Statsbudgeten 2020

Förklaring:Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Under momentet inflyter den skatt på förvärvsinkomster som fysiska personer betalar till staten enligt en progressiv inkomstskatteskala och den skatt på kapitalinkomst som fysiska personer betalar enligt en skatteskala med två steg. Under momentet inflyter dessutom källskatt som betalas av begränsat skattskyldiga samt rundradioskatt för personer.

Den senast verkställda beskattningen, dvs. beloppet av skatten på förvärvs- och kapitalinkomster skatteåret 2017, har använts som grund för skatteinkomstprognosen. Prognosen för skatteintäkterna för 2020 grundar sig på uppgifterna om skatteutfallet för 2018 samt på prognosen för utvecklingen av de skattepliktiga inkomsterna 2018—2020. I prognosen beaktas de ändringar i beskattningsgrunderna som gjorts 2018 och 2019 och som föreslås 2020 samt förhandsuppgifter om den slutliga beskattningen 2018. År 2020 är prognosen förknippad med en större osäkerhet än normalt, vilket beror på effekterna av tidigareläggandet av beskattningen och av förändringarna i förskottsuppbördsförfarandet på tidpunkten för skatteintaget samt på faktorer i samband med ibruktagandet av Nationella inkomstregistret. Av denna orsak kan skatteutfallet för kalenderåret 2019 utnyttjas endast delvis vid utarbetandet av prognosen för 2020.

Den mest betydande posten bland förvärvsinkomsterna är löneinkomsterna, vars utveckling påverkas av utvecklingen i fråga om sysselsättningen och inkomstnivån. En annan viktig förvärvsinkomstpost är pensionsinkomsterna, som uppskattas öka snabbare än löneinkomsterna i och med att antalet personer som de närmaste åren går i pension ökar och den genomsnittliga pensionsinkomsten ökar. Kapitalinkomster är bl.a. överlåtelsevinster, utdelningsinkomster, hyresinkomster, inkomster av virkesförsäljning och kapitalinkomstandelen av företagsinkomsten. De mest betydande är utdelningsinkomsterna och överlåtelsevinsterna, som uppkommer bl.a. vid värdepappers- och fastighetshandel och vars utveckling är beroende av utvecklingen av förmögenhetsvärdena.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2020 samt till lagar om ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen och av 3 och 12 § i lagen om källskatt för löntagare från utlandet. I överensstämmelse med programmet för statsminister Rinnes regering föreslås i beskattningsgrunderna för förvärvsinkomster en indexjustering som motsvarar ändringen i förtjänstnivåindex. Det föreslås att förvärvsbeskattningen lindras till ett belopp av sammanlagt 200 miljoner euro genom en höjning av arbetsinkomstavdraget, grundavdraget vid kommunalbeskattningen och pensionsinkomstavdraget vid stats- och kommunalbeskattningen. Sammanlagt 54 miljoner euro av skattelättnaden avser statens förvärvsinkomstskatt. Lättnaden riktas primärt till låginkomsttagare med löne-, pensions- och dagpenningsinkomst. Giltighetstiden för den s.k. solidaritetsskatten, dvs. den högsta inkomstklassen i statens inkomstskatteskala som infördes 2013 ursprungligen som en tidsbunden inkomstklass, förlängs. Rätten till ränteavdrag för bostadslån begränsas i överensstämmelse med regeringsprogrammet. Avdragsrätten minskas med 10 procentenheter 2020 och med 5 procentenheter per år under perioden 2021—2023 så att avdragsgillheten för räntor på bostadslån upphör helt och hållet 2023. Hushållsavdraget minskas med sammanlagt 95 miljoner euro. Lagen om källskatt för löntagare från utlandet (nedan nyckelpersonlagen) permanentas och skattesatsen för källskatten sänks från 35 till 32 procent. De effekter som ändringarna har på statens skatteintäkter av förvärvsinkomster och kapitalinkomster anges i tabellen nedan.

Skatten på förvärvs- och kapitalinkomster för respektive skatteår inflyter under flera kalenderår, och det influtna beloppet under momentet består därmed av redovisningen av skatter som debiterats under olika skatteår. De medel som inflyter under momentet påverkas också av skattetagarnas utdelning och eventuella rättelser av utdelningen som tillämpas vid redovisningen av skatterna. I finansministeriets promemoria Förfarandena för sammanställning av budgetekonomins inkomstposter vid finansministeriet (www.vm.fi) redogörs det närmare för tidsplanen för inflödet av skatten på förvärvs- och kapitalinkomster samt för utdelningen och dess betydelse i inkomstprognosen.

De osäkerhetsfaktorer som hänför sig till prognosen för skatteinkomsterna från förvärvs- och kapitalinkomster föranleds i regel till stor del av osäkerheten i prognosen för kapitalinkomsterna samt eventuella rättelser i utdelningen. Också intäkterna av källskatten har varierat på ett oförutsägbart sätt, främst på grund av återbäringar av källskatt som betalats tidigare år. Kapitalinkomsternas utveckling är ojämnare än förvärvsinkomsternas, och kapitalinkomsterna reagerar kraftigare på de ekonomiska konjunkturerna än förvärvsinkomsterna. Dessutom försvåras prognostiseringen av kapitalinkomsterna av att det innan beskattningen har slutförts finns relativt få uppgifter om utfallet. När budgetpropositionen för 2020 bereds är de nyaste uppgifterna om kapitalinkomsterna som fåtts genom den senast slutförda beskattningen från 2017. Rättelser som gäller utdelningen under budgetåret och det föregående skatteåret kan leda till att det belopp som flyter in under momentet förändras med flera tiotals, eller rentav hundratals miljoner euro. Särskilt vid konjunktursvängningar är det svårt att förutse dessa förändringar.

Det har definierats 47 olika skatteutgifter inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen. För 34 av dessa skatteutgifter kan beloppet uppskattas. Effekterna har bedömts schematiskt och har inte inbegripit effekterna av de övriga skatteutgifterna, och strykandet av en skatteutgift ökar inte nödvändigtvis skatteinkomsterna med motsvarande belopp. En del av skatteutgifterna inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen är till sin karaktär snarare avdrag som påverkar den allmänna beskattningsnivån än skatteutgifter som riktas till en begränsad grupp. Dylika avdrag är exempelvis förvärvsinkomstavdraget och arbetsinkomstavdraget med hjälp av vilka man reglerar skattebelastningen på arbete samt pensionsinkomstavdragen med hjälp av vilka beskattningsnivån för pensioner regleras. Ett specialfall är skatteutgifter som utgörs av skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst, som snarare är teoretiska skatteutgifter än en egentlig lättnad som beviljas vid beskattningen.

Det beräknas att skatteutgifterna inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen minskar alla skattetagares skatteintäkter med sammanlagt knappt 18,7 miljarder euro 2020 (inklusive de skatteutgifter som utgörs av skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst, ca 4,1 miljarder euro). Av detta är effekten på statsskatterna ca 9,9 miljarder euro.

Eurobeloppet av skatteutgifterna inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen ökar till följd av att arbetsinkomstavdraget samt pensionsinkomstavdraget vid stats- och kommunalbeskattningen har höjts. Begränsningen av rätten till ränteavdrag på bostadslån och av hushållsavdraget minskar skatteutgifternas belopp i euro. Antalet skatteutgifter ökar på grund av att det införs bestämmelser om partiell skattefrihet för sådana flyttkostnader som arbetsgivaren betalar.