Hoppa till innehåll
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         01. Förvaltning
         60. Energipolitik
         70. Integration

Statsbudgeten 2019

Huvudtitel 32

ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:Arbets- och näringsministeriet genomför tillsammans med enheterna inom förvaltningsområdet och övriga ministerier en tillväxtpolitik som stöder att tillväxt- och sysselsättningsmålen enligt regeringsprogrammet uppnås. Tillväxtpolitiken bygger på en framgångsrik företagsverksamhet som bidrar till innovation och sysselsättning samt skapar välfärd i Finland.

Inom förvaltningsområdet genomförs övergripande åtgärder för att Finland ska utvecklas till ett lockande och konkurrenskraftigt land att arbeta och idka företagsamhet i. Genom förvaltningsområdets grundläggande uppgifter upprätthålls för arbets- och näringslivet viktiga funktioner.

Tyngdpunkten placeras på åtgärder för att utveckla arbetslivet för medborgarnas och näringslivets behov. Genom åtgärderna främjas den sysselsatta arbetskraftens kunnande och välbefinnande, arbetskraftens geografiska och yrkesmässiga rörlighet, aktiveras de arbetslösa att återgå till arbetslivet samt främjas att personer med nyckelkunskaper kommer till Finland och etablerar sig här. Den strukturella arbetslösheten minskas med ett mångsidigt åtgärdspaket.

Åtgärder för att förnya innovationssystemet och förbättra dess effektivitet genomförs. Målsättningen är ett systematiskt och långsiktigt arbete för att öka tillväxten och göra de ekonomiska strukturerna mångsidigare. Business Finlands utlandsnätverk stärks och internationaliseringstjänsternas kvalitet utvecklas. Av näringsstrukturernas förändringskrafter ägnas särskild uppmärksamhet åt digitaliseringen.

I anslutning till landskapsreformen bereds en verksamhetsmodell som stöder den regionala tillväxten. Den regionala tillgången på högklassiga och effektiva sysselsättnings- och företagstjänster tryggas genom att beredningen av tillväxttjänstreformen fortsätts i samarbete med landskapen och de olika serviceproducenterna. I landskapen genomförs pilotförsök som gäller tillväxttjänster: när det gäller svårsysselsatta genomförs dessa i nära samarbete med pilotförsöken inom social- och hälsovårdsområdet.

Inom energi- och klimatpolitiken ökar trycket för att skärpa målen för utsläppsminskning globalt och inom EU. Utöver de traditionella metoderna betonas främjandet av koldioxidsnål energiteknik. Operationaliseringen förutsätter att man identifierar de företag som har förmågan och viljan att växa och finna nya marknader samt kanaliserar de begränsade resurserna till främjande av ny teknik.

Inom Finlands ordförandeskapsprogram hösten 2019 betonas särskilt frågor som gäller den inre marknaden och digitaliseringen.

Arbets- och näringsministeriet ställer för sitt ansvarsområde preliminärt upp följande samhälleliga effektmål för 2019:

  2017
utfall
2018
uppskattning
2019
uppskattning
       
Finland utvecklas till ett konkurrenskraftigt land att arbeta och idka företagsamhet      
— Placering i WEF:s (Världsekonomiforumet) konkurrenskraftsutvärdering 10. < 10. < 10.
— WEF, poängtal (0—7) 5,4 > 5,4 > 5,4
— Placering i IMD:s (Institute for Management and Development) konkurrenskraftsutvärdering 15. < 15. < 15.
Innovationssystemet förnyas och Finland hålls med bland innovationsledarna      
— FoU-utgifter totalt miljarder euro 6,0 6,5 7,0
FoU-utgifternas andel av BNP, % 2,7 2,8 2,9
— Statens FoU-finansiering, miljarder euro 1,8 1,9 2,0
— Statens FoU-finansiering, andel av BNP, % 0,80 0,81 0,84
— EU:s Innovation Scoreboard, placering 3. 3. 3.
Utvecklingen gällande sysselsättning, arbetslöshet och ekonomisk tillväxt är positiv      
— Arbetslöshetsgrad, % 8,6 8,1 7,5
— Sysselsättningsgrad, % 69,6 71,1 71,9
— BNP, volymförändring, % 2,6 2,6 2,2
De offentliga satsningarna på energiteknik ökar      
— Offentliga satsningar på energiteknik, miljarder euro 61,7 42,4 > 42,4
Konsekvenser för jämställdheten i anslutning till budgetpropositionen

Inom systemet för planering av områdesanvändningen beaktas olika befolkningsgruppers behov inom regionutvecklingen som helhet. För att säkerställa jämställdheten mellan könen fästs särskild uppmärksamhet vid att båda könens deltagande i de organ som ingår i planeringssystemet tryggas. Till exempel de landskapens samarbetsgrupper som är i central ställning med tanke på inriktningen och sammanjämkningen av utvecklingsåtgärderna inom regionerna ska i fråga om sammansättning följa jämställdhetslagen.

Med tanke på välfärden i regionerna är främjandet av jämställdheten mellan könen också en fråga som har samband med regionens konkurrenskraft och dragkraft, som hänger samman med såväl en balanserad befolkningsstruktur som att hålla kvar arbetsplatser, företagsverksamhet, service i regionen och med att bibehålla regionens dragkraft.

När det gäller regionutvecklingen är regionutvecklingsmyndighetens alla uppgifter till sin natur könsneutrala. Regionutvecklingsåtgärderna samlas i regel i planer och program, vid vilkas beredning bör beaktas de krav på främjande av jämställdheten mellan kvinnor och män som såväl den nationella lagstiftningen som EU-lagstiftningen ställer. I programarbetet för regionutveckling beaktas bägge könens behov och möjligheter. Jämställdhetsaspekten utsträcks till att även omfatta planeringen, genomförandet och utvärderingen av projekt.

Arbetsmarknadens indelning i kvinnliga och manliga yrken och branscher lindras bl.a. genom åtgärder som främjar sysselsättningen och företagsamheten. Genom effektiv arbetskrafts- och företagsservice uppmuntras arbetskraften och företagen till kompetensutveckling och rörlighet på arbetsmarknaden, vilket är av största vikt i synnerhet vid omstruktureringar.

  2016 2016 2017 2017
  Kvinnor Män Kvinnor Män
         
Arbetslösa arbetssökande (%) 44 56 45 55
Deltagare i arbetskraftsutbildning (%) 45 55 42 58
Börjat i arbetskraftsservice        
— Integrationsutbildning (%) 57 43 55 45
— lönesubventionerat arbete (%) 47 53 48 52
— startpeng (%) 46 54 50 50
Inlett frivilliga studier (%) 59 41 57 43

Arbetslöshet drabbar i högre grad män än kvinnor. Skillnaden mellan kvinnor och män har dock minskat under de senaste årtiondena. Den större andelen män som deltar i arbetskraftspolitisk utbildning förklaras med att männens utbildningsnivå är lägre. Kvinnor söker sig dock till andra arbets- och näringstjänster mera aktivt än män.

Målet för Finlands strukturfondsprogram ”Hållbar tillväxt och jobb 2014—2020” är både att främja jämställdheten mellan könen och att eliminera könsdiskriminering. Könsmångfalden bör beaktas inom ramen för jämställdheten mellan könen. Inom programmet genomförs den dubbla strategin för främjande av jämställdheten mellan könen genom särskilda jämställdhetsprojekt med en egen investeringsprioritet. Dessutom främjas jämställdheten genom att integrera genusperspektivet i alla projekts verksamhet i alla skeden. Med integreringsprincipen avses att jämställdheten ska beaktas i allt samhälleligt beslutsfattande och all samhällelig verksamhet. I strukturfondsprogrammet utgör likabehandling och jämställdhet mellan könen horisontella och övergripande teman.

Under de fyra första åren av genomförande har det inom ramen för programmet inletts 192 projekt som delfinansieras av ESF och 17 projekt som delfinansieras av Eruf och där likvärdighet utgör en central del av projektet. Dessa projekt utgör 17 % (95,2 miljoner euro) av den reserverade offentliga ESF-finansieringen och 0,5 % (3,6 miljoner euro) av Eruf-finansieringen. Projekten där principen om likvärdighet utgör det centrala temat uppgår i fråga om ESF till 368 stycken (offentlig finansiering 202,7 miljoner euro, 36 % av ESF-finansieringen) och i fråga om Eruf till 919 stycken (offentlig finansiering 190,1 miljoner euro, 24 % av Eruf-finansieringen).

På motsvarande sätt uppgår projekten där genusperspektivet utgör det centrala temat till 331 stycken i fråga om ESF (offentlig finansiering 188,6 miljoner euro, 33 % av ESF-finansieringen) och till 867 stycken i fråga om Eruf (offentlig finansiering 172,2 miljoner euro, 22 % av Eruf-finansieringen). Inom programmet har det inletts 68 projekt som förbättrar i synnerhet kvinnors ställning (Eruf och ESF sammanlagt) och 25 projekt som förbättrar mäns ställning.

Hållbar utveckling

Arbets- och näringsministeriet verkställer statsrådets redogörelse om en hållbar utveckling genom att genomföra energi- och klimatstrategin, skapa hållbara bioekonomiska lösningar och cleantech-lösningar, genomföra färdplanen för cirkulär ekonomi tillsammans med olika aktörer, stödja innovationer inom hållbar utveckling, främja tillgången på kunnig arbetskraft på den föränderliga arbetsmarknaden, förebygga marginalisering och främja integrering av invandrare.

År 2019 används för genomförande av energi- och klimatstrategin 80 miljoner euro av fullmakten för energistöd. Det beräknas att det för produktionsstödet för förnybar energi används 264,1 miljoner euro.

Fullmakter enligt moment under huvudtiteln (mn euro)

    2018
ordinarie
budget
2019
budgetprop.
       
32.20.40 Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag)    
  — fullmakt för finansiering 270,515 344,365
32.20.41 Specialunderstöd för Teknologiska forskningscentralen VTT Ab:s forskningsinfrastruktur (förslagsanslag)    
  — bevillningsfullmakt - 13,500
32.20.82 Lån för Finnvera Abp:s medelsanskaffning (förslagsanslag)    
  — bevillningsfullmakt 1 000,000 1 000,000
32.20.83 Lån för forsknings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag)    
  — bevillningsfullmakt 156,823 155,123
32.20.87 Kapitallån för modernisering av industrin och utveckling av företagsledda ekosystem för affärsverksamhet (förslagsanslag)    
  — fullmakt för finansiering 30,000 30,000
32.30.51 Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år)    
  — fullmakt för upphandlingskontrakt 70,000 65,000
32.40 Företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet    
  — fullmakt att godkänna lån (lån för skyddsupplag) 8,400 8,400
  — bevillningsfullmakt 0,034 0,034
32.50.64 EU-medfinansiering och statlig medfinansiering i EU:s strukturfondsprogram, program för samarbete vid de yttre gränserna och andra program inom sammanhållningspolitiken (förslagsanslag)    
  — bevillningsfullmakt 381,865 668,811
32.60.40 Energistöd (förslagsanslag)    
  — bevillningsfullmakt 55,000 80,000

Förvaltningsområdets anslag 2017—2019

    År 2017
bokslut
1000 €
År 2018
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2019
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2018—2019
    1000 € %
 
01. Förvaltning 370 483 274 535 258 433 -16 102 -6
01. Arbets- och näringsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 34 453 32 685 33 700 1 015 3
02. Närings-, trafik- och miljöcentralernas omkostnader (reservationsanslag 2 år) 172 030 169 255 170 158 903 1
20. Civiltjänst (förslagsanslag) 3 673 4 939 4 939 0
21. Produktivitetsanslag för arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 3 år) 4 326 5 056 786 -4 270 -84
29. Mervärdesskatteutgifter inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 33 350 36 072 36 072 0
40. Statsunderstöd för främjande av företagens internationalisering samt entreprenörskap (reservationsanslag 3 år) 14 143 18 001 4 251 -13 750 -76
60. Överföringar till förvaltningsområdets fonder (förslagsanslag) 0 20 20 0
66. Medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationella organisationer (reservationsanslag 2 år) 8 507 8 507 8 507 0
(88.) Kapitalinvestering i Teknologiska forskningscentralen VTT Ab (reservationsanslag 3 år) 0
(89.) Aktieförvärv (reservationsanslag 3 år) 100 000 0
20. Närings- och innovationspolitik 932 718 868 511 768 830 -99 681 -11
01. Geologiska forskningscentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 31 557 30 714 32 248 1 534 5
06. Omkostnader för Innovationsfinansieringsverket Business Finland (reservationsanslag 3 år) 42 153 84 021 97 474 13 453 16
28. Främjande av materialeffektiviteten (reservationsanslag 3 år) 400 400 400 0
40. Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag) 335 442 250 900 275 500 24 600 10
41. Specialunderstöd för Teknologiska forskningscentralen VTT Ab:s forskningsinfrastruktur (förslagsanslag) 2 500 1 500 10 400 8 900 593
42. Utvecklande av tillväxtekosystem och innovativ offentlig upphandling (reservationsanslag 3 år) 8 100 5 000 5 000 0
(43.) Stöd för kommersialisering av cleantech-lösningar och bioekonomiska lösningar samt innovationer (reservationsanslag 3 år) 43 000 49 300 -49 300 -100
44. Investerings- och utvecklingsstöd för den cirkulära ekonomin (reservationsanslag 3 år) 2 000 2 000 0
(46.) Innovationsstöd för skeppsbyggnad (reservationsanslag 3 år) 30 860 0
47. Räntestöd till Finnvera Abp och ersättningar för bolagets förluster (förslagsanslag) 27 993 56 159 30 777 -25 382 -45
48. Räntestöd och annat stöd till offentligt understödda export- och fartygskrediter (förslagsanslag) 38 382 42 300 57 800 15 500 37
49. Statsunderstöd för Teknologiska forskningscentralen VTT Ab:s verksamhet (reservationsanslag 2 år) 87 303 89 303 94 303 5 000 6
(50.) Bidrag i anslutning till utbetalningen av ett internationellt teknologipris (reservationsanslag 2 år) 1 000 -1 000 -100
51. Ett innovationspris för kvinnor (reservationsanslag 2 år) 118 118 118 0
(80.) Lån för Finlands Exportkredit Ab:s refinansieringsverksamhet (förslagsanslag) 92 883 96 986 -96 986 -100
82. Lån för Finnvera Abp:s medelsanskaffning (förslagsanslag) 0 10 10 0
83. Lån för forsknings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag) 141 827 141 000 140 000 -1 000 -1
(87.) Kapitallån till Finnvera Abp (reservationsanslag 3 år) 5 000 0
87. Kapitallån för modernisering av industrin och utveckling av företagsledda ekosystem för affärsverksamhet (förslagsanslag) 6 000 12 000 6 000 100
(88.) Kapitalinvestering i Finlands Industriinvestering Ab (reservationsanslag 3 år) 29 500 0
89. Kapitalinvestering i Business Finland Venture Capital Ab (reservationsanslag 3 år) 15 700 11 800 10 800 -1 000 -8
30. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik 606 884 490 126 415 854 -74 272 -15
01. Arbets- och näringsbyråernas omkostnader (reservationsanslag 2 år) 173 131 163 076 171 793 8 717 5
51. Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år) 433 753 327 050 244 061 -82 989 -25
40. Företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet 66 202 80 731 79 499 -1 232 -2
01. Konkurrens- och konsumentverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 10 619 11 188 15 548 4 360 39
03. Patent- och registerstyrelsens omkostnader (reservationsanslag 3 år) 2 446 9 247 7 943 -1 304 -14
05. Säkerhets- och kemikalieverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 19 482 19 071 19 564 493 3
(31.) Ersättning för ordnandet av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning (reservationsanslag 2 år) 4 731 4 731 -4 731 -100
50. Statsunderstöd för konsumentorganisationer (fast anslag) 892 872 822 -50 -6
51. Vissa former av sjömansservice (förslagsanslag) 2 054 2 572 2 572 0
52. Lönegaranti (förslagsanslag) 25 979 32 000 32 000 0
53. Hemtransport av och ersättning till resenärer (reservationsanslag 3 år) 1 000 1 000 0
95. Vissa rättegångskostnader och ersättningar (förslagsanslag) 0 50 50 0
50. Regionutveckling och strukturfondspolitik 364 702 391 649 419 115 27 466 7
40. Införande av regionala innovationer och försök (reservationsanslag 3 år) 16 987 10 000 3 000 -7 000 -70
(41.) Statsunderstöd för Finpros verksamhet (reservationsanslag 3 år) 36 930 0
42. Stödjande av företagens utvecklingsprojekt (förslagsanslag) 21 876 12 171 8 178 -3 993 -33
(43.) Internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt (förslagsanslag) 1 247 1 300 -1 300 -100
44. Regionalt transportstöd (reservationsanslag 3 år) 5 000 5 000 6 000 1 000 20
64. EU-medfinansiering och statlig medfinansiering i EU:s strukturfondsprogram, program för samarbete vid de yttre gränserna och andra program inom sammanhållningspolitiken (förslagsanslag) 280 569 361 478 401 887 40 409 11
65. Överföringsutgifter för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte (förslagsanslag) 2 092 1 700 50 -1 650 -97
60. Energipolitik 380 691 472 509 366 839 -105 670 -22
01. Energimyndighetens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 6 407 6 513 6 839 326 5
20. Främjande av energieffektivitet och användning av förnybar energi (reservationsanslag 3 år) 2 500 3 500 3 420 -80 -2
40. Energistöd (förslagsanslag) 52 568 57 694 47 250 -10 444 -18
41. Investeringsstöd för LNG-terminaler (förslagsanslag) 14 635 20 482 14 930 -5 552 -27
(42.) Statligt stöd för tryggande av elförsörjningen (förslagsanslag) 846 0
(43.) Kyotomekanismerna (förslagsanslag) 143 220 -220 -100
44. Produktionsstöd för förnybar energi (förslagsanslag) 225 791 314 100 261 400 -52 700 -17
(45.) Investeringsstöd för förnybar energi och ny energiteknik (reservationsanslag 3 år) 40 000 40 000 -40 000 -100
46. Kompensationsstöd för utsläppshandelns indirekta kostnader (förslagsanslag) 37 801 27 000 30 000 3 000 11
47. Främjande av infrastrukturen för eltrafik och för användning av biogas i trafiken (reservationsanslag 3 år) 3 000 3 000 0
70. Integration 226 496 244 165 223 704 -20 461 -8
03. Främjande av invandrares integration och sysselsättning (reservationsanslag 2 år) 1 631 1 061 1 631 570 54
30. Statlig ersättning för integrationsfrämjande verksamhet (förslagsanslag) 224 865 243 104 222 073 -21 031 -9
Sammanlagt 2 948 176 2 822 226 2 532 274 -289 952 -10
  Det totala antalet anställda 7 889 7 950 8 000