Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2019
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänt
     Inkomstposter
       11. Skatter och inkomster av skattenatur
         01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet
         04. Skatter och avgifter på grund av omsättning
         08. Punktskatter
         10. Övriga skatter
         19. Övriga inkomster av skattenatur
       12. Inkomster av blandad natur
       13. Ränteinkomster, inkomster av försäljning av aktier och intäktsföring av vinst
       15. Lån
     Anslag

Statsbudgeten 2019

Avdelning 11

SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATURPDF-versio

Förklaring: I skatteinkomster beräknas till staten inflyta 45 816 miljoner euro 2019. Skatteinkomsterna uppskattas växa med ca 3,7 % jämfört med vad som budgeterats för 2018 (budgeten inklusive tilläggsbudgeten). De uppskattade beloppen under skatteinkomstmomenten baserar sig på bedömningar av skattebasernas utveckling och effekterna av ändringar i beskattningsgrunderna. Bedömningar av hur de viktigaste skattebasposterna kommer att utvecklas 2019 anges i förklaringarna till inkomstmomenten. Det redogörs närmare för uppgörandet av skatteinkomstprognoser i finansministeriets promemoria Budjettitalouden tuloarvioiden laadintamenettelyt valtiovarainministeriössä (www.vm.fi).

Regeringens skattepolitik och de viktigaste ändringarna i beskattningsgrunderna

Enligt statsminister Sipiläs regeringsprogram är målsättningen med skattepolitiken att öka tillväxten, företagandet och sysselsättningen. Enligt regeringsprogrammet är valperiodens viktigaste mål inom beskattningen följande:

  • — Beskattningen sporrar till att arbeta, vara företagare, sysselsätta, ta risker, äga, investera och placera i Finland. Det totala skatteuttaget stiger inte under valperioden.
  • — Beskattningen är förutsägbar och konsekvent. Den allmänna linjen för beskattningen slås fast i början av valperioden, och ändringar som medför osäkerhet ska undvikas under valperioden.
  • — Skattelättnaderna fokuserar på låg- och medelinkomsttagare. Bidragsfällorna ska åtgärdas. Beskattningen av löneinkomster skärps inte på någon inkomstnivå.
  • — Beskattningen utvecklas så att företagande, ägande och investeringar lönar sig bättre än för närvarande. Beskattningsstrukturen stöder Finlands konkurrenskraft och regeringens viktigaste mål. Tyngdpunkten inom beskattningen flyttas från beskattning av arbete och företagande till i synnerhet miljöskatter.
  • — Den grundläggande principen inom beskattningen är en bred skattebas och låga skattesatser. Finland arbetar aktivt för att förhindra internationell skatteflykt.
  • — Beskattningsförfarandena är kundorienterade och beaktar att beskattningen ska vara konsekvent, förutsägbar och trygga rättssäkerheten och tillgången till information.

Största delen av ändringarna av beskattningsgrunderna enligt regeringsprogrammet genomfördes redan 2016—2018. Centrala åtgärder har varit att lindra beskattningen av arbete och att strama åt punktskatterna och fastighetsbeskattningen. År 2019 fortsätter de stegvis ikraftträdande ändringarna i överensstämmelse med regeringsprogrammet: höjning av tobaksskatten, lindring av bilbeskattningen och begränsning av ränteavdraget för bostadslån. I överensstämmelse med regeringsprogrammet görs en indexjustering i beskattningsgrunderna för förvärvsinkomstskatt på samtliga inkomstnivåer.

År 2019 lindras beskattningen av förvärvsinkomst med sammanlagt 130 miljoner euro (sammanlagd effekt för samtliga skattetagare). Lindringen riktas i första hand till löntagare, pensionstagare och mottagare av dagpenning med små inkomster. Det maximala beloppet av avdraget för bostad på arbetsorten höjs så att avdraget bättre stöder flytt på grund av arbete. Skattefriheten för kilometerersättningar för frivilligarbetare utvidgas. Sänkningen av den nedre gränsen för solidaritetsskatten fortsätter. Begränsningen av ränteavdragsrätten för företag skärps i och med att Finland genomför EU-direktivet mot skatteflykt.

Punktbeskattningen skärps för kompensering av bortfallet av skatteintäkter till följd av den lindrade beskattningen av förvärvsinkomst. Alkoholskatten höjs med 30 miljoner euro och skatten på läskedrycker med 25 miljoner euro. Beskattningen av uppvärmningsbränslen ändras så att bränslenas genomsnittliga livscykelutsläpp beaktas i beräkningsgrunderna för bränslenas koldioxidskatt. Dessutom höjs skatten på torv och ändras skatteutgiften för kombinerad produktion av el och värme så att halveringen av koldioxidskatten ersätts med en sänkning av energiinnehållsskatten. I och med ändringarna ökar skatteinkomsterna av torv och andra uppvärmningsbränslen med 38 miljoner euro brutto. Giltighetstiden för halveringen av farledsavgiften och minskningen av bilskattestödet för taxibilar fortsätter. Fordonsskatten sänks med 50 miljoner euro för de skattedagar som inleds efter ingången av år 2020, vilket minskar skatteintäkterna redan år 2019. Till följd av järnvägsmarknadsdirektivet slopas banskatten, vilket minskar skatteinkomsterna med 18 miljoner euro.

I överensstämmelse med regeringsprogrammet kommer kommunerna att kompenseras för de effekter regeringens ändringar i beskattningsgrunderna har på skatteintäkterna.

Av tabellen framgår effekterna på statens skatteinkomster till följd av de centrala ändringar i beskattningsgrunderna som träder i kraft 2019. Beroende på tidpunkten för skatteuppbörden och skatteredovisningen är effekten på kassainflödet i statens budgetekonomi det år ändringarna i beskattningsgrunderna träder i kraft ofta mindre än den bestående effekten på årsnivå.

Effekterna på statens skatteintäkter 2019 till följd av de centrala ändringarna i beskattningsgrunderna (mn euro)

 Effekter
2019
Effekten
på årsnivå
   
Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster  
— indexjustering i beskattningen av förvärvsinkomster-214-233
— höjning av arbetsinkomstavdraget-18-20
— höjning av pensionsinkomstavdraget vid statsbeskattningen-20-22
— begränsning av rätten att dra av ränta på bostadslån1617
— höjning av maximibeloppet av avdraget för bostad på arbetsorten-1-1
— förlängning av sänkningen av den nedre gränsen för den s.k. solidaritetsskatten2527
— Valmis-projektet, tidsmässig faktor av engångsnatur i samband med tidpunkten för skatteuppbörden74-
Samfundsskatt  
— åtstramning av begränsningen av rätten till ränteavdrag410
Punktskatter  
— höjning av punktskatten på tobak1)1768
— höjning av alkoholskatten2830
— höjning av skatten på läskedrycker2325
— halvering av farledsavgifterna-42-42
— ändringar i beskattningen av uppvärmningsbränslen, inkl. höjning av skatten på torv3538
Bilskatt  
— sänkning av bilskatten2)-65-65
Fordonsskatt  
— sänkning av fordonsskatten 2020-15-50
Banskatt  
— slopande av banskatten-18-18
Sammanlagt-171-236
— varav åtgärder som ökar skatteintäkterna222215
— varav åtgärder som minskar skatteintäkterna-393-351

1) Höjningarna av punktskatten på tobak genomförs stegvis, och den sammanlagda effekten av dessa skattehöjningar 2019 är 68 miljoner euro jämfört med 2018. Effekten av ändringen i skattebasen 2019 är 17 miljoner euro 2019.

2) Riksdagens beslut 2015.

Skatteinkomsternas utveckling

Statens skatteinkomster enligt skatteslag 2017—2019 (mn euro)

 2017
bokslut
2018 budget + tilläggsbudget I2019
budgetprop.
    
Skatter på grund av inkomst och förmögenhet14 26614 49815 171
Skatter på grund av omsättning18 49619 00519 786
Punktskatter7 0487 3787 515
Övriga skatter och inkomster av skattenatur3 2973 3043 344
Sammanlagt43 10744 18545 816

Den totala skattenivån påverkas förutom av statens beslut även av kommunernas skattebeslut och socialförsäkringsavgifterna. I tabellen nedan anges, i förhållande till bruttonationalprodukten, de skatter som sammanlagt inflyter inom samhällsekonomin (det totala skatteuttaget) sektorsvis och enligt skatteslag. Det totala skatteuttaget beräknas minska med ungefär 0,1 procentenheter jämfört med 2018.

Skatteinkomster som offentliga samfund får, sektorsvis och enligt skatteslag, % av BNP

 201720182019
    
Sektorsvis: 
Skatter och socialförsäkringsavgifter sammanlagt43,342,242,1
Staten20,920,520,5
Kommuner10,29,79,9
Socialskyddsfonderna12,212,011,7
    
Enligt skatteslag: 
Skatter och socialförsäkringsavgifter sammanlagt43,342,242,1
Direkta skatter17,016,316,6
Skatter på produktion och import14,113,913,8
Socialförsäkringsavgifter12,212,011,7
Skatteutgifter

Med skatteutgifter avses sådana avvikelser från beskattningens normala grundstruktur som har fastställts inom skattelagstiftningen. Med skatteutgifter avses i praktiken skattefrihet, skatteavdrag, lägre skattesatser och andra med dessa jämförbara metoder, med hjälp av vilka en viss näringsgren eller skattskyldighetsgrupp stöds. I motsats till direkta stöd syns skatteutgifterna huvudsakligen inte under utgiftsmomenten i statsbudgeten utan de förverkligas i form av uteblivna skatteinkomster. I de flesta fall går det inte att räkna ut ett exakt belopp för skatteutgifterna, utan uppföljningen av dem grundar sig på uppskattningar av beloppen. I fråga om vissa skatteutgifter är det omöjligt att göra upp en beräkning i eurobelopp beroende på att den tillgängliga informationen är bristfällig. Definitionerna av skatteutgifter samt bedömningar av deras effekter på skatteintäkterna är beroende av det sedvanliga skattesystemet och de metoder som används vid uträkningen av skatteutgifterna. Skatteutgifterna uträknas enligt respektive bestämmelser och med hjälp av en statisk kalkyl. Det sedvanliga skattesystemet och de uträkningsmetoder som ligger till grund för de skatteutgiftsberäkningar som här framgår har beskrivits i en rapport av Statens ekonomiska forskningscentral, Verotuet Suomessa 2009 (www.vatt.fi).

Vid granskning av skatteutgifterna bör det beaktas att slopandet av en skatteutgift inte nödvändigtvis ökar skatteinkomsterna med motsvarande belopp. En del av stöden är överlappande, vilket innebär att de påverkar varandras storlek. Stöden inverkar också på priser och beteende, vilket inte kan beaktas vid den statiska uträkningen av skatteutgifter. Av dessa orsaker är de slutliga effekterna av slopandet av en enskild skatteutgift svåra att uppskatta. Det är emellertid viktigt att skatteutgifterna följs upp, eftersom betydande offentligt stöd styrs via dessa till olika objekt. Skatteutgifterna gör även skattebaserna smalare och komplicerar ofta skattesystemet.

För närvarande har 184 olika skatteutgifter definierats. För ungefär en tredjedel av dessa kan inte någon beräkning i eurobelopp läggas fram och för en del kan endast en uppskattning av storleksklassen göras. Skatteutgifternas totalbelopp 2019 uppskattas till ca 28,5 miljarder euro, varav 18,0 miljarder euro hänför sig till statens skatteinkomster. I tabellen nedan presenteras antalet skatteutgifter samt uppskattningar av deras storlek i euro 2018 och 2019. I förklaringsdelen under respektive skatteinkomstmoment anges de viktigaste skatteutgifter som sänker intäkterna under momentet.

År 2019 minskar beloppet av skatteutgifterna till följd av begränsningen av rätten att dra av räntan på bostadslån, den minskade skatteutgiften för taxibilar och ersättandet av halveringen av koldioxidskatten för kombinerad produktion av el och värme med en sänkning av energiinnehållsskatten. Eurobeloppet av skatteutgifterna ökar till följd av höjningen av maximibeloppet av arbetsinkomstavdraget, pensionsinkomstavdraget vid stats- och kommunalbeskattningen och i någon mån avdraget för bostad på arbetsorten.

Skatteutgifterna 2018 och 2019

 Identifierade
skatteutgifter
2018,
st.
Beräknade
skatteutgifter
2018,
st.
2018,
mn euro
Identifierade
skatteutgifter
2019,
st.
Beräknade
skatteutgifter 2019,
st.
2019,
mn euro
       
Personbeskattning524018 437524018 992
Näringsbeskattning28131 03628131 080
Beskattning av jord- och skogsbruk207125207130
Överlåtelsebeskattning1132 0951132 095
Fastighetsbeskattning7565875673
Arvs- och gåvobeskattning15132401513240
Mervärdesbeskattning20173 09720173 182
Punktbeskattning25232 16225232 141
Socialförsäkringsavgifter60kan inte räknas ut60kan inte räknas ut
Sammanlagt18412127 85018412128 534

Avdelningens inkomstposter 2017—2019

  År 2017
bokslut
1000 €
År 2018
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2019
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2018—2019
  1000 €%
 
01.Skatter på grund av inkomst och förmögenhet14 266 31814 498 00015 171 000673 0005
01.Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster9 053 7479 511 0009 939 000428 0005
02.Samfundsskatt4 237 9474 194 0004 428 000234 0006
03.Källskatt på ränteinkomster65 54373 00084 00011 00015
04.Skatt på arv och gåva909 082720 000720 0000
04.Skatter och avgifter på grund av omsättning18 495 70418 895 70019 785 900890 2005
01.Mervärdesskatt17 547 14717 911 00018 796 000885 0005
02.Skatt på vissa försäkringspremier767 636813 000795 900-17 100-2
03.Apoteksskatt180 921171 700194 00022 30013
08.Punktskatter7 048 4227 378 0007 515 000137 0002
01.Punktskatt på tobak953 8111 042 0001 126 00084 0008
04.Punktskatt på alkoholdrycker1 337 3201 487 0001 520 00033 0002
05.Punktskatt på läskedrycker150 879151 000175 00024 00016
07.Energiskatter4 590 8424 683 0004 678 000-5 0000
08.Punktskatt på vissa dryckesförpackningar15 57015 00016 0001 0007
10.Övriga skatter3 160 5913 122 0003 228 000106 0003
03.Bilskatt977 138911 000959 00048 0005
05.Överlåtelseskatt775 097786 000840 00054 0007
06.Lotteriskatt227 057235 000236 0001 0000
07.Fordonsskatt1 169 1551 174 0001 182 0008 0001
08.Avfallsskatt12 14316 00011 000-5 000-31
19.Övriga inkomster av skattenatur136 424118 281116 165-2 116-2
(03.)Banskatt4 7714 870-4 870-100
04.Vissa avgifter på kommunikationsområdet42 04220 36921 7261 3577
05.Vissa avgifter för trafiken27 83128 90025 985-2 915-10
06.Farledsavgifter47 36647 40048 4001 0002
08.Oljeavfallsavgifter3 7684 0004 0000
09.Övriga skatteinkomster4 6116 0006 0000
10.El- och naturgasnätsavgifter och vindkraftsavgift inom vindkraftsområdet vid Bottenviken 3 7573 7953 830351
11.Förvaltningsavgifter till Verket för finansiell stabilitet2 2782 9473 9531 00634
12.Skatt för strålningsverksamhet2 2712 2710
Sammanlagt43 107 45944 011 98145 816 0651 804 0844