Statsbudgeten 2019

Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogisk verksamhet

För den allmänbildande utbildningen och den småbarnspedagogiska verksamheten föreslås ett anslag på 924 miljoner euro, vilket är 22 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2018. Genomförandet av gymnasiereformen inleds genom att man slopar begränsningarna i fråga om omtagning av prov inom studentexamen. För genomförande av den nya gymnasielagen och för utvecklande av kvaliteten på gymnasieutbildningen föreslås 10 miljoner euro. Den finansiering som reserverats för stödjande av sådan undervisning i modersmål och i finska eller svenska som andra språk som ges elever med främmande språk som modersmål samt för stödjande av annan undervisning för dessa elever ökas när undervisningsbehovet ökar. Jämlikheten inom småbarnspedagogiken och större deltagande i småbarnspedagogik främjas. För ändamålet föreslås ett tilläggsanslag på 10 miljoner euro. Målet med understödet är att göra grupperna mindre och anställa extra personal i daghem i utsatta områden. Försöket med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar fortsätter, och för ändamålet anvisas 5 miljoner euro.

Yrkesutbildning

För omkostnaderna för yrkesutbildning föreslås anslag på 838 miljoner euro, vilket är 24 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2018. Den examensinriktade arbetskraftsutbildningen och en del av den arbetskraftsutbildning som inte leder till examen flyttas gradvis över till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Av denna anledning ökas anslagen för yrkesutbildning med 29,3 miljoner euro. Satsningarna på ett större utbildningsutbud i syfte att svara på kompetensbehoven och minska på ungdomsarbetslösheten föreslås fortsätta.

Reformen av den yrkesinriktade utbildningen förs vidare och reformen stöds genom tilläggsfinansiering på 15 miljoner euro. Systemet för yrkesutbildning utvecklas så att det på ett dynamiskt och effektivt sätt kan tillgodose alla kundgruppers behov. Yrkesutbildningssystemets kundorientering, funktion och genomslag förbättras bl.a. genom att det utvecklas individuella studievägar, genom att inlärningsmiljöerna görs mångsidigare och genom att det ordnas mer utbildning på arbetsplatserna.

Högskoleundervisning och forskning

För högskoleundervisning och forskning föreslås anslag på 3 137 miljoner euro, vilket är 167 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2018. Största delen av minskningen föranleds av att tidsbundna anslagsökningar och engångsplaceringar i universitetens kapital fallit bort. I bevillningsfullmakten för Finlands Akademi har beaktats ett tillägg på 25 miljoner euro för att främja målet om att FoU-utgifternas andel ska vara 4 % i förhållande till BNP.

Högskolorna fortsätter att utveckla den operativa och strukturella verksamheten i enlighet med regeringsprogrammet. Samtidigt profilerar högskolorna sig och förtydligar och effektiviserar samarbetet och arbetsfördelningen sinsemellan och tillsammans med forskningsinstituten. Högskolorna höjer kvaliteten på utbildningen genom att se över utbildningsinnehållet, undervisningsmetoderna, inlärningsmiljöerna och lärarnas kompetens och genom att öka samarbetet. De möjligheter digitaliseringen för med sig utnyttjas fullt ut. Högskolorna utvecklar antagningen av studerande, flexibla studiemöjligheter, förfarandena för tillgodoräkning av tidigare förvärvad kompetens samt examina i syfte att öka den nationella och internationella rörligheten och förlänga tiden i arbetslivet.

Genom forskningsfinansieringen stärks förutsättningarna för spetsforskning, stöd för unga forskares karriärutveckling och forskningsinfrastruktur samt sådan forskning och innovationsverksamhet som stöder och genererar nationellt starka sidor.

Studiestöd

För studiestödet föreslås anslag på 586 miljoner euro, vilket är 3 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2018. Utgifterna för studiepenningen ökar med 7,98 miljoner euro på grund av att rätten till studiestöd utsträcks till personer som passerat läropliktsåldern, rätten till studiematerialstillägg inom studiepenningen utsträcks till studerande inom gymnasieutbildning och yrkesutbildning och på grund av att stödtiden under läsåret i gymnasieutbildning förlängs. Det som däremot minskar anslagsbehovet är minskningen av antalet stödtagare inom yrkesutbildningen och vissa åtgärder inom studiestödsreformen som trädde i kraft den 1 augusti 2017.

Konst och kultur

För konst och kultur föreslås anslag på 444 miljoner euro, vilket är 15 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2018. Förfarandena för statsunderstödspolitiken och statsandelssystemen inom kultursektorn utvecklas för att bli mer strategiska. Målen och metoderna för konst- och konstnärspolitiken ses över och förtydligas. Konst- och kulturtjänsterna utvecklas så att de i allt högre grad är tillgängliga för olika befolkningsgrupper. Reformer av finansieringen av museer och utövande konst bereds och genomförs. Den digitala åtkomsten till och långtidsförvaringen av kulturarvsmaterial utökas.

Idrottsverksamhet

För idrottsverksamheten föreslås anslag på 158 miljoner euro, vilket är 15 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2018. Målet för verksamheten är att främja en motionsinriktad livsstil hos hela befolkningen, öka delaktigheten samt förbättra befolkningens välbefinnande och hälsa. Medborgarverksamhet, samhällsansvarig och framgångsrik elitidrott, studier och träningsmöjligheter för idrottare och projektet för totalrenovering av Olympiastadion samt byggandet av en multifunktionsarena i Tammerfors stöds. För programmet Studier i rörelse anvisas 2,8 miljoner euro. Programmet omfattar i huvudsak läroanstalter på andra stadiet.

Ungdomsarbete

För ungdomsarbetet föreslås anslag på 76 miljoner euro, vilket är på samma nivå som i den ordinarie budgeten för 2018. Målet är att stärka de ungas delaktighet, aktivitet och livskompetens. De ungas möjligheter att påverka samt deras förmåga och förutsättningar att verka i samhället främjas genom att man stöder de ungas uppväxt, självständighetsutveckling, sociala gemenskaper och förmåga att ta till sig kunskaper och färdigheter i dessa livsskeden.

Avkastningen av penningspelsverksamheten

Av penningspelsverksamhetens vinstmedel bedöms andelen för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde vara 542,6 miljoner euro. Dessutom har man för avsikt att använda ofördelade vinstmedel till ett belopp av 16,9 miljoner euro och återställda, oanvända tippningsvinstmedel till ett belopp av 4,4 miljoner euro. Det totala beloppet av penningspelsverksamhetens vinstmedel som står till förfogande 2019 uppgår således till 563,8 miljoner euro, vilket innebär en minskning på ca 6,7 miljoner euro jämfört med budgeten för 2018. Av vinstmedlen används minst 25 % till att främja idrott och fysisk fostran, 9 % till att främja ungdomsarbete, 17,5 % till att främja vetenskap och 38,5 % till att främja konst. Av utgifterna för vetenskap finansieras 21 % av avkastningen av penningspelsverksamheten medan sammanlagt 67 % av utgifterna för konst, kultur, idrottsväsendet och ungdomsarbetet finansieras av avkastningen av penningspelsverksamhet.