Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2019
   Allmän motivering
        1. Sammandrag
     2. Ekonomiska utsikter
     3. Regeringens finanspolitik
     4. Budgetpropositionens inkomstposter
     5. Anslagen i budgetpropositionen
          5.1. Budgetpropositionen och ramarna för statsfinanserna
       5.2. Anslagen enligt förvaltningsområde
          5.3. Vetenskaps-, teknologi- och innovationspolitiken
          5.4. Regionutveckling och strukturfonder
        6. Hållbar utveckling
     7. Utveckling av förvaltningen
     8. Den kommunala ekonomin
     9. Statsfinanserna utanför budgeten
     10. Statens totala intäkts- och kostnadskalkyl och totala balansräkning
   Siffertabell
   Detaljmotivering

Statsbudgeten 2019

5.3. Vetenskaps-, teknologi- och innovationspolitikenPDF-versio

Huvudmålen för vetenskaps- och innovationspolitiken är att förbättra forsknings- och utvecklingsverksamhetens (FoU) kvalitet och effektivitet, att reformera strukturerna och verksamheten inom den offentliga forskningen, att skapa globalt framgångsrika innovationer samt att få till stånd en mångsidigare näringsstruktur. På detta sätt höjs produktiviteten, antalet arbetsplatser som ger högt mervärde ökar och den internationella konkurrenskraften stärks.

Politikåtgärderna styrs av regeringsprogrammet och av spetsprojekten i regeringsprogrammet (2015—2019) samt av forsknings- och innovationsrådets vision och färdplan fram till 2030 (publicerad 2017) och politiklinje 2015—2020. Finansieringen riktas i synnerhet till de viktigaste objekten som stöder ekonomisk reform och tillväxt.

Rådets vision fastställer på ett allmänt plan utvecklingsåtgärderna inom vetenskaps- och innovationspolitiken. Visionens fyra huvudteman är säkerställande av en kunskapsgrund, strategiska val som främjar reformer, utveckling av lärandeplattformar och tillväxtekosystem samt internationalisering som förutsättning för kvalitet och genomslagskraft. Målet är att Finland senast 2030 ska vara världens mest attraktiva försöks- och innovationsmiljö. Intensitetsmålet för FoU-insatserna (FoU-utgifter/bnp) är 4 %.

År 2017 skedde det en svag ökning i den privata och offentliga sektorns FoU-utgifter, men FoU-intensiteten sjönk till 2,70 %. År 2018 uppskattas den vara ca 2,65 %. Under de närmaste åren torde FoU-intensiteten förbli vid 2,6 %.

Ännu 2015 var den statliga FoU-finansieringens förhållande till bruttonationalprodukten närmare 1 %, men siffran sjönk till 0,80 % 2018. År 2019 ökar den statliga FoU-finansieringen klart, men intensiteten förblir oförändrad.

OECD:s bedömning av Finlands innovationssystem publicerades i juni 2017. Rapporten bildar ett underlag för utvecklandet av vetenskaps- och innovationspolitiken under de närmaste åren. Med utgångspunkt i bedömningen strävar man bl.a. efter att stärka samarbetet mellan de offentliga forskningsorganisationerna och näringslivet, främja en omfattande tillämpning av forskningsresultat och öka finansieringen inom tillämpad forskning, produktutveckling och innovationsverksamhet.

Den 1 januari 2018 sammanslogs Tekes och Finpro i organisationen Business Finland. Inrättandet av organisationen svarar mot det behov som även fördes fram i OECD-bedömningen, nämligen att främja företagens konkurrenskraft och export med hjälp av kunskap och innovationer. Finland kan konkurrera globalt och vara en attraktiv partner när FoU-verksamheten är högkvalitativ och när innovationsverksamheten är intressant och öppnar för helt ny affärsverksamhet.

Business Finland förfogar under perioden 2018—2019 över 60 miljoner euro för kapitallån till tillväxtmotorernas ekosystem. Tillväxtmotorerna är de samarbetsnätverk som siktar på affärsverksamhet med en omsättning på mer än en miljard euro. Nätverken drivs inom ramen för en företagsledd partnerskapsmodell som omfattar näringslivet, FoU-organisationer och offentliga aktörer och som syftar till att ta fram lösningar på globala utmaningar och skapa nya tillväxtområden i Finland.

Finlands Akademi har för perioden 2018—2019 anvisats 50 miljoner euro för genomförande av ett flaggskeppsprogram som riktas till forskningsinstituten. Målet är att föra samman högklassig kompetens så att det bildas internationellt konkurrenskraftiga forskningskluster som också stärker den ekonomiska tillväxten och i förlängningen FoU-verksamhetens samhälleliga genomslag. De två första finansierade flaggskeppen fokuserar på utveckling av trådlös nätverksteknik samt på framtida bioekonomiska lösningar och materialforskning. Fullmakterna för Finlands Akademi höjs med 25 miljoner euro i syfte att stödja unga forskare och förbättra kvaliteten och öka förnyelsen inom FoU-verksamheten.

Vägplanen för forskningsinfrastrukturerna (2014—2020) har uppdaterats utifrån den bedömning som gjordes 2018. Rådet för strategisk forskning vid Finlands Akademi fortsätter finansieringen i syfte att ta fram lösningar på samhälleliga utmaningar, förnya näringslivet och utveckla arbetslivet och den offentliga sektorn.

Vid förhandlingarna mellan undervisnings- och kulturministeriet och högskolorna har man kommit överens om högskolornas gemensamma mål, de högskolespecifika åtgärderna, de centrala områdena för verksamheten, målen för examina samt anslagen fram till 2020. Högskolornas finansieringsmodeller reformerades 2017 i syfte att förbättra verksamhetens resultat, kvalitet och genomslag. Modellerna ses över 2019. Tammerfors tekniska universitet och Tammerfors universitet sammanslås den 1 januari 2019 till ett stiftelseuniversitet under namnet Tammerfors universitet. Utvecklandet av samarbetet och arbetsfördelningen mellan högskolorna och forskningsinstituten fortsätter på basis av den bedömning som gjordes 2017.

Undervisnings- och kulturministeriet genomför riktlinjerna för främjandet av internationaliseringen inom högskoleutbildningen och forskningen (2017—2025). Finlands Akademi iakttar riktlinjerna för kvalitet, genomslagskraft och reformer inom det internationella samarbetet (2017—2021). Riktlinjerna stöder också statsrådets gemensamma Talent Boost-program, som bl.a. har som mål att locka internationella sakkunniga till Finland.

Utvecklandet av Team Finland-nätverket och servicemodellerna inom nätverket fortsätter i syfte att främja exporten, internationalisera sektorn för små och medelstora företag och locka utländska investeringar till Finland. Finländsk sakkunskap ges större synlighet bl.a. genom Team Finland Knowledge-nätverket. Inom ramen för nätverket kommer sex högskole- och forskningssakkunniga att sändas ut i världen före 2019. Utbildningsexporten har stimulerats genom att man avlägsnat exporthinder och med hjälp av tillväxtprogrammet Education Finland. Målet är att ytterligare öka den andel av EU:s FoU-finansiering som beviljas till Finland, trots att den är större än vårt proportionella EU-bidrag.

Under perioden 2015—2019 kommer 50 miljoner euro av universitetens statliga finansiering att stegvis överföras till att delas ut via Finlands Akademi. Målet är att stödja universitetens profilering utifrån deras respektive strategier. Enligt en bedömning har denna finansiering främjat förankringen och uppföljningen av universitetens strategier, stärkt ledningens beslutsfattande och påskyndat förändring i universiteten.

I och med Business Finland-reformen tar man i bruk nya tjänster som för samman dem som tillhandahåller och dem som utnyttjar sakkunskap och som ökar användningen av forskningsinformation och kunskap i kommersiellt syfte. Business Finland fortsätter bl.a. att tillhandahålla verktyget Innovationscheck och finansieringen Ny affärsverksamhet från forskningsidéer, i syfte att stödja utnyttjandet av ny kunskap och kompetens i företagen. Återvinning av plast och utveckling av ersättande alternativ påskyndas som ett led i det kommande programmet för cirkulär ekonomi.

I syfte att öka volymen för hållbar och innovativ offentlig upphandling inrättades 2018 det nätverksbaserade kompetenscentrumet KEINO. Målet är att förbättra den offentliga upphandlingens och de offentliga tjänsternas genomslag och kvalitet på ett sätt som särskilt främjar hållbar utveckling och cirkulär ekonomi. Man vill också skapa marknader för nya produkter.

Utvecklingen mot ett mångsidigare näringsliv och en start-up-kultur stärks genom att man kanaliserar offentlig kapitalfinansiering till marknaden. För närvarande genomförs ett nationellt program för artificiell intelligens i syfte att öka utnyttjandet av artificiell intelligens och robotik i Finland och öka innovationsverksamheten i anslutning till detta.

Öppen tillgång till och fritt utnyttjande av offentliga informationsresurser och av forskningsmaterial, forskningsmetoder och forskningsresultat främjas. Regeringen fortsätter genomförandet av utvecklingsprogrammet för databaserad forskning (2017—2021) och anvisar resurser för att höja forskningsinfrastrukturen på området till en internationell nivå.

Tillväxtstrategin och färdplanen för forskning och innovation inom hälsobranschen (2016—2018) har genomförts som ett samarbete mellan flera olika förvaltningsområden och privata och offentliga aktörer samt som ett slags pilotförsök för en systemisk utveckling av statsförvaltningen. I syfte att påskynda tillväxten inom hälsobranschen inleds i fortsättningen nya åtgärder inom särskilt fastställda prioriteringsområden.

Finlands genomcentrum inleder sin verksamhet den 1 januari 2019. Inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde har man som mål att verksamheten och finansieringen för genomcentrumet, det nationella cancercentrumet, det nationella neurocentrumet och det andelslag som sammanför biobankerna ska vara etablerad 2020. Med hjälp av dessa organ stöds tillväxten inom hälsobranschen samtidigt som den nationella FoU- och innovationsverksamheten stärks.

För närvarande samarbetar samtliga ministerier, Finlands Akademi samt Business Finland för att utveckla förfaranden för nationella strategiska val inom FoU- och innovationsverksamheten. Avsikten är att skapa en samarbetsmodell för de olika förvaltningsområdena som också bidrar till att stärka Finlands globala ställning som en kunskapsbaserad ekonomi.

Visionen för högskoleutbildning och forskning 2030, som undervisnings- och kulturministeriet har utarbetat tillsammans med högskolesamfundet och intressentgrupperna, fastställer måltillståndet för högskoleutbildningen och forskningen och förutsättningarna att utveckla dem. Målet är att Finlands högskolesystem även i fortsättningen ska hålla en internationellt sett hög kvalitet och ha genomslag.

I fråga om den totalreform av forskningsinstituten och forskningsfinansieringen som statsrådet genomförde 2013 har det skett betydande förändringar i omvärlden. Den utvärdering av reformen som blir klar i slutet av 2018 kommer att ge viktig information med tanke på utvecklingen av vetenskaps- och innovationspolitiken.

Utveckling av de centrala anslagen för forskning och utveckling, mn. euro1)

 2018
ordinarie
budget
2019
budgetprop.
2018—2019 förändring2018—2019 förändr., %
     
Universitet2)616602-14-2
Statliga forskningsinstitut18919563
— varav VTT3)737746
Forskningsorganisationernas forskningsanslag, sammanlagt805798-7-1
     
Finlands Akademi444469256
— varav strategisk forskning565600
Tekes - utvecklingscentralen för teknologi och innovationer532559295
— varav FoU-finansiering4)3914303910
Finansieringsorganisationer sammanlagt9741 028546
     
Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet111100
     
Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskningsverksamhet enligt lagen om specialiserad sjukvård1521640
Sammanlagt1 8051 858533
— endast FoU-finansiering, sammanlagt1 6661 729634
Uppskattning av statens totala FoU-finansiering1 8831 950674

1) På grund av metodologiska förändringar och andra förändringar är siffrorna för FoU-finansieringen för 2018 och 2019 inte direkt jämförbara med uppgifterna från tidigare år.

2) För att få större jämförbarhet när det gäller utvecklingen av FoU-finansieringen har i kalkylen för den statliga finansieringen till universiteten inte inkluderats arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie eller mervärdesskattekompensation. Andelen statlig finansiering som anvisas för forskning har fr.o.m. 2018 höjts med fyra procentenheter. Detta gör uppgifterna i tabellen mer jämförbara med uppgifterna i Statistikcentralens FoU-budgetanalys.

3) VTT:s FoU-finansiering är en uppskattning som utöver uppgifterna i budgetpropositionen baserar sig på VTT:s och Statistikcentralens material. Siffran preciseras i februari 2019 i samband med Statistikcentralens budgetanalys.

4) Finansieringen för Business Finland (andelen för det som tidigare var Tekes) riktas också till annan FoU-verksamhet än sådan som uppfyller internationella statistiska kriterier. Därför anges FoU-finansieringen separat i tabellen.