Statsbudgeten 2019

Polisväsendet

Omkostnaderna för polisväsendet (polisen och Skyddspolisen tillsammans) föreslås bli höjda till 798 miljoner euro. Satsningar görs på såväl tekniska lösningar och materielanskaffningar i anslutning till utveckling av polisens operativa prestationsförmåga som på utveckling av polisens egna rutiner. Det anvisas resurser för verksamhet med förortspoliser och resurser för glesbygdsområden och andra områden som innebär utmaningar för polisens verksamhet.

Att brottsbekämpningen och övervakningen effektiviseras digitalt är en förutsättning för att polisen ska kunna utöva en effektiv proaktiv tillsyn och utföra kontroller av bakgrundsinformation om människor, fordon eller föremål. Polisen avslöjar och förhindrar i synnerhet förberedelser för terrordåd, och upprätthåller en lägesbild i realtid när ett terrordåd eller allvarligt våldsbrott inträffar. Genom investeringar i informations- och kommunikationsteknik skapas betydande kapaciteter för polisverksamheten. Dessutom möjliggörs elektroniska polistjänster för medborgarna och företagen oberoende av tid och plats.

Polisens operativa verksamhet och antalet poliser hålls kvar på åtminstone den nuvarande nivån också 2019. Antalet poliser är således omkring 7 200 (exklusive Skyddspolisen). Antalet nybörjarplatser inom polisutbildningen hålls kvar vid 400 personer. När det gäller polisväsendet kommer verksamheten att koncentreras på tillhandahållandet av nödvändig service i enlighet med såväl redogörelsen och strategin för den inre säkerheten som det operativa programmet för strategin, så att det råder jämvikt mellan prestationsförmågan och de förväntningar som ställs på polisens verksamhet. Åtgärderna för att bekämpa terrorism stärks.

För att den nationella säkerheten ska kunna garanteras i en omvärld som ständigt förändras behöver Skyddspolisens verksamhetsförutsättningar säkerställas och kapaciteten utvecklas genom ökade personalresurser och större teknisk beredskap. Skyddspolisens centrala mål är att förbättra säkerheten i samhället genom att inhämta föregripande och viktig information för statsledningens och myndigheternas räkning och förebygga sådana gärningar och förehavanden som kan utgöra hot mot den nationella säkerheten. I budgetförslaget har man beredskap att anvisa ett extra anslag på 10 miljoner euro för verkställigheten av lagstiftningen om civil underrättelse förutsatt att lagreformen i fråga träder i kraft 2019.

Gränsbevakningsväsendet

För Gränsbevakningsväsendets omkostnader föreslås ett anslag på 242 miljoner euro. Det som mest påverkar Gränsbevakningsväsendets verksamhet är läget i Ryssland, den olagliga invandringen och terrorismen inom Europeiska unionens territorium, utvecklingen av Europeiska unionens integrerade gränssäkerhetssystem och havspolitiken samt utvecklingen inom den offentliga ekonomin. Gränsbevakningsväsendets uppgifter prioriteras med utgångspunkt i riktlinjerna i redogörelsen och strategin för den inre säkerheten och i de krav som säkerheten i vår omvärld ställer. Gränsbevakningsväsendet stärker övervakningen av östgränsen och kapaciteten för bekämpning av säkerhetshot vid de yttre gränserna samt säkerställer förmågan att utföra säkerhetsuppdrag i havsområdena. Gränsbevakningsväsendet utvecklar sin beredskap att fungera i alla säkerhetssituationer. EU:s gränssäkerhet och den marina säkerheten främjas. Gränsbevakningsväsendet fördelar ytterligare resurser för att garantera säkerheten vid östgränsen och en smidig trafik på Helsingfors-Vanda flygplats.

Räddningsväsendet och nödcentralerna

För Räddningsväsendets och Nödcentralsverkets omkostnader föreslås sammanlagt 68 miljoner euro. Räddningsväsendets mål är ett tryggt och kriståligt Finland där räddningsväsendets kompetensutveckling och tjänster har organiserats på ett högkvalitativt, kostnadseffektivt, enhetligt och föregripande sätt. I enlighet med regeringsprogrammet stärks och förbättras den riksomfattande ledningen, planeringen, styrningen, övervakningen och samordningen av räddningsväsendet och beredskapen. Inrikesministeriet fortsätter reformen av räddningsväsendet.

Verksamheten vid nödcentralerna och hos de myndigheter som utnyttjar nödcentralstjänster förenhetligas på riksnivå vad gäller larmtjänsterna. Syftet är att förbättra nödcentralernas verksamhet och myndighetssamarbetet och därigenom säkerhetstjänsterna för allmänheten. Nödcentralsverksamheten och datasystemen förnyas under 2019 så att nödcentralernas nätverk kan stödja varandra vid arbetstoppar och störningar.

Invandring

För inrikesministeriets omkostnader för invandring föreslås ett anslag på 193 miljoner euro. Också EU beviljar Finland medel ur EU:s asyl-, migrations- och integrationsfond. Dessutom föranleder migrationen utgifter för bl.a. polisen. Anslagen för 2019 har dimensionerats för 4 000 nya asylsökande. Därutöver avhjälper Migrationsverket anhopningen av tidigare ärenden, ansökningar som returnerats med stöd av Dublinförordningen samt ansökningar som returnerats från besvärsinstanser. Det bedöms att utgifterna för mottagning av asylsökanden kommer att fortsätta att minska. Behovet av anslag för mottagning av flyktingar och asylsökanden påverkas på ett central sätt av antalet personer som omfattas av mottagningsverksamheten och som bor vid flyktingförläggningarna, vilket varierar enligt antalet nyanlända sökanden och antalet personer som inte längre omfattas av verksamheten. Kalkylerna över anslagsbehovet grundar sig dessutom på antaganden om det genomsnittliga antalet personer inom mottagningsverksamheten 2019 och på priset för ett inkvarteringsdygn.

Mottagningspenning beviljas för att trygga den oundgängliga försörjning som en person behöver för ett människovärdigt liv samt för att främja personens möjligheter att klara sig på egen hand, om personen är i behov av stöd och inte kan få sin försörjning genom förvärvsarbete, andra inkomster eller tillgångar.

Flyktingkvoten för 2019 är fortfarande 750 personer.