Hoppa till innehåll
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
         08. Punktskatter
         10. Övriga skatter
       15. Lån
     Anslag

Statsbudgeten 2019

Avdelning 11

SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATURPDF-versio

Förklaring:I skatteinkomster beräknas till staten inflyta 45 816 miljoner euro 2019. Skatteinkomsterna uppskattas växa med ca 3,7 % jämfört med vad som budgeterats för 2018 (budgeten inklusive tilläggsbudgeten). De uppskattade beloppen under skatteinkomstmomenten baserar sig på bedömningar av skattebasernas utveckling och effekterna av ändringar i beskattningsgrunderna. Bedömningar av hur de viktigaste skattebasposterna kommer att utvecklas 2019 anges i förklaringarna till inkomstmomenten. Det redogörs närmare för uppgörandet av skatteinkomstprognoser i finansministeriets promemoria Budjettitalouden tuloarvioiden laadintamenettelyt valtiovarainministeriössä (www.vm.fi).

Regeringens skattepolitik och de viktigaste ändringarna i beskattningsgrunderna

Enligt statsminister Sipiläs regeringsprogram är målsättningen med skattepolitiken att öka tillväxten, företagandet och sysselsättningen. Enligt regeringsprogrammet är valperiodens viktigaste mål inom beskattningen följande:

  • — Beskattningen sporrar till att arbeta, vara företagare, sysselsätta, ta risker, äga, investera och placera i Finland. Det totala skatteuttaget stiger inte under valperioden.
  • — Beskattningen är förutsägbar och konsekvent. Den allmänna linjen för beskattningen slås fast i början av valperioden, och ändringar som medför osäkerhet ska undvikas under valperioden.
  • — Skattelättnaderna fokuserar på låg- och medelinkomsttagare. Bidragsfällorna ska åtgärdas. Beskattningen av löneinkomster skärps inte på någon inkomstnivå.
  • — Beskattningen utvecklas så att företagande, ägande och investeringar lönar sig bättre än för närvarande. Beskattningsstrukturen stöder Finlands konkurrenskraft och regeringens viktigaste mål. Tyngdpunkten inom beskattningen flyttas från beskattning av arbete och företagande till i synnerhet miljöskatter.
  • — Den grundläggande principen inom beskattningen är en bred skattebas och låga skattesatser. Finland arbetar aktivt för att förhindra internationell skatteflykt.
  • — Beskattningsförfarandena är kundorienterade och beaktar att beskattningen ska vara konsekvent, förutsägbar och trygga rättssäkerheten och tillgången till information.

Största delen av ändringarna av beskattningsgrunderna enligt regeringsprogrammet genomfördes redan 2016—2018. Centrala åtgärder har varit att lindra beskattningen av arbete och att strama åt punktskatterna och fastighetsbeskattningen. År 2019 fortsätter de stegvis ikraftträdande ändringarna i överensstämmelse med regeringsprogrammet: höjning av tobaksskatten, lindring av bilbeskattningen och begränsning av ränteavdraget för bostadslån. I överensstämmelse med regeringsprogrammet görs en indexjustering i beskattningsgrunderna för förvärvsinkomstskatt på samtliga inkomstnivåer.

År 2019 lindras beskattningen av förvärvsinkomst med sammanlagt 130 miljoner euro (sammanlagd effekt för samtliga skattetagare). Lindringen riktas i första hand till löntagare, pensionstagare och mottagare av dagpenning med små inkomster. Det maximala beloppet av avdraget för bostad på arbetsorten höjs så att avdraget bättre stöder flytt på grund av arbete. Skattefriheten för kilometerersättningar för frivilligarbetare utvidgas. Sänkningen av den nedre gränsen för solidaritetsskatten fortsätter. Begränsningen av ränteavdragsrätten för företag skärps i och med att Finland genomför EU-direktivet mot skatteflykt.

Punktbeskattningen skärps för kompensering av bortfallet av skatteintäkter till följd av den lindrade beskattningen av förvärvsinkomst. Alkoholskatten höjs med 30 miljoner euro och skatten på läskedrycker med 25 miljoner euro. Beskattningen av uppvärmningsbränslen ändras så att bränslenas genomsnittliga livscykelutsläpp beaktas i beräkningsgrunderna för bränslenas koldioxidskatt. Dessutom höjs skatten på torv och ändras skatteutgiften för kombinerad produktion av el och värme så att halveringen av koldioxidskatten ersätts med en sänkning av energiinnehållsskatten. I och med ändringarna ökar skatteinkomsterna av torv och andra uppvärmningsbränslen med 38 miljoner euro brutto. Giltighetstiden för halveringen av farledsavgiften och minskningen av bilskattestödet för taxibilar fortsätter. Fordonsskatten sänks med 50 miljoner euro för de skattedagar som inleds efter ingången av år 2020, vilket minskar skatteintäkterna redan år 2019. Till följd av järnvägsmarknadsdirektivet slopas banskatten, vilket minskar skatteinkomsterna med 18 miljoner euro.

I överensstämmelse med regeringsprogrammet kommer kommunerna att kompenseras för de effekter regeringens ändringar i beskattningsgrunderna har på skatteintäkterna.

Av tabellen framgår effekterna på statens skatteinkomster till följd av de centrala ändringar i beskattningsgrunderna som träder i kraft 2019. Beroende på tidpunkten för skatteuppbörden och skatteredovisningen är effekten på kassainflödet i statens budgetekonomi det år ändringarna i beskattningsgrunderna träder i kraft ofta mindre än den bestående effekten på årsnivå.

Effekterna på statens skatteintäkter 2019 till följd av de centrala ändringarna i beskattningsgrunderna (mn euro)

  Effekter
2019
Effekten
på årsnivå
     
Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster    
— indexjustering i beskattningen av förvärvsinkomster -214 -233
— höjning av arbetsinkomstavdraget -18 -20
— höjning av pensionsinkomstavdraget vid statsbeskattningen -20 -22
— begränsning av rätten att dra av ränta på bostadslån 16 17
— höjning av maximibeloppet av avdraget för bostad på arbetsorten -1 -1
— förlängning av sänkningen av den nedre gränsen för den s.k. solidaritetsskatten 25 27
— Valmis-projektet, tidsmässig faktor av engångsnatur i samband med tidpunkten för skatteuppbörden 74 -
Samfundsskatt    
— åtstramning av begränsningen av rätten till ränteavdrag 4 10
Punktskatter    
— höjning av punktskatten på tobak1) 17 68
— höjning av alkoholskatten 28 30
— höjning av skatten på läskedrycker 23 25
— halvering av farledsavgifterna -42 -42
— ändringar i beskattningen av uppvärmningsbränslen, inkl. höjning av skatten på torv 35 38
Bilskatt    
— sänkning av bilskatten2) -65 -65
Fordonsskatt    
— sänkning av fordonsskatten 2020 -15 -50
Banskatt    
— slopande av banskatten -18 -18
Sammanlagt -171 -236
— varav åtgärder som ökar skatteintäkterna 222 215
— varav åtgärder som minskar skatteintäkterna -393 -351

1) Höjningarna av punktskatten på tobak genomförs stegvis, och den sammanlagda effekten av dessa skattehöjningar 2019 är 68 miljoner euro jämfört med 2018. Effekten av ändringen i skattebasen 2019 är 17 miljoner euro 2019.

2) Riksdagens beslut 2015.

Skatteinkomsternas utveckling

Statens skatteinkomster enligt skatteslag 2017—2019 (mn euro)

  2017
bokslut
2018 budget + tilläggsbudget I 2019
budgetprop.
       
Skatter på grund av inkomst och förmögenhet 14 266 14 498 15 171
Skatter på grund av omsättning 18 496 19 005 19 786
Punktskatter 7 048 7 378 7 515
Övriga skatter och inkomster av skattenatur 3 297 3 304 3 344
Sammanlagt 43 107 44 185 45 816

Den totala skattenivån påverkas förutom av statens beslut även av kommunernas skattebeslut och socialförsäkringsavgifterna. I tabellen nedan anges, i förhållande till bruttonationalprodukten, de skatter som sammanlagt inflyter inom samhällsekonomin (det totala skatteuttaget) sektorsvis och enligt skatteslag. Det totala skatteuttaget beräknas minska med ungefär 0,1 procentenheter jämfört med 2018.

Skatteinkomster som offentliga samfund får, sektorsvis och enligt skatteslag, % av BNP

  2017 2018 2019
       
Sektorsvis:  
Skatter och socialförsäkringsavgifter sammanlagt 43,3 42,2 42,1
Staten 20,9 20,5 20,5
Kommuner 10,2 9,7 9,9
Socialskyddsfonderna 12,2 12,0 11,7
       
Enligt skatteslag:  
Skatter och socialförsäkringsavgifter sammanlagt 43,3 42,2 42,1
Direkta skatter 17,0 16,3 16,6
Skatter på produktion och import 14,1 13,9 13,8
Socialförsäkringsavgifter 12,2 12,0 11,7
Skatteutgifter

Med skatteutgifter avses sådana avvikelser från beskattningens normala grundstruktur som har fastställts inom skattelagstiftningen. Med skatteutgifter avses i praktiken skattefrihet, skatteavdrag, lägre skattesatser och andra med dessa jämförbara metoder, med hjälp av vilka en viss näringsgren eller skattskyldighetsgrupp stöds. I motsats till direkta stöd syns skatteutgifterna huvudsakligen inte under utgiftsmomenten i statsbudgeten utan de förverkligas i form av uteblivna skatteinkomster. I de flesta fall går det inte att räkna ut ett exakt belopp för skatteutgifterna, utan uppföljningen av dem grundar sig på uppskattningar av beloppen. I fråga om vissa skatteutgifter är det omöjligt att göra upp en beräkning i eurobelopp beroende på att den tillgängliga informationen är bristfällig. Definitionerna av skatteutgifter samt bedömningar av deras effekter på skatteintäkterna är beroende av det sedvanliga skattesystemet och de metoder som används vid uträkningen av skatteutgifterna. Skatteutgifterna uträknas enligt respektive bestämmelser och med hjälp av en statisk kalkyl. Det sedvanliga skattesystemet och de uträkningsmetoder som ligger till grund för de skatteutgiftsberäkningar som här framgår har beskrivits i en rapport av Statens ekonomiska forskningscentral, Verotuet Suomessa 2009 (www.vatt.fi).

Vid granskning av skatteutgifterna bör det beaktas att slopandet av en skatteutgift inte nödvändigtvis ökar skatteinkomsterna med motsvarande belopp. En del av stöden är överlappande, vilket innebär att de påverkar varandras storlek. Stöden inverkar också på priser och beteende, vilket inte kan beaktas vid den statiska uträkningen av skatteutgifter. Av dessa orsaker är de slutliga effekterna av slopandet av en enskild skatteutgift svåra att uppskatta. Det är emellertid viktigt att skatteutgifterna följs upp, eftersom betydande offentligt stöd styrs via dessa till olika objekt. Skatteutgifterna gör även skattebaserna smalare och komplicerar ofta skattesystemet.

För närvarande har 184 olika skatteutgifter definierats. För ungefär en tredjedel av dessa kan inte någon beräkning i eurobelopp läggas fram och för en del kan endast en uppskattning av storleksklassen göras. Skatteutgifternas totalbelopp 2019 uppskattas till ca 28,5 miljarder euro, varav 18,0 miljarder euro hänför sig till statens skatteinkomster. I tabellen nedan presenteras antalet skatteutgifter samt uppskattningar av deras storlek i euro 2018 och 2019. I förklaringsdelen under respektive skatteinkomstmoment anges de viktigaste skatteutgifter som sänker intäkterna under momentet.

År 2019 minskar beloppet av skatteutgifterna till följd av begränsningen av rätten att dra av räntan på bostadslån, den minskade skatteutgiften för taxibilar och ersättandet av halveringen av koldioxidskatten för kombinerad produktion av el och värme med en sänkning av energiinnehållsskatten. Eurobeloppet av skatteutgifterna ökar till följd av höjningen av maximibeloppet av arbetsinkomstavdraget, pensionsinkomstavdraget vid stats- och kommunalbeskattningen och i någon mån avdraget för bostad på arbetsorten.

Skatteutgifterna 2018 och 2019

  Identifierade
skatteutgifter
2018,
st.
Beräknade
skatteutgifter
2018,
st.
2018,
mn euro
Identifierade
skatteutgifter
2019,
st.
Beräknade
skatteutgifter 2019,
st.
2019,
mn euro
             
Personbeskattning 52 40 18 437 52 40 18 992
Näringsbeskattning 28 13 1 036 28 13 1 080
Beskattning av jord- och skogsbruk 20 7 125 20 7 130
Överlåtelsebeskattning 11 3 2 095 11 3 2 095
Fastighetsbeskattning 7 5 658 7 5 673
Arvs- och gåvobeskattning 15 13 240 15 13 240
Mervärdesbeskattning 20 17 3 097 20 17 3 182
Punktbeskattning 25 23 2 162 25 23 2 141
Socialförsäkringsavgifter 6 0 kan inte räknas ut 6 0 kan inte räknas ut
Sammanlagt 184 121 27 850 184 121 28 534

Avdelningens inkomstposter 2017—2019

    År 2017
bokslut
1000 €
År 2018
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2019
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2018—2019
    1000 € %
 
01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet 14 266 318 14 498 000 15 171 000 673 000 5
01. Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster 9 053 747 9 511 000 9 939 000 428 000 5
02. Samfundsskatt 4 237 947 4 194 000 4 428 000 234 000 6
03. Källskatt på ränteinkomster 65 543 73 000 84 000 11 000 15
04. Skatt på arv och gåva 909 082 720 000 720 000 0
04. Skatter och avgifter på grund av omsättning 18 495 704 18 895 700 19 785 900 890 200 5
01. Mervärdesskatt 17 547 147 17 911 000 18 796 000 885 000 5
02. Skatt på vissa försäkringspremier 767 636 813 000 795 900 -17 100 -2
03. Apoteksskatt 180 921 171 700 194 000 22 300 13
08. Punktskatter 7 048 422 7 378 000 7 515 000 137 000 2
01. Punktskatt på tobak 953 811 1 042 000 1 126 000 84 000 8
04. Punktskatt på alkoholdrycker 1 337 320 1 487 000 1 520 000 33 000 2
05. Punktskatt på läskedrycker 150 879 151 000 175 000 24 000 16
07. Energiskatter 4 590 842 4 683 000 4 678 000 -5 000 0
08. Punktskatt på vissa dryckesförpackningar 15 570 15 000 16 000 1 000 7
10. Övriga skatter 3 160 591 3 122 000 3 228 000 106 000 3
03. Bilskatt 977 138 911 000 959 000 48 000 5
05. Överlåtelseskatt 775 097 786 000 840 000 54 000 7
06. Lotteriskatt 227 057 235 000 236 000 1 000 0
07. Fordonsskatt 1 169 155 1 174 000 1 182 000 8 000 1
08. Avfallsskatt 12 143 16 000 11 000 -5 000 -31
19. Övriga inkomster av skattenatur 136 424 118 281 116 165 -2 116 -2
(03.) Banskatt 4 771 4 870 -4 870 -100
04. Vissa avgifter på kommunikationsområdet 42 042 20 369 21 726 1 357 7
05. Vissa avgifter för trafiken 27 831 28 900 25 985 -2 915 -10
06. Farledsavgifter 47 366 47 400 48 400 1 000 2
08. Oljeavfallsavgifter 3 768 4 000 4 000 0
09. Övriga skatteinkomster 4 611 6 000 6 000 0
10. El- och naturgasnätsavgifter och vindkraftsavgift inom vindkraftsområdet vid Bottenviken 3 757 3 795 3 830 35 1
11. Förvaltningsavgifter till Verket för finansiell stabilitet 2 278 2 947 3 953 1 006 34
12. Skatt för strålningsverksamhet 2 271 2 271 0
Sammanlagt 43 107 459 44 011 981 45 816 065 1 804 084 4