Statsbudgeten 2019

De ekonomiska utsikterna

Den ekonomiska tillväxten ser fortfarande ljus ut den närmaste tiden, trots svaga nyheter inom den internationella ekonomin. Detta beror på att den inhemska efterfrågan upprätthåller tillväxten. Det förutspås att Finlands bruttonationalprodukt kommer att växa med 1,5 % år 2019. Tillväxten inom världsekonomin avtar i år på grund av den osäkerhet som är förknippad med handelstvister, och tillväxten när det gäller efterfrågan på finsk export avtar kraftigt i år. Även de privata investeringarna förväntas börja minska under 2019. Den privata konsumtionen fortsätter dock att öka snabbt på grund av den stigande inkomstnivån och den förbättrade sysselsättningen. Antalet sysselsatta stiger med 0,9 %, men i början av året har sysselsättningen inte längre förbättrats. Sysselsättningsgraden för hela året beräknas stiga till 72,5 procent.

Inkomstposter

Intäktskalkylen över skatten på förvärvs- och kapitalinkomster sänks med 361 miljoner euro. Den minskade uppskattningen beror på uppgifter om influtna belopp, på uppdateringen av makroprognosen och faktorer som hänför sig till slutförandet av beskattningen för 2018. Inflödet av förskottsinnehållningar har varit betydligt mindre än beräknat. Detta bedöms bero på faktorer som hänför sig till ibruktagandet av det nationella inkomstregistret samt på ändringar i förskottsuppbörden som inverkar på tidpunkten för inflödet av förskottsinnehållningar.

På basis av den faktiska utvecklingen höjs uppskattningen av intäkterna av mervärdesskatten med 126 miljoner euro, uppskattningen av intäkterna av överlåtelseskatten med 25 miljoner euro och sänks uppskattningen av intäkterna av apoteksskatten med 8 miljoner euro. Kalkylen över influtna energiskatter sänks med 65 miljoner euro på grund av att förbrukningen av el och uppvärmningsbränslen blivit mindre än väntat. Intäktskalkylen för tobaksskatten sänks med 160 miljoner euro. Bakgrunden till detta är att konsumtionen av tobaksprodukter minskat mer än väntat och att tobaksföretagen verkar ha minskat sina lager. I den tredje tilläggsbudgetpropositionen sänks inkomstposten med sammanlagt 443 miljoner euro.

Anslagsändringar

I samband med tilläggsbudgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) så att den kompensation år 2020 i anslutning till genomförandet av konkurrenskraftsavtalet som ingår i lagen tidigareläggs till 2019. I anslutning till konkurrenskraftsavtalet har semesterpenningen minskats med 30 procent åren 2017—2019. Ett avdrag motsvarande nedskärningen av semesterpenningen har gjorts i statsandelen för kommunal basservice. För att undvika att den minskning av statsandelen som motsvarar nedskärningen av semesterpenningen görs en andra gång i samband med justeringarna av kostnadsfördelningen 2019—2022, får kommunerna en kompensation av engångsnatur på 237 miljoner euro år 2019.

Balansen inom statsfinanserna och statsskulden

Med beaktande av minskningen av de ordinarie inkomsterna med 443 miljoner euro och ökningen av anslagen med 235 miljoner euro ökar den tredje tilläggsbudgetpropositionen för 2019 behovet av statens nettoupplåning med 678 miljoner euro. Statens nettoupplåning beräknas uppgå till cirka 2,4 miljarder euro år 2019. Statsskulden beräknas vid utgången av 2019 uppgå till ca 107,4 miljarder euro, vilket är ca 44 % i förhållande till bruttonationalprodukten.

Ramen för valperioden

Det föreslås att de utgifter som ska hänföras till ramen höjs med 235 miljoner euro. Ramutgifterna för 2019 blir därmed 44 550 miljoner euro.

Med beaktande av den strukturella korrigeringen i ramen uppgår ramnivån 2019 till 44 700 miljoner euro. Den ofördelade reserven blir därmed 150 miljoner euro.