Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2019
   Allmän motivering
        1. Sammandrag
     2. Ekonomiska utsikter
     3. Regeringens finanspolitik
     4. Budgetpropositionens inkomstposter
     5. Anslagen i budgetpropositionen
          5.1. Budgetpropositionen och ramarna för statsfinanserna
       5.2. Anslagen enligt förvaltningsområde
          5.3. Vetenskaps-, teknologi- och innovationspolitiken
          5.4. Regionutveckling och strukturfonder
        6. Hållbar utveckling
     7. Utveckling av förvaltningen
     8. Den kommunala ekonomin
     9. Statsfinanserna utanför budgeten
     10. Statens totala intäkts- och kostnadskalkyl och totala balansräkning
   Siffertabell
   Detaljmotivering

Statsbudgeten 2019

5.1. Budgetpropositionen och ramarna för statsfinansernaPDF-versio

I regeringsprogrammet ingår en utgiftsregel som styr budgetekonomins utgiftsutveckling under hela valperioden. Utgiftsregeln sätter ett maximibelopp för huvuddelen, ungefär fyra femtedelar, av utgifterna i statsbudgeten. Utanför utgiftsregeln och de utgiftsramar för statsfinanserna som fastställs på basis av den lämnas bl.a. utgifter som växlar med konjunkturerna och den automatiska finansieringen, ränteutgifterna för statsskulden samt finansinvesteringarna.

I planen för den offentliga ekonomin våren 2018 justerades utgiftsramen för perioden 2019—2022 enligt 2019 års pris- och kostnadsnivå. Efter detta har kalkylen för pris- och kostnadsnivån preciserats. Därför sänks priskorrigeringen av ramutgifterna med ett nettobelopp på sammanlagt 115 miljoner euro.

Justeringar av pris- och kostnadsnivån i ramen, mn euro

 2019
  
Justering av ramnivån jämfört med rambeslutet våren 2018: 
Lagstadgat indexbundna utgifter (pensioner, kommunernas statsandelar och övriga lagstadgat indexbundna statsbidrag, EU-medlemsavgiften)-40,9
Avtalsbaserat indexbundna utgifter-43,3
Övriga utgifter inom ramen-31,2
Sammanlagt-115,4

I ramnivån för 2019 beaktas dessutom de strukturella ändringarna i ramen, som sänker 2019 års ramnivå med ca 55 miljoner euro. De strukturella ändringarna har specificerats närmare i följande tabell.

Strukturella ändringar i ramen, mn euro

MomentÄrende20182019
    
Olika momentJusteringar av konsekvenserna av konkurrenskraftsavtalet (omkostnaderna och moment 33.30.60) -6,9
24.30.66Samprojekt inom utvecklingssamarbetet. Genomgångspost, motsvarande inkomster har antecknats under moment 12.24.99. 6,7
25.50.20Överföring av utgifterna för landskapsvalet från 2018 till 2019-7,07,0
31.10.35Ändrad tidsplan för ibruktagandet av Västmetron -43,0
31.10.36Ändrade tidsplaner för spårvägsprojekt -9,5
32.60.41Ändrad tidsmässig fördelning av utbetalningarna av investeringsstödet för LNG-terminaler-6,66,6
33.10.54, 33.10.57Självrisktiden på 55 dagar för minimibeloppet av sjukdagpenningen slopas, vilket minskar de utgifter utanför ramen som gäller bostadsbidrag och grundläggande utkomststöd. 3,7
33.10.57Justering av konsekvenserna av läromaterialstillägget. Tillägget minskar inte utkomststödet. Därför ökar de utgifter utanför ramen som gäller utkomstöd. -1,5
33.10.57, 33.20.52Rehabiliteringspenningen i form av aktivitetsbaserad inkomst för unga minskar de utgifter utanför ramen som gäller utkomststöd och utkomstskydd för arbetslösa. 3,0
33.10.54, 33.10.57,
33.20.52
Med anledning av pensionsstödet av engångsnatur minskar de utgifter utanför ramen som gäller utkomstskydd för arbetslösa, bostadsbidrag och utkomststöd. 5,3
33.20.50På grund av en ändring av momentets struktur överförs den i ramen ingående statsandelen till alterneringsersättning (tidigare moment 33.20.56) till moment 33.20.50 (Statsandel till förtjänstskyddet och alterneringsersättningen inom arbetslöshetsförmånerna) utanför ramen. Strukturkorrigering mellan utgifterna inom och utgifterna utanför ramen. -26,0
 Sammanlagt-13,6-54,5

Ofördelad reserv

Med beaktande av samtliga ovannämnda justeringar ligger ramnivån för 2019 på 44 408 miljoner euro, vilket inkluderar en tilläggsbudgetreservering på 300 miljoner euro.

De anslag som ska hänföras till ramen för budgetpropositionen föreslås uppgå till 44 001 miljoner euro. Den ofördelade reserven för 2019 är således 107 miljoner euro. Dessutom har 300 miljoner euro avdelats för tilläggsbudgetar i ramen för 2019.

Utgifter utanför ramen

Utanför ramarna för statsfinanserna står framför allt utgifter som växlar med konjunkturerna och den automatiska finansieringen, såsom utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa, lönegarantin, bostadsbidraget och det grundläggande utkomststödet. Dessa utgifter inkluderas likväl i ramarna till den del som ändringar i utgiftsgrunden påverkar utgifterna. Utanför ramarna lämnas dessutom bl.a. ränteutgifterna för statsskulden, mervärdesskatteutgifterna, finansinvesteringarna och de utgifter där staten fungerar som teknisk förmedlare av medfinansiering från utomstående.

Som utgifter utanför ramen föreslås 11,3 miljarder euro, vilket är ca 400 miljoner euro mindre än vad som budgeterats för 2018 (inklusive tilläggsbudgetpropositionen). Minskningen i utgifterna utanför ramen föranleds i synnerhet av en minskning i de konjunkturrelaterade utgifterna och i utgifterna för finansinvesteringar. Också de anslag som reserverats för mervärdesskatteutgifter minskar. Däremot ökar kompensationerna till kommunerna för ändringar i skattegrunderna jämfört med 2018.

De konjunkturrelaterade utgifterna uppskattas till ca 4,7 miljarder euro 2019, vilket innebär att nettominskningen är ca 258 miljoner euro jämfört med 2018. Det förbättrade sysselsättningsläget inverkar i hög grad sänkande på utgifterna, i synnerhet när det gäller den inkomstrelaterade arbetslöshetsförmånen. Dessutom har kalkylen för användningen av lönesubventioner i relation till utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa sänkts. Samtidigt ökar utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa dels till följd av de förbättringar i utkomstskyddet för arbetslösa för företagarens familjemedlemmar som man beslutat om, dels till följd av de anslag som reserverats för förbättring av incitamenten för att ta emot arbete. Utgifterna för bostadsbidrag ökar fortfarande. Utgiftsökningen förklaras bl.a. av att merparten av de studerande i augusti 2017 övergick från att omfattas av studiestödets bostadstillägg till att omfattas av det allmänna bostadsbidraget.

Kompensationerna till kommunerna för ändringar av beskattningsgrunderna ökar med mer än 220 miljoner euro jämfört med 2018. Ökningen förklaras av de ändringar i beskattningsgrunderna som ingår i budgetpropositionen.

Utgifterna för finansinvesteringar minskar med ca 266 miljoner euro jämfört med 2018 i och med att statens tidsbestämda rekapitaliseringar av yrkeshögskolorna och universiteten upphör och de finansinvesteringar av engångsnatur som gjordes i den första tilläggsbudgeten för 2018 faller bort.

Ränteutgifterna för statsskulden uppgår till uppskattningsvis 1,2 miljarder euro och är därmed ca 50 miljoner euro mindre än vad som budgeterats för 2018.

Mervärdesskatteutgifterna föreslås uppgå till 1,2 miljarder euro. Siffran innebär en klar minskning jämfört med 2018 och beror på att kalkylen för mervärdesskatteutgifterna i synnerhet inom kommunikationsministeriets och försvarsministeriets förvaltningsområden justerats nedåt.

Anslag utanför ramen, mn euro

 2019 budgetprop.
  
Utkomstskyddet för arbetslösa, bostadsbidrag och lönegarantin4 690
Kompensation till kommunerna för skattelättnader1 011
Utgifter motsvarande inkomster från EU1 143
Utgifter motsvarande Veikkaus Ab:s intäkter1 026
Ränteutgifter1 180
Finansiella investeringar320
Tekniska genomgångsposter295
Mervärdesskatteanslag1 161
Överföring till statens televisions- och radiofond519
Sammanlagt11 346