Statsbudgeten 2020

Förklaring:Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Under momentet inflyter den skatt på förvärvsinkomster som fysiska personer betalar till staten enligt en progressiv inkomstskatteskala och den skatt på kapitalinkomst som fysiska personer betalar enligt en skatteskala med två steg. Under momentet inflyter dessutom källskatt som betalas av begränsat skattskyldiga samt rundradioskatt för personer.

Den senast verkställda beskattningen, dvs. beloppet av skatten på förvärvs- och kapitalinkomster skatteåret 2017, har använts som grund för skatteinkomstprognosen. Prognosen för skatteintäkterna för 2020 grundar sig på uppgifterna om skatteutfallet för 2018 samt på prognosen för utvecklingen av de skattepliktiga inkomsterna 2018—2020. I prognosen beaktas de ändringar i beskattningsgrunderna som gjorts 2018 och 2019 och som föreslås 2020 samt förhandsuppgifter om den slutliga beskattningen 2018. År 2020 är prognosen förknippad med en större osäkerhet än normalt, vilket beror på effekterna av tidigareläggandet av beskattningen och av förändringarna i förskottsuppbördsförfarandet på tidpunkten för skatteintaget samt på faktorer i samband med ibruktagandet av Nationella inkomstregistret. Av denna orsak kan skatteutfallet för kalenderåret 2019 utnyttjas endast delvis vid utarbetandet av prognosen för 2020.

Den mest betydande posten bland förvärvsinkomsterna är löneinkomsterna, vars utveckling påverkas av utvecklingen i fråga om sysselsättningen och inkomstnivån. En annan viktig förvärvsinkomstpost är pensionsinkomsterna, som uppskattas öka snabbare än löneinkomsterna i och med att antalet personer som de närmaste åren går i pension ökar och den genomsnittliga pensionsinkomsten ökar. Kapitalinkomster är bl.a. överlåtelsevinster, utdelningsinkomster, hyresinkomster, inkomster av virkesförsäljning och kapitalinkomstandelen av företagsinkomsten. De mest betydande är utdelningsinkomsterna och överlåtelsevinsterna, som uppkommer bl.a. vid värdepappers- och fastighetshandel och vars utveckling är beroende av utvecklingen av förmögenhetsvärdena.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2020 samt till lagar om ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen och av 3 och 12 § i lagen om källskatt för löntagare från utlandet. I överensstämmelse med programmet för statsminister Rinnes regering föreslås i beskattningsgrunderna för förvärvsinkomster en indexjustering som motsvarar ändringen i förtjänstnivåindex. Det föreslås att förvärvsbeskattningen lindras till ett belopp av sammanlagt 200 miljoner euro genom en höjning av arbetsinkomstavdraget, grundavdraget vid kommunalbeskattningen och pensionsinkomstavdraget vid stats- och kommunalbeskattningen. Sammanlagt 54 miljoner euro av skattelättnaden avser statens förvärvsinkomstskatt. Lättnaden riktas primärt till låginkomsttagare med löne-, pensions- och dagpenningsinkomst. Giltighetstiden för den s.k. solidaritetsskatten, dvs. den högsta inkomstklassen i statens inkomstskatteskala som infördes 2013 ursprungligen som en tidsbunden inkomstklass, förlängs. Rätten till ränteavdrag för bostadslån begränsas i överensstämmelse med regeringsprogrammet. Avdragsrätten minskas med 10 procentenheter 2020 och med 5 procentenheter per år under perioden 2021—2023 så att avdragsgillheten för räntor på bostadslån upphör helt och hållet 2023. Hushållsavdraget minskas med sammanlagt 95 miljoner euro. Lagen om källskatt för löntagare från utlandet (nedan nyckelpersonlagen) permanentas och skattesatsen för källskatten sänks från 35 till 32 procent. De effekter som ändringarna har på statens skatteintäkter av förvärvsinkomster och kapitalinkomster anges i tabellen nedan.

Skatten på förvärvs- och kapitalinkomster för respektive skatteår inflyter under flera kalenderår, och det influtna beloppet under momentet består därmed av redovisningen av skatter som debiterats under olika skatteår. De medel som inflyter under momentet påverkas också av skattetagarnas utdelning och eventuella rättelser av utdelningen som tillämpas vid redovisningen av skatterna. I finansministeriets promemoria Förfarandena för sammanställning av budgetekonomins inkomstposter vid finansministeriet (www.vm.fi) redogörs det närmare för tidsplanen för inflödet av skatten på förvärvs- och kapitalinkomster samt för utdelningen och dess betydelse i inkomstprognosen.

De osäkerhetsfaktorer som hänför sig till prognosen för skatteinkomsterna från förvärvs- och kapitalinkomster föranleds i regel till stor del av osäkerheten i prognosen för kapitalinkomsterna samt eventuella rättelser i utdelningen. Också intäkterna av källskatten har varierat på ett oförutsägbart sätt, främst på grund av återbäringar av källskatt som betalats tidigare år. Kapitalinkomsternas utveckling är ojämnare än förvärvsinkomsternas, och kapitalinkomsterna reagerar kraftigare på de ekonomiska konjunkturerna än förvärvsinkomsterna. Dessutom försvåras prognostiseringen av kapitalinkomsterna av att det innan beskattningen har slutförts finns relativt få uppgifter om utfallet. När budgetpropositionen för 2020 bereds är de nyaste uppgifterna om kapitalinkomsterna som fåtts genom den senast slutförda beskattningen från 2017. Rättelser som gäller utdelningen under budgetåret och det föregående skatteåret kan leda till att det belopp som flyter in under momentet förändras med flera tiotals, eller rentav hundratals miljoner euro. Särskilt vid konjunktursvängningar är det svårt att förutse dessa förändringar.

Det har definierats 47 olika skatteutgifter inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen. För 34 av dessa skatteutgifter kan beloppet uppskattas. Effekterna har bedömts schematiskt och har inte inbegripit effekterna av de övriga skatteutgifterna, och strykandet av en skatteutgift ökar inte nödvändigtvis skatteinkomsterna med motsvarande belopp. En del av skatteutgifterna inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen är till sin karaktär snarare avdrag som påverkar den allmänna beskattningsnivån än skatteutgifter som riktas till en begränsad grupp. Dylika avdrag är exempelvis förvärvsinkomstavdraget och arbetsinkomstavdraget med hjälp av vilka man reglerar skattebelastningen på arbete samt pensionsinkomstavdragen med hjälp av vilka beskattningsnivån för pensioner regleras. Ett specialfall är skatteutgifter som utgörs av skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst, som snarare är teoretiska skatteutgifter än en egentlig lättnad som beviljas vid beskattningen.

Det beräknas att skatteutgifterna inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen minskar alla skattetagares skatteintäkter med sammanlagt knappt 18,7 miljarder euro 2020 (inklusive de skatteutgifter som utgörs av skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst, ca 4,1 miljarder euro). Av detta är effekten på statsskatterna ca 9,9 miljarder euro.

Eurobeloppet av skatteutgifterna inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen ökar till följd av att arbetsinkomstavdraget samt pensionsinkomstavdraget vid stats- och kommunalbeskattningen har höjts. Begränsningen av rätten till ränteavdrag på bostadslån och av hushållsavdraget minskar skatteutgifternas belopp i euro. Antalet skatteutgifter ökar på grund av att det införs bestämmelser om partiell skattefrihet för sådana flyttkostnader som arbetsgivaren betalar.

Förklaring:Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Skatten är 20 % av den beskattningsbara inkomsten. Under momentet inflyter statens andel av samfundens inkomstskatt och rundradioskatten för samfund under året. Skattetagare när det gäller samfundsskatten är staten och kommunerna.

Prognosen för samfundsskatten bygger på de färskaste uppgifterna om utfallet och på uppskattningar av den slutliga skatten för respektive skatteår. Prognosen för samfundsskatten skatteåret 2019 görs upp utifrån företagens uppskattade resultatutveckling från 2018 till 2020. Uppskattningen av den slutliga samfundsskatten för skatteåret 2020 baserar sig på förhandsuppgifter från den slutliga beskattningen skatteåret 2018 och på uppgifter om de belopp som influtit skatteåret 2019. Företagens resultatutveckling beräknas främst med hjälp av förändringen i rörelseöverskottet enligt nationalräkenskaperna. Företagens resultatutveckling följer inte helt förändringen i rörelseöverskottet. I synnerhet under kraftiga konjunkturväxlingar kan den bild rörelseöverskottet ger av företagens resultat avvika betydligt från verkligheten. När prognosen görs upp erbjuder rörelseöverskottet likväl en naturlig utgångspunkt för en granskning av hur intäkterna från samfundsskatten utvecklats i förhållande till den tillväxtprognos som beskriver hela den ekonomiska aktiviteten. Prognosen för samfundsskatten kompletteras vid behov utifrån företagens resultatuppgifter och uppgifter om influtna belopp. Samfundsskatten är en av de skatteformer som är mest känsliga för konjunkturer, och intäkterna från den har varierat mer än intäkterna från andra skatteformer. Förändringar i den ekonomiska tillväxten och i företagens resultatutsikter kan snabbt leda till stora förändringar i intäkterna från samfundsskatten.

Den ändring som gäller slopandet av indelningen av förvärvskällor för samfund och som träder i kraft 2020 uppskattas minska intäkterna från samfundsskatten med cirka 11 miljoner euro på årsnivå. Den ändring av bestämmelserna om ränteavdragsbegränsningen som trädde i kraft 2019 bedömdes öka intäkterna från samfundsskatten med cirka 10 miljoner euro 2019 och till sitt fulla belopp med sammanlagt cirka 30 miljoner euro senast 2030. Effekterna av en ändring som grundar sig på direktivet om beskattning av gränsöverskridande hybridarrangemang och som träder i kraft 2020 bedöms bli små. I överensstämmelse med regeringsprogrammet för Antti Rinnes regering kompenseras kommunerna för de effekter som ändringarna i beskattningsgrunderna har på skatteintäkterna. På grund av effekterna av de ovannämnda, motsatta ändringarna av beskattningsgrunderna föreslås det 2020 inga ändringar i utdelningen av samfundsskatten till följd av kompensationer.

Från och med 2013 har man genom en årlig skatt som ska betalas till staten samlat in de medel som behövs för att finansiera Rundradion Ab:s verksamhet. Rundradioskatten för samfund inbringar något över 20 miljoner euro på årsnivå.

Skatten under skatteåret flyter in under loppet av flera kalenderår, och därför utgörs inflödet under momentet av samfundsskatt som redovisats under olika skatteår. Av den slutliga samfundsskatten för ett skatteår inflyter ca 80 % som förskott under samma år. Beloppet av de ytterligare förskott som betalas på eget initiativ efter utgången av skatteåret och innan beskattningen har slutförts varierar betydligt från år till år. Förskott återbetalas också till företag på ansökan innan beskattningen har slutförts. Efter att beskattningen har slutförts inflyter kvarskatt, och inflödet minskas av de förskottsåterbäringar som betalas ut. År 2020 inflyter det ännu skatt från skatteåren 2019 och 2018.

Inom näringsbeskattningen finns det ett flertal skatteutgifter. De viktigaste av dessa är skatteutgifter inom avskrivningssystemet för lösa anläggningstillgångar, ca 707 miljoner euro, och skattefrihet för överlåtelsevinster på aktier i anläggningstillgångar, ca 281 miljoner euro. Beloppen av de ovannämnda skatteutgifterna är endast uppskattningar. Beloppet av skatteutgiften till följd av skattefriheten för överlåtelsevinster på aktier i anläggningstillgångar kan variera betydligt från år till år beroende på antalet aktieköp.

Förklaring:Skatten grundar sig på lagen om källskatt på ränteinkomst (1550/1992). Skatten är 30 % på den ränta som i Finland betalas för insättningar eller masskuldebrevslån. Alla fysiska personer är skattskyldiga.

Inlåningen från hushåll bildar den största delen av skattebasen. I slutet av 2018 var inlåningsstocken från finländska hushåll i finländska penninginstitut ca 89 miljarder euro och genomsnittsräntan på insättningarna var ca 0,11 %. Det beräknas att den källskattebelagda inlåningsstocken från hushåll och genomsnittsräntan på hushållens insättningar utvecklas i enlighet med vad som anges i tabellen:

Förklaring:Skatten grundar sig på lagen om skatt på arv och gåva (378/1940) och på arvs- och gåvoskatteskalorna i lagen. Gåvoskatten beräknas utgöra ca 20 % av de skatter som inflyter under momentet.

Till arvs- och gåvobeskattningen hänför sig 15 olika skatteutgifter, av vilka beloppet av skattelättnaden i samband med generationsväxling i företag, som är den mest betydelsefulla skatteutgiften, beräknas vara ca 154 miljoner euro 2020.