Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2020

Huvudtitel 24

UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:Den centrala värdegrunden för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är arbete för de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen, demokrati, fred, frihet, tolerans och jämställdhet i all internationell verksamhet. Målet för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är att stärka Finlands internationella ställning, trygga självständigheten och den territoriella integriteten, förbättra Finlands och finländarnas säkerhet och välfärd och upprätthålla ett fungerande samhälle. Utrikes- och säkerhetspolitiken ska bygga på goda bilaterala förbindelser, aktiv påverkan inom Europeiska unionen (EU) och effektivt multilateralt samarbete grundat på respekt för och stärkande av internationell rätt.

Förvaltningsområdets verksamhetsmiljö

Medvetenhet om de problem som påverkar hela världen ökar. Det krävs ett så brett samarbete som möjligt och snabba åtgärder för att påverka de frågor som har den mest långgående betydelsen, såsom klimatförändringen, befolkningsutvecklingen, förlusten av biologisk mångfald och bevarandet av en livsduglig miljö. Klimatavtalet från Paris och Agenda 2030 som sätter målen för hållbar utveckling lägger grunden för de närmaste årens internationella samarbete och för Finlands agerande. Även om den extrema fattigdomen i världen har minskat är dess andel trots det betydande. Uppmärksamheten riktas i synnerhet mot Afrika söder om Sahara.

Engagemanget för universella mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen har försvagats. De internationella samarbetsstrukturerna, däribland FN-systemet, lider av olika slag av motsättningar. På grund av dessa skiljelinjer har det blivit allt svårare att försvara det regelbaserade systemet och principerna för internationell rätt och att utveckla dem så att de svarar mot de nya behoven. Också världshandelsorganisationen WTO och det multilaterala handelssystemet står inför stora utmaningar. Den tilltagande protektionismen och det kritiska förhållningssättet till den multilaterala handelspolitiken har försvårat WTO:s verksamhet.

När det gäller yttre förbindelser är Europeiska unionen Finlands viktigaste referensram, kanal för påverkan och säkerhetsgemenskap. Både Europas och Förenta staternas globala inflytande förändras när världen blir mer multipolär. Afrikas betydelse som granne till EU och som en strategisk partner ökar. Kina med sitt allt högre välstånd strävar efter att öka sin internationella tyngd på många olika sätt. Även andra stater, såsom Ryssland, söker sig en mer betydande ställning. Detta återspeglas i säkerhetsläget kring Östersjön. Den arktiska regionens geopolitiska, ekologiska och ekonomiska betydelse tilltar. De nordiska länderna är alltjämt Finlands närmaste samarbetsparter. På grund av spänningarna i Östersjöregionen har säkerhetssamarbetet mellan de nordiska länderna utvecklats under de senaste åren.

Samhälleliga effektmål

De samhälleliga effektmålen inom förvaltningsområdet är 2020

  • — Utrikesförvaltningen arbetar för Finlands och finländarnas säkerhet och välfärd
  • — Utrikesförvaltningen främjar genomförandet av Agenda 2030 och arbetar för att bekämpa klimatförändringen
  • — Utrikesförvaltningen främjar det regelbaserade internationella systemet
  • — Utrikesförvaltningen arbetar för att stärka de mänskliga rättigheterna, jämlikheten, demokratin och rättsstatsutvecklingen
  • — Utrikesförvaltningen arbetar för öppna ekonomiska förbindelser som främjar Finlands tillväxt, och stöder finländska företags deltagande i internationell handel och värdekedjor.
Jämställdheten mellan könen

I enlighet med riktlinjerna för förvaltningsområdet är principen den att jämlikhet och likabehandling ska uppnås i all verksamhet vid ministeriet. Ministeriet har fastställt sina riktlinjer för aktiv jämställdhet. Andelen kvinnor i ledande positioner var 50 % år 2018. Målet är en jämn fördelning av kvinnor och män på olika uppgifter.

Finlands utrikes- och säkerhetspolitik utgår från de mänskliga rättigheterna. Den har som centralt mål att systematiskt främja jämställdhet och tillgodoseende av flickors och kvinnors rättigheter. Vid verkställandet av den nationella handlingsplanen för FN:s säkerhetsråds resolution 1325 "Kvinnor, fred och säkerhet" ägnar man uppmärksamhet åt att stärka kvinnornas ställning och främja kvinnornas deltagande i konfliktförebyggande arbete, konfliktlösning och fredsbyggande.

Det viktigaste målet för utvecklingssamarbetet är att avskaffa extrem fattigdom, minska fattigdom och ojämlikhet och tillgodose de mänskliga rättigheterna. Flickors och kvinnors rättigheter är en viktig prioritering i Finlands utvecklingspolitik. Detta syns bland annat i Finlands finansiering av FN-organisationer och frivilligorganisationer och i Finlands landsprogram. För att stärka könsperspektivet i utvecklingssamarbetet siktar Finland i enlighet med EU:s handlingsplan stegvis på att 85 % av alla nya projekt ska ha jämställdhetsfrämjande mål och att jämställdhetsperspektivet ska integreras i allt utvecklingssamarbete.

Hållbar utveckling

Finlands utrikespolitik som helhet främjar hållbar utveckling, och verksamhetens samstämmighet förbättras i samarbete mellan alla förvaltningsområden. Utvecklingspolitiken bygger på Agenda 2030 och genom politiken stöds utvecklingsländernas förmåga att uppnå målen för hållbar utveckling även genom information om Finlands erfarenheter och praxis. Därmed stöder hela Finlands utvecklingssamarbete målen för hållbar utveckling. Utrikesministeriet arbetar aktivt för uppfyllelsen av målen för Agenda 2030 också med exempelvis handelspolitiska medel, och främjar bekämpningen av och anpassningen till klimatförändringen på alla utrikes- och säkerhetspolitiska sektorer. Utrikesministeriet agerar i sin egen utvecklingspolitik och EU-påverkan så att privat finansiering och företag fås med i investeringar i hållbar utveckling i utvecklingsländerna. Utrikesministeriet stöder förutsättningarna för hållbar utveckling också med hjälp av civil krishantering, fredsbygge och fredsmedling.

Inom utrikesministeriets förvaltningsområde främjas i budgetpropositionen för 2020 målet om klimatneutralitet på global nivå med sammanlagt uppskattningsvis cirka 271 miljoner euro. Utvecklingssamarbetsprojekt där ett delmål eller det huvudsakliga målet är tryggad livsmedelsförsörjning, tillgång till vatten och energi samt hållbar användning av naturresurser stöds med utvecklingssamarbetsmedel till ett belopp av uppskattningsvis 185 miljoner euro. Utrikesministeriet främjar också genomförandet av klimatkonventionen och deltar i det internationella samarbetet för att begränsa klimatförändringen och främja anpassningen till den. Med anslag under momentet Finansinvesteringar inom utvecklingssamarbetet finansieras projekt och program som stöder FN:s mål för hållbar utveckling till ett belopp av 130 miljoner euro. Med det anslag på 10 miljoner euro som anvisats för höjning av Finnfunds kapital stöds klimatprojekt till ett belopp av uppskattningsvis 6 miljoner euro. Utrikesministeriet arbetar också för att stärka forsknings- och innovationsverksamheten. Dessutom stöds med övriga anslag som anvisats under huvudtiteln andra projekt som stöder målet om klimatneutralitet såsom sotminskningsprojekt.

Fullmakter enligt moment under huvudtiteln (mn euro)

    2019
ordinarie
budget
2020
budgetprop.
       
24.30.50 Statsbidrag till Fonden för industriellt samarbete Ab    
  — utvecklingssamarbetsfullmakt 168,19 168,19
  — utvecklingssamarbetsfullmakt 100,00 100,00
24.30.66 Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år)    
  — utvecklingssamarbetsfullmakt 416,35 460,80
24.30.89 Finansinvesteringar inom utvecklingssamarbetet (reservationsanslag 3 år)    
  — utvecklingssamarbetsfullmakt 130,00 129,73

Förvaltningsområdets anslag 2018—2020

    År 2018
bokslut
1000 €
År 2019
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2020
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2019—2020
    1000 € %
 
01. Utrikesförvaltningen 249 473 263 162 264 064 902 0
01. Utrikesförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 222 562 225 276 235 405 10 129 4
20. Utgifter för kultur- och vetenskapsinstitutens fastigheter (reservationsanslag 3 år) 982 952 978 26 3
21. Produktivitetsanslag för utrikesministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) 1 155 3 305 2 005 -1 300 -39
29. Mervärdesskatteutgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 11 254 16 059 13 376 -2 683 -17
74. Husbyggen (reservationsanslag 3 år) 13 520 17 570 12 300 -5 270 -30
10. Krishantering 72 853 66 528 72 165 5 637 8
20. Utgifter för underhåll av Finlands krishanteringsstyrkor (reservationsanslag 2 år) 57 999 51 168 53 080 1 912 4
21. Civilpersonalens deltagande i krishantering (fast anslag) 14 854 15 360 16 585 1 225 8
22. Fredsmedling (fast anslag) 2 500 2 500 0
30. Internationellt utvecklingssamarbete 703 441 723 759 826 831 103 072 14
50. Statsbidrag till Fonden för industriellt samarbete Ab 0 0 0
66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år) 563 441 583 759 684 101 100 342 17
67. Stöd för demokrati och rättsstatsutveckling (reservationsanslag 2 år) 3 000 3 000 0
88. Höjning av Finnfunds (Fonden för industriellt samarbete Ab) kapital (reservationsanslag 3 år) 10 000 10 000 10 000 0
89. Finansinvesteringar inom utvecklingssamarbetet (reservationsanslag 3 år) 130 000 130 000 129 730 -270 0
90. Övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde 89 868 82 146 93 018 10 872 13
50. Vissa statsunderstöd och statsbidrag (fast anslag) 1 339 1 541 1 341 -200 -13
51. Understöd till nödställda (förslagsanslag) 26 45 45 0
66. Vissa medlemsavgifter och finansiella bidrag (reservationsanslag 2 år) 83 931 76 060 87 632 11 572 15
(67.) Utgifter för samarbete som omfattas av den internationella klimatkonventionen (fast anslag) 100 100 -100 -100
68. Samarbete i Östersjöområdet, Barentsregionen och den arktiska regionen (reservationsanslag 3 år) 1 800 3 400 3 000 -400 -12
95. Kursfluktuationer (förslagsanslag) 2 672 1 000 1 000 0
Sammanlagt 1 115 635 1 135 595 1 256 078 120 483 11
  Det totala antalet anställda1) 1 414 1 472 1 407    

1) Enligt uppskattning uppgår 2020 antalet anställda inom militär krishantering till högst ca 500 årsverken, antalet anställda som är sakkunniga inom civil krishantering till ca 150 personer och antalet anställda vid utrikesrepresentationerna som är avlönade i stationeringslandet till cirka 940 personer.