Enligt statsminister Sipiläs regeringsprogram är målsättningen med skattepolitiken att öka tillväxten, företagandet och sysselsättningen. Enligt regeringsprogrammet är valperiodens viktigaste mål inom beskattningen följande:

Förändringar 2019

Största delen av ändringarna av beskattningsgrunderna enligt regeringsprogrammet genomfördes redan 2016—2018. Centrala åtgärder har varit att lindra beskattningen av arbete och att strama åt punktskatterna och fastighetsbeskattningen. År 2019 fortsätter de stegvis ikraftträdande ändringarna i överensstämmelse med regeringsprogrammet: höjning av tobaksskatten, lindring av bilbeskattningen och begränsning av ränteavdraget för bostadslån. I överensstämmelse med regeringsprogrammet görs en indexjustering i beskattningsgrunderna för skatten på förvärvsinkomster på samtliga inkomstnivåer.

Beskattningen av förvärvsinkomster lindras med betoning på låg- och medelinkomsttagare år 2019. Det maximala beloppet av avdraget för bostad på arbetsorten höjs så att avdraget bättre stöder flytt på grund av arbete. Skattefriheten för kilometerersättningar för frivilligarbetare utvidgas. Sänkningen av den undre gränsen för den s.k. solidaritetsskatten fortsätter. Begränsningen av ränteavdragsrätten för företag skärps i och med att Finland genomför EU-direktivet mot skatteflykt.

Punktskatten skärps i syfte att kompensera de förluster av skatteintäkter som lättnaderna i inkomstbeskattningen medfört. Punktskatterna på alkohol och på läskedrycker höjs. Beskattningen av uppvärmningsbränslen ändras så att bränslenas genomsnittliga livscykelutsläpp beaktas i beräkningsgrunderna för bränslenas koldioxidskatt. Dessutom höjs torvskatten, och skatteutgiften för kombinerad produktion av el och värme ändras enligt vad som beslutats tidigare så att halveringen av koldioxidskatten ersätts med en sänkning av energiinnehållsskatten. Giltighetstiden för den halverade farledsavgiften förlängs. Fordonsskatten sänks för skattedagarna efter ingången av 2020. Detta kommer att minska skatteutfallet redan 2019.

I överensstämmelse med regeringsprogrammet kommer kommunerna att kompenseras för de effekter regeringens ändringar i beskattningsgrunderna har på skatteintäkterna.

Figur 4. Offentliga samfunds skatteinkomster sektorsvis i förhållande till totalproduktionen 1980—2019 (total skattegrad)

Förutom av ändringarna i beskattningsgrunderna, påverkas skatteutfallet även av skattebasens utveckling, som i sin tur är beroende av hur samhällsekonomin och dess olika delar utvecklas. De bedömningar av skattebasens utveckling som använts som grund för inkomstposterna (vidstående tablå) har härletts ur prognoserna i budgetpropositionens bilaga Ekonomisk översikt.

De uppskattade skatteinkomsterna i budgetpropositionen grundar sig på finansministeriets ekonomiska prognos och på bedömning av utvecklingen av skattebaserna enligt prognosen. Om den ekonomiska utvecklingen avviker från prognosen är konsekvenserna av detta för skatteintäkterna beroende av vilka faktorer avvikelsen grundar sig på. Ju mer prognosavvikelsen vad gäller makroutvecklingen har sitt ursprung i den inhemska efterfrågan jämfört med förändringar som sker via den yttre efterfrågan, desto större blir konsekvenserna. På basis av den utveckling som skett bedöms det att om den ekonomiska tillväxten avtar med en procentenhet försämras statens finansiella ställning med ca 0,3 procentenheter i förhållande till totalproduktionen. Detta beror till största delen på att skatteinkomsterna minskar. I förhållande till totalproduktionen 2019 påverkar en förändring på en procentenhet i den ekonomiska tillväxten statens finansiella ställning med 0,7 miljarder euro.

I vidstående tablå anges en uppskattning av i vilken mån intäkterna från vissa skatteslag påverkas av förändringar i skattebasen.

Det redogörs närmare för uppgörandet av skatteinkomstprognoser i finansministeriets promemoria, Förfarandena för sammanställning av budgetekonomins inkomstposter vid finansministeriet (www.vm.fi).

Med skatteutgifter avses sådana avvikelser från beskattningens normala grundstruktur som har fastställts inom skattelagstiftningen. Med skatteutgifter avses i praktiken skattefrihet, skatteavdrag, lägre skattesatser och andra med dessa jämförbara metoder, med hjälp av vilka en viss näringsgren eller skattskyldighetsgrupp stöds.

För närvarande har 184 olika skatteutgifter definierats. För ungefär en tredjedel av dessa kan inte någon beräkning i eurobelopp läggas fram och för en del kan endast en uppskattning av storleksklassen göras. Skatteutgifternas totalbelopp 2019 uppskattas till ca 28,5 miljarder euro, varav 18 miljarder euro hänför sig till statens skatteinkomster. Vid granskning av skatteutgifterna bör det beaktas att slopandet av en skatteutgift inte nödvändigtvis ökar skatteinkomsterna med motsvarande belopp. En del av stöden är överlappande, vilket innebär att de påverkar varandras storlek. Skatteutgifterna och deras inverkan på skatteintäkterna har behandlats enligt skatteslag i förklaringsdelen till inkomstmomenten.

År 2019 minskar beloppet av skatteutgifterna till följd av begränsningen av rätten att dra av räntan på bostadslån, den minskade skatteutgiften för taxibilar och ersättandet av halveringen av koldioxidskatten för kombinerad produktion av el och värme med en sänkning av energiinnehållsskatten. Eurobeloppet av skatteutgifterna ökar till följd av att arbetsinkomstavdraget, pensionsinkomstavdraget vid stats- och kommunalbeskattningen och avdraget för bostad på arbetsorten har höjts.

Statens inkomster av blandad natur 2019 beräknas uppgå till 5 826 miljoner euro, dvs. ca 287 miljoner euro mer än vad som har budgeterats för 2018. Den viktigaste enskilda posten bland inkomsterna av blandad natur utgörs av den intäktsföring på 1 904 miljoner euro som görs från statens pensionsfond till statens budgetekonomi.

Inkomster från Europeiska unionen beräknas inflyta till ett belopp av 1 234 miljoner euro, varav de största posterna består av jordbruksstöd och stöd för utveckling av landsbygden samt strukturpolitiska stöd. Stöden för utveckling av landsbygden har nära nog fördubblats jämfört med vad som budgeterats för 2018. Enligt bedömningarna kommer inkomsterna från EU totalt sett att öka endast måttligt.

Till de blandade inkomsterna hänförs också undervisnings- och kulturministeriets, social- och hälsovårdsministeriets och jord- och skogsbruksministeriets andelar av vinstmedlen av penningspelsverksamhet. Den sammanlagda summan beräknas uppgå till 1 100 miljoner euro 2019.

Ränteinkomsterna och intäktsföringen av vinst beräknas uppgå till ett belopp av 2 213 miljoner euro, vilket är ca 557 miljoner euro mindre än vad som har budgeterats för 2018. Inkomstminskningen förklaras till stor del av att försäljningen av aktier antas bli mindre än året innan. Detta påverkas av att finansieringen av regeringens s.k. spetsprojekt, som är avsedda att vara temporära, avslutas. I enlighet med vad som överenskommits i början av regeringsperioden har spetsprojekten finansierats med kapitalinkomster, och inkomsterna av vinstutdelning och aktieförsäljning budgeterades därför till ett ovanligt högt belopp 2018.

Också statens ränteinkomster minskar. Statens ränteinkomster inflyter av räntor på lån som staten har beviljat samt på investeringar av kassareserver som överskrider det dagliga behovet. På grund av den låga räntenivån blir avkastningen av statens kassareserv liten. Också den tidigarelagda återbetalningen av exportkrediter som infaller 2018 gör att ränteinkomsterna minskar.

Enligt lagen om Finlands Bank intäktsför Finlands Bank 50 % av sitt resultat från föregående år till staten. Bankfullmäktige kan dock bestämma att en större andel än så ska intäktsföras. För 2019 antas intäktsföringen uppgå till 100 miljoner euro. Intäktsföringen av de statliga affärsverkens vinst beräknas uppgå till 186 miljoner euro, varav Forststyrelsens andel är 101 miljoner euro och Senatfastigheters andel 85 miljoner euro.