Statsbudgeten 2020

Förklaring:Skatten grundar sig på bilskattelagen (1482/1994). Sedan ingången av 2008 har bilskatten för både nya och begagnade personbilar fastställts utifrån bilens koldioxidutsläpp. Skatten fastställs utifrån fordonets allmänna konsumentpris, och skatteandelen varierar mellan 2,7 och 48,9 procent, beroende på mängden koldioxidutsläpp enligt mätmetoden WLTP. Beskattningen av paketbilar motsvarar beskattningen av personbilar, men för större paketbilar sänks skatten på basis av bilens totalmassa.

Bilskatten sänktes gradvis 2016—2019. Dessutom anpassades bilskattetabellerna under 2018 till den nya metoden att mäta utsläpp, WLTP, för att göra det möjligt att beakta den höjning av koldioxidutsläppsvärdena som den förändrade mätmetoden medfört. De anpassade bilskattetabellerna motsvarar i genomsnitt den gamla skattenivå som beräknats utifrån den tidigare mätmetoden NEDC.

Utvecklingen av intäkterna från bilskatten beror både på antalet fordon som beskattas och på den genomsnittliga skatteutvecklingen. Med tanke på intäkterna från bilskatten har utvecklingen i försäljningen av nya personbilar stor betydelse, men i synnerhet på medellång sikt är det utvecklingen i fråga om utsläppen samt det ökade antalet elbilar som minskar intäkterna från bilskatten.

Bilskatteutgiften för vanliga taxibilar slopas stegvis före juli 2022. I juli 2020 minskar skatteutgiften från 2 400 euro till 1 200 euro per bil, vilket uppskattas öka intäkterna av bilskatten med cirka tre miljoner euro på årsnivå.

År 2018 var det genomsnittliga koldioxidutsläppet från nya personbilar cirka 117 g/km enligt den tidigare mätmetoden NEDC. Detta motsvarar i stort sett en utsläppsnivå på 148 g/km enligt WLTP. Koldioxidutsläppen från nya personbilar har minskat stadigt sedan 2008.

Den största risken i prognosen för bilskatten är förknippad med efterfrågan på fordon som ska beskattas. Om efterfrågan på nya personbilar avviker med 10 000 stycken från det uppskattade antalet, påverkar detta skatteintäkterna med ca 55 miljoner euro.

Det sammanlagda beloppet av skatteutgifterna i samband med bilskatten uppskattas till ca 89 miljoner euro 2020.

Förklaring:Skatten grundar sig på lagen om överlåtelseskatt (931/1996). År 2020 är överlåtelseskatten 4 % av köpesumman för fastigheter. Den överlåtelseskatt som ska betalas för överlåtelse av äganderätten till aktier i bostadsaktiebolag, ömsesidiga fastighetsaktiebolag eller fastighetsbolag är 2 % av köpesumman eller av värdet av annat vederlag. Den överlåtelseskatt som ska betalas för överlåtelse av äganderätten till aktier i andra än bostads- och fastighetsbolag är 1,6 % av köpesumman eller av värdet av annat vederlag.

Den största delen av intäkterna från överlåtelseskatten inflyter från bostads- och fastighetshandeln. Intäkterna från överlåtelseskatten varierar betydligt från år till år bl.a. till följd av variationer i antalet företagsarrangemang som omfattas av skatten, liksom även till följd av konjunkturväxlingarna på bostads- och fastighetsmarknaden. I budgetpropositionen har man utgått från antagandet att 2020 ökar värdet på bostadshandeln med 2,0 % och värdet på fastighetshandeln med 1,4 %. Överlåtelseskatten ska betalas inom 2—6 månader, i fråga om nya bostadsaktier t.o.m. senare än så, vilket innebär att förändringar i bostads- och fastighetshandeln syns i intäkterna från överlåtelseskatten med upp till ett års fördröjning.

Till överlåtelseskatten hänför sig 12 olika skatteutgifter. För fyra av dessa är det möjligt att beräkna ett värde. De viktigaste skatteutgifter som hänför sig till överlåtelseskatten beror på att överlåtelseskatt inte behöver betalas vid köp av första bostad samt på att handeln med värdepapper som är föremål för offentlig handel inte omfattas av överlåtelseskatten.

Förklaring:Skatten grundar sig på lotteriskattelagen (552/1992). Skatten är 12 % av avkastningen från lotterier som anordnas med ensamrätt och från totospel. Skatten inflyter nästan helt från lotterier som anordnas med ensamrätt. Skatten tas ut på skillnaden mellan penninginsatsernas belopp och de vinster som betalats ut.

Förklaring:Skatten grundar sig på fordonsskattelagen (1281/2003). Det belopp som tas ut i fordonsskatt per dag består av en grundskatteandel utökad med en drivkraftsskatteandel.

Grundskatt tas ut för personbilar och paketbilar. Grundskatten bestäms fr.o.m. 2011 utifrån fordonets koldioxidutsläpp. Om det inte finns någon anteckning om utsläppet i fordonsregistret, ska skatten basera sig på fordonets största tillåtna totalmassa. Drivkraftsskatt påförs fordon som utnyttjar annan kraftkälla eller annat bränsle än motorbensin. Skatt uppbärs endast för de dagar under vilka fordonet har anmälts för användning i trafik.

Syftet med drivkraftsskatten är att jämna ut skillnaden i skattebelastning till följd av att beskattningen av olika bränslen och drivkraft varierar. Detta gäller personbilar. Eftersom drivkraftsskatten är fast medan bränslebeskattningen är fordonsbaserad och beror på bränsleförbrukningen och körprestationerna, kan skattebördan utjämnas utifrån vissa genomsnittsantaganden. Drivkraftsskatten för andra fordon än personbilar har fiskala och EU-rättsliga grunder.

Fordonsskattens grundskatt har sänkts med cirka 50 miljoner euro på årsnivå för skattedagarna efter ingången av 2020. Beslut om skattesänkningar fattades 2018. Eftersom fordonsskatten tas ut på förhand för en löpande 12 månader lång skatteperiod påverkar förhöjningen redan skatteutfallet för 2019. Dessutom har fordonsskattens grundskatt anpassats till det nya sättet att mäta utsläpp, WLTP, genom en ändring som träder i kraft den 1 januari 2019 och som beaktar den höjning av koldioxidutsläppsvärdena som den förändrade mätmetoden medfört. Den nya skattetabellen tillämpas på nya bilar från och med skattedagarna den 1 januari 2020.

Den viktigaste skatteutgiften inom fordonsbeskattningen är befrielse från fordonsskattens grundskatt för personer med funktionsnedsättning. Det sammanlagda beloppet av skatteutgifterna uppskattas till 16 miljoner euro.

Förklaring:Skatten grundar sig på avfallsskattelagen (1126/2010).