vid Räddningsinstitutet, euro, högst 26 622 25 741 24 248
Pris per kursdeltagardag för yrkesinriktad grundutbildning vid Räddningsinstitutet, euro, högst 148 143 135
Verksamhetens kvalitet och serviceförmåga      
Respons på examina vid Räddningsinstitutet (på skalan 1—4) 3,38 3,08 3,08
Antal sökande/nybörjarplatser 5,84 5,0 5,0
Mänskliga resurser      
Antal anställda vid Räddningsinstitutet 133 118 118
— varav Krishanteringscentrets andel 24 - -
Arbetstillfredsställelse, index (skala 1—5) 3,43 3,47 3,47
Sjukfrånvaro, arbetsdagar/årsv., högst 4,6 6,5 6,5

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

  2018
utfall
2019
ordinarie
budget
2020
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 16 697 19 411 17 847
Bruttoinkomster 3 121 3 090 3 340
Nettoutgifter 13 576 16 321 14 507
— Utbildningens egentliga omkostnader 12 230 12 446 12 963
— Övriga omkostnader för räddningsväsendet 875 1 425 1 094
— Internationell räddningsverksamhet 471 450 450
— Reformen av räddningsväsendet/IKT   2 000 -
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 877    
— överförts till följande år 5 103    

Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro)

  2018
utfall
2019
ordinarie
budget
2020
budgetprop.
       
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten, intäkter av försäljningen av prestationer 1 811 1 525 1 675
       
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten      
— särkostnader 494 526 475
— andel av samkostnader 971 745 925
Kostnader sammanlagt 1 465 1 271 1 400
       
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) 346 254 275
Kostnadsmotsvarighet, % 124 120 120

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Bortfall av ett tillägg av engångsnatur som gjorts i riksdagen -900
IKT-förändringar till följd av landskapsreformen -2 000
Koncentrering av räddningsväsendets utbildning till Kuopio och ökning av utbildningen 600
Nättjänstavgift för S-TUVE-nätet (överföring från moment 26.01.20) 72
Ökning av utbildningsmängden inom utbildningen för jourhavande vid nödcentralen 500
Specialsakkunnig inom räddningsverksamhet och krisberedskap, mandattidens upphörande (överföring från moment 24.01.01) 69
Genomförande av självkostnadsprincipen i Senatfastigheters hyror -190
Lönejusteringar -14
Produktivitetsbesparing i anslutning till miljardbesparingen enligt planen för de offentliga finanserna -28
Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.) -17
Sänkt semesterpenning (konkurrenskraftsavt.) 84
Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.) 20
”Från upphandling till betalning”-besparing (regeringsprogr. 2015) -10
Sammanlagt -1 814

2020 budget 14 507 000
2019 budget 16 321 000
2018 bokslut 17 802 000