Siirry sisältöön
  Vastaa budjetti.vm.fi-sivuston käyttäjäkyselyyn ja vaikuta uuden budjettiverkkosivuston kehittämiseen. Kyselyyn pääset tästä.

Talousarvioesitys 2019

7. Den kommunala ekonominPDF-versio

Läget och utsikterna inom den kommunala ekonomin samt effekterna av statens åtgärder på den kommunala ekonomin behandlas också i det program för kommunernas ekonomi som utarbetats i samband med beredningen av budgetpropositionen.

Den kommunala ekonomins sammanlagda resultat för räkenskapsperioden förbättras 2017. Lokalförvaltningen uppvisar enligt de begrepp som används i nationalräkenskaperna ett underskott på 0,4 % i förhållande till BNP. Den kommunala ekonomin stärks särskilt av de direkta anpassningsåtgärder som anges i bilaga 6 till regeringsprogrammet. Det ökade servicebehovet bidrar dock fortfarande till ett ökat utgiftstryck på den kommunala ekonomin. Även behovet av investeringar, det eftersatta underhållet och utökningen av service och infrastruktur i tillväxtcentrum är fortsatt omfattande. Trots att räkenskapsperiodens resultat uppvisar ett överskott räcker inkomstfinansieringen inte till för att täcka nettoinvesteringarna, och skuldsättningen inom den kommunala ekonomin fortsätter.

De åtgärder som kommunerna och samkommunerna själva genomför 2017 bedöms först efter det att kommunernas och samkommunernas budgetar färdigställts. De besparingar i personalutgifterna som hänför sig till konkurrenskraftsavtalet och regeringens åtgärder för att stärka den kommunala ekonomin kan delvis åsidosätta kommunernas egna anpassningsåtgärder under de kommande åren. Regeringens åtgärder för att stärka den kommunala ekonomin och bedömningen av konkurrenskraftsavtalets effekter, som båda ingår i bedömningen av den kommunala ekonomins utveckling, är ändå förknippade med osäkerhet. Åtgärdernas slutliga effekter på saldot för den kommunala ekonomin beror bl.a. på hur kommunerna och samkommunerna genomför dem.

7.1. Effekten på den kommunala ekonomin av ändringar av beskattningsgrunderna och betalningsgrunderna

Kommunalskatt

Grunderna för beskattningen av förvärvsinkomster lindras 2017 så att de motsvarar förändringen i konsumentprisindexet. Indexjusteringen minskar intäkterna från kommunalskatten med uppskattningsvis 64 miljoner euro. Den avdragsgilla delen av räntorna på bostadslån minskas fortsatt i enlighet med regeringsprogrammet, vilket ökar intäkterna från kommunalskatten med 13 miljoner euro. År 2017 införs ett s.k. företagaravdrag, vilket bedöms minska intäkterna från kommunalskatten med 53 miljoner euro. För att främja sysselsättningen höjs även hushållsavdraget, vilket i sin tur minskar intäkterna från kommunalskatten med 13 miljoner euro.

För att stödja konkurrenskraftsavtalet lindras beskattningen av arbetsinkomster med sammanlagt 423 miljoner euro 2017. Beskattningen lindras jämnt i alla inkomstgrupper. Lindringen minskar intäkterna från kommunalskatten med 211 miljoner euro. Beskattningen av pensionsinkomster lindras med sammanlagt 136 miljoner euro, av vilket kommunalskattens andel är 62 miljoner euro. Dessa förlorade skatteintäkter kompenseras kommunerna till fullt belopp via statsandelssystemet. Konkurrenskraftsavtalet har också sådana indirekta effekter på intäkterna från kommunalskatten som beror på ändringar av de socialförsäkringsavgifter som betalas av arbetstagare och på minskningen av lönesumman. Dessa förlorade skatteintäkter kompenseras dock inte.

Ändringarna av beskattningsgrunderna minskar intäkterna från kommunalskatten med sammanlagt 390 miljoner euro netto, och i statsandelarna görs ett motsvarande tillägg som kompensation.

Fastighetsskatt

I regeringsprogrammet för statsminister Sipilä finns en skrivning om att fastighetsskatten ska höjas under regeringsperioden så att skatteintäkterna till följd av skattehöjningen ökar med sammanlagt 100 miljoner euro. Av dessa höjningar har de ändringar som träder i kraft 2016 och 2017 genomförts och med dem uppnås hälften av de extra intäkter som eftersträvas. Utöver regeringsprogrammets riktlinjer höjs fastighetsskatten 2017 med 50 miljoner euro, vilket betyder att höjningen är totalt 75 miljoner euro år 2017. Av höjningen riktas ca 9 miljoner euro till fastighetsskatten för obebyggd byggnadsmark som planlagts för bostadsbruk i syfte att stimulera bostadsproduktionen.

Effekterna på kommunernas skatteinkomster 2017 av de ändringar av beskattningsgrunderna som hänför sig till budgetpropositionen (mn euro)

   
Indexjustering av skattegrunderna -64
Införande av ett företagaravdrag -53
Höjning av hushållsavdraget -13
Begränsning av ränteavdraget för bostadslån 13
Skattelättnader enligt konkurrenskraftsavtalet -211
Lättnader i beskattningen av pensionsinkomster -62
Skärpning av fastighetskatten 75
Sammanlagt -315

Ändringar i avgiftsgrunderna

Regeringen har beslutat att inte genomföra höjningarna av avgifterna för den småbarnspedagogiska verksamheten. I syfte att göra det mer sporrande att arbeta genomförs ändå de i regeringspropositionen föreslagna sänkningarna av avgifterna för småbarnspedagogik för familjer som består av 2—3 personer och har små inkomster. Till följd av ändringen beräknas avgiftsintäkterna minska med 10 miljoner euro per år. Den höjning som görs i avgifterna för morgon- och eftermiddagsverksamheten fr.o.m. den 1 augusti 2016 stärker kommunernas ekonomi med uppskattningsvis 26 miljoner euro.

7.2. Statsbidrag till kommunerna

Statsbidrag till kommuner och samkommuner 2015—2017 (mn euro) och förändring 2016—2017 (%)

  2015
budgeterat1)
2016
budgeterat
2017
budgetprop.
2016—2017,
%
         
Kalkylerade statsandelar jämte utjämningsposter inom statsandelssystemet        
FM 8 500 9 028 8 543 -5,4
UKM 926 928 905 -2,5
— varav samkommunerna 1 082 1 041 1 033 -0,8
Kalkylerade statsandelar sammanlagt 9 426 9 956 9 448 -5,1
         
Övriga statsunderstöd        
JM, valutgifter 9 0 0  
IM, understöd till kommunerna från brandskyddsfonden 4 4 4  
FM, understöd för kommunsammanslagningar 36 26 27  
FM, finansiering av lokala försök i kommunerna 1 1 0  
UKM, understöd enligt prövning 237 194 209  
JSM, statsbidrag inom förvaltningsområdet 6 5 5  
KM, köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster 38 34 34  
KM, övriga statsbidrag till kommuner 1 1 1  
ANM, lönesubvention till kommuner 70 62 24  
ANM, ersättning för kostnader för flyktingar och asylsökande 106 162 182  
SHM, främjande av välfärd och hälsa   12 24  
SHM, rättspsykiatriska undersökningar och patientförflyttningar 14 15 15  
SHM, forskning enligt hälso- och sjukvårdslagen (specialstatsandel) 22 18 15  
SHM, läkar- och tandläkarutbildning (specialstatsandel) 97 93 94  
SHM, stöd till social- och hälsovårdsreformen 7 2 6  
SHM, statlig ersättning för kostnaderna för riksomfattande beredskap inom hälso- och sjukvården 1 1 1  
SHM, ersättning för skada, ådragen i militärtjänst 35 34 33  
SHM, rehabilitering av frontveteraner 31 25 40  
SHM, statsandel till kommunerna för kostnader i anslutning till det grundläggande utkomststödet 314 331 0  
SHM, arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte 34 32 27  
SHM, statlig ersättning för läkarhelikopterverksamheten 29 29 29  
SHM, förvaltningsutgifter för avbytarservicen för lantbruksföretagare 16 15 16  
SHM, kompetenscentrum inom det sociala området 2 3 2  
SHM, ersättning för kostnaderna för ordnande av medling vid brott 6 6 6  
SHM, tryggande av social- och hälsovårdstjänster på samiska 0,5 0,5 0,5  
MM, förvaltningsområdets statsbidrag till kommunerna 29 35 35  
Övriga statsunderstöd sammanlagt 1 150 1 131 823 -27,3
         
Statsbidrag till kommunerna sammanlagt 10 576 11 088 10 271 -7,4

1) Budgeten och tilläggsbudgetarna

För statsbidrag till kommunerna anvisas sammanlagt 10,3 miljarder euro 2017. Statsbidragen minskar med 7 % jämfört med vad som budgeterats för 2016. För de kalkylerade statsandelarna anvisas sammanlagt 9,4 miljarder euro, vilket är 5 % mindre än vad som budgeterats för 2016. Flera faktorer inverkar på minskningen av statsbidragen, och de viktigaste är överföringen av beräkningen och utbetalningen av det grundläggande utkomstödet till FPA och de minskningar av statsandelen som görs på basis av konkurrenskraftsavtalet.

För statsandelen för basservice anvisas 8,5 miljarder euro. Statsandelsprocenten är 25,23. Det görs årligen en justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna, och den justering som görs enligt uppgifterna för 2014 ökar statsandelen för basservice med 34,5 miljoner euro. I statsandelen för basservice görs det 2017 en ytterligare besparing i de indexbundna utgifterna, 75 miljoner euro. Statsandelen minskar också av den nedskärning i statsandelarna som det beslutades om under förra valperioden, 50 miljoner euro. De kompensationer för ändringarna i skattegrunderna som görs via statsandelssystemet ökar däremot med 390 miljoner euro. Indexjusteringen av statsandelarna är -0,7 % år 2017, vilket minskar statsandelen för basservice med ca 50 miljoner euro.

År 2017 införs ett pensionsstöd av engångsnatur som riktas till långtidsarbetslösa över 60 år. Ändringen minskar kommunernas kostnader för arbetsmarknadsstödet med uppskattningsvis ca 33 miljoner euro, och i statsandelen för basservice görs ett motsvarande avdrag.

Konkurrenskraftsavtalet påverkar kommunernas inkomster och utgifter. Avtalet minskar kommunernas skatteinkomster bl.a. genom ändringarna i arbetstagaravgifterna. Den lindring av beskattningen av förvärvsinkomster som följer av konkurrenskraftsavtalet påverkar däremot inte saldot för den kommunala ekonomin, eftersom kommunerna kompenseras för de minskade skatteinkomsterna via statsandelssystemet. Avtalet beräknas minska kommunernas arbetskraftskostnader med något under 700 miljoner euro 2017. Den besparing som följer av sänkta arbetsgivaravgifter och nedskärningen i semesterpenningen är omedelbar, däremot bedöms förlängningen av arbetstiden medföra besparingar stegvis. Förlängningen av arbetstiden beräknas dock inte medföra några besparingar inom undervisningssektorn. Den uppskattade kostnadsbesparingen till följd av förlängningen av arbetstiden beaktas delvis i dimensioneringen av statsandelen för basservice 2017. En besparing som motsvarar den sänkta semesterpenningen dras däremot av från statsandelarna till fullt belopp. Den minskning i statsandelen som hänför sig till konkurrenskraftsavtalet är sammanlagt ca 16 miljoner euro inom UKM:s förvaltningsområde och ca 356 miljoner euro under momentet för statsandelen för basservice. Efter minskningarna av statsandelen beräknas den totala effekt konkurrenskraftsavtalet har på den kommunala ekonomin försämra den med ca 90 miljoner euro 2017. På längre sikt drar också den kommunala ekonomin nytta av konkurrenskraftsavtalets gynnsamma effekter på tillväxt och sysselsättning.

Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde

I enlighet med tidigare beslut överförs beräkningen och utbetalningen av det grundläggande utkomststödet från kommunerna till FPA. Detta påverkar kommunernas utgifter och inkomster, men den totala effekten är neutral i förhållandet mellan stat och kommun. Överföringen beräknas i viss mån minska underutnyttjandet av utkomststödet och öka utgifterna för utkomststödet.

Ändringarna av lagen om stöd för närståendevård och socialvårdslagen trädde i kraft den 1 juli 2016. Genom ändringen säkerställs närståendevårdares rätt till tre lediga dagar per kalendermånad och åläggs kommunen att vid behov förbereda närståendevårdare för vårduppdraget och ordna undersökningar av deras välmående och hälsa. Kommunen ska ordna avlösarservice under närståendevårdarens ledighet. Ändringarna av familjevårdslagen trädde i kraft den 1 juli 2016. Genom ändringen höjdes minimibeloppet av vårdarvodet till familjevårdare i uppdragsavtal till 775 euro per månad och deras rätt till ledighet utökades. För utvecklingen av närstående- och familjevården ökas statsandelarna med 90 miljoner euro 2017 jämfört med den ordinarie budgeten för 2016. Åtgärderna medför samtidigt besparingar för kommunerna i och med att behovet av den dyrare institutionsvården I statsandelen för basservicen har som nettotillägg beaktats 59,6 miljoner euro på grund av ändringarna.

Jourverksamheten inom hälso- och socialvården liksom den specialiserade sjukvården koncentreras till fem universitetssjukhus och till sju andra sjukhus med jour. Kommunernas utgifter beräknas minska med 75 miljoner euro jämfört med 2016 till följd av ändringarna. Vid dimensioneringen av statsandelen har som avdrag beaktats 19,2 miljoner euro på grund av ändringen.

Dimensioneringen av personalen inom äldreomsorgen ses över i serviceboenden med heldygnsomsorg och åldringshem. Till följd av detta beräknas kommunernas utgifter minska med 25 miljoner euro, och statsandelen minskas på motsvarande sätt med 6 miljoner euro. Som en del av åtgärdsprogrammet för att minska kommunernas uppgifter och skyldigheter slopas vissa deluppgifter i äldreomsorgslagen. Detta uppskattas minska kommunernas utgifter med ca 27 miljoner euro. I statsandelen beaktas som avdrag ca 7 miljoner euro. För utökandet av sådana tjänster för äldre som ges i hemmen anvisas en ökning av statsandelen på 4,8 miljoner euro genom full statlig finansiering.

Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde

Justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna minskar de kommunala statsandelarna inom UKM:s förvaltningsområde med ca 3 miljoner euro.

Den ändrade rätten till småbarnspedagogik samt de ändringar som gäller förhållandet mellan antalet pedagoger och antalet barn över 3 år i den småbarnspedagogiska verksamheten trädde i kraft den 1 augusti 2016. Dessa ändringar har beräknats minska kommunernas utgifter med ca 67 miljoner euro per år, och motsvarande minskning i statsandelen blir 17 miljoner euro.

Rätten till småbarnspedagogik för barn i förskoleundervisning ska ändras så att kommunerna ges möjlighet att ordna vården av barn i förskoleundervisning genom avgiftsbelagd klubbverksamhet.

Den koefficient som används för att fastställa den finansiering som ska betalas för en elev inom den förberedande undervisningen före den grundläggande utbildningen sänks från 2,49 till 1,67, vilket minskar den finansiering kommunerna får för den förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen med ca 34 miljoner euro. Avsikten är att finansieringen av den förberedande undervisningen för den grundläggande utbildningen ska reformeras 2017, så att den inte längre fastställs utifrån antalet elever en årlig beräkningsdag utan i stället utifrån antalet närvaromånader, varvid finansieringen bättre än för närvarande reagerar på förändringar i elevantalet. Den finansiering som reserverats för stödjande av sådan undervisning i modersmål och i finska eller svenska som andra språk som ges elever med främmande språk som modersmål samt för stödjande av annan undervisning för dessa elever ökas med 3 miljoner euro för att statsunderstödsprocenten ska bibehållas på 86 % när undervisningsbehovet ökar.

Finansieringen av den grundläggande yrkesutbildningen minskas med 190 miljoner euro i anslutning till reformen av yrkesutbildningen. Besparingen genomförs så att det antal studerande som ligger till grund för finansieringen av den grundläggande yrkesutbildningen vid läroanstalter blir 12,5 % lägre än maximiantalet studerande enligt tillstånden att ordna utbildning. Besparingen riktas i sin helhet till kommunernas finansieringsandel genom en ändring av statsandelsprocenten så att statsandelsprocenten för gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen skiljs åt.

För att främja sysselsättningen bland unga som står utanför utbildning och arbetsliv riktas till en fortsättning av kompetensprogrammet för unga vuxna tilläggsfinansiering på 10 miljoner euro, varav ca 6 miljoner euro gäller den kommunala ekonomin.

Det anvisas 3,5 miljoner euro för statsunderstöd till bibliotek 2017. De under den förra regeringsperioden överenskomna permanenta besparingarna i statsandelarna för teatrar, orkestrar och museer genomförs i form av sänkta priser per enhet. Besparingen minskar statsandelarna med 2,9 miljoner euro 2017 jämfört med året innan, och den riktas till stor del till kommunerna.

Övriga förvaltningsområden

De ersättningar som betalas kommunerna för invandrare ökar till ca 180 miljoner euro. Antalet asylsökande som fått uppehållstillstånd uppskattas till ca 7 200 år 2016 och till ca 4 500 år 2017. Eftersom beräkningen och utbetalningen av det grundläggande utkomststödet överförs till FPA, betalas ersättningen för det grundläggande utkomststödet till FPA i stället för till kommunerna.

7.3. Effekterna av statens åtgärder på den kommunala ekonomin

I vidstående tabell ingår alla de statliga åtgärder som tas upp i budgetpropositionen och som har effekter på den kommunala ekonomin. Statens åtgärder stärker kommunernas ekonomi med ca 40 miljoner euro netto 2017. Regeringsprogrammet innehåller många åtgärder som har som mål att minska kommunernas utgifter. Till dessa hör bl.a. ändringarna i småbarnspedagogiken, effektiviseringen av ordnandet av specialiserad sjukvård och utvecklingen av närstående- och familjevården. Kommunerna kan dock genom sina egna beslut i hög grad påverka hur effekterna av dessa åtgärder realiseras.

Den kommunala ekonomin påverkas 2017 i hög grad också av andra faktorer än statens beslut. Dessa är bl.a. pensionsreformen som sänker den kommunala arbetsgivarens pensionsavgift samt konkurrenskraftsavtalet som sänker kommunernas arbetskraftskostnader. Av effekterna av konkurrenskraftsavtalet ingår i tabellen endast minskningen av statsandelen, ca 370 miljoner euro, med hjälp av vilken man fördelar den av avtalet följande kostnadsbelastningen för den offentliga ekonomin mellan staten och kommunerna.

Effekterna av statens åtgärder på kommunernas och samkommunernas ekonomi, mn euro, förändring 2016—20171)

  Utgifter Inkomster Netto
       
1. Ändringar i verksamheten och budgetbeslut      
FM, statsandelen för basservice:      
Ändring i den subjektiva rätten till småbarnspedagogik -36 -9 27
Ändring av personaldimensioneringen inom den småbarnspedagogiska verksamheten -37 -9 28
Effektivisering av ordnandet av specialiserad sjukvård -75 -19 56
Tillägg till hemvården av äldre 5 5 0
Ändring av personaldimensioneringen inom äldreomsorgen -25 -6 19
Utveckling av familjevården2) 5 5 0
Ledigheter för närstående- och familjevårdare2) 36 36 0
Besparing till följd av utvecklingen av närstående- och familjevården2) -75 -19 56
Slopande av vissa deluppgifter i äldreomsorgslagen -27 -7 21
Ytterligare minskning på 0,85 % i de indexbundna utgifterna   -75 -75
Minskning till följd av konkurrenskraftsavtalet   -356 -356
Pensionsstöd till långtidsarbetslösa -33 -43 -10
Nedskärning i statsandelarna (beslutet fattades förra valperioden)   -50 -50
Reform av joursystemet (förra valperioden) -8 -2 6
Sparåtgärder inom tandvården för vuxna (förra valperioden) -5 -1 3
Kompensationer för förlorade statsandelar   3 3
Överföring av beräkningen och utbetalningen av det grundläggande utkomststödet till FPA, avdrag i kommunernas förvaltningsutgifter -61 -31 31
Överföring av beräkningen och utbetalningen av det grundläggande utkomststödet till FPA -662 -331 331
Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde:      
Spetsprojekt inom kompetens och utbildning 14 14 0
Minskning av understöd för jämlikhet inom utbildningen, för utvecklande av kvaliteten på specialundervisningen inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen och för anställning av skolgångsbiträden i anknytning till det samt för minskande av undervisningsgruppernas storlek -5 -5 0
Möjligheten att ordna vården av barn i förskoleundervisning genom avgiftsbelagd klubbverksamhet -5   5
Utveckling av den småbarnspedagogiska verksamheten -4 -4 0
Utbildning som förbereder invandrare för gymnasieutbildning 2 1 -1
Stödjande av undervisning för elever med främmande modersmål 3 3 0
Minskad finansiering till den förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen -34 -34 0
Tillägg till den grundläggande yrkesutbildningen för att svara mot det ökade utbildningsbehovet bland invandrare 16 16 0
Reform av yrkesutbildningen -190 0 190
Nettoförändring i finansieringsnivån för utvecklande av verkstadsverksamheten för unga och det uppsökande ungdomsarbetet 1 1 0
Stöd till klubbverksamhet -2 -2 0
Minskad finansiering till det fria bildningsarbetet -8 -4 3
Avveckling av reserven av outbildade genom yrkesinriktad tilläggs- och läroavtalsutbildning -7 -7 0
Omfördelning av den utgiftsbesparing som gäller teatrar och orkestrar -1 -1 0
Omfördelning av den utgiftsbesparing som gäller museer -1 -1 0
Bortfall av ett tillägg av engångsnatur till den yrkesinriktade tilläggsutbildningen -2 -2 0
Minskning till följd av konkurrenskraftsavtalet   -16 -16
Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde      
Spetsprojekt: Kundorienterad service 4 4 0
Spetsprojekt: Programmet för utveckling av barn- och familjetjänster 12 8 -4
Spetsprojekt: Hemvården för äldre utvecklas och närståendevården för alla ålderskategorier förbättras 2 1 -2
Stöd till social- och hälsovårdsreformen 3 3 0
Specialstatsandelsersättningar för utbildning 2 2 0
Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte -5 -5 0
Överföring av beräkningen och utbetalningen av det grundläggande utkomststödet till FPA, statsandel till kommunerna för kostnader i anslutning till det grundläggande utkomststödet   -331 -331
       
Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde:      
Spetsprojekt: Införande av regionala innovationer och försök 1 1 0
Sammanlagt -1 202 -1 269 -67
       
2. Ändringar i beskattning och avgifter      
Bortfall av skatteintäkter till följd av ändringar i inkomstskattegrunderna och kompensation i form av statsandelar i samband med detta (390 mn euro)   0 0
Höjning av fastighetsskatten   75 75
Sänkning av avgifterna för småbarnspedagogik   -10 -10
Höjning av avgifterna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever fr.o.m. 1.8.2016   10 10
Sammanlagt   75 75
       
3. Justering av kostnadsfördelningen      
FM   34 34
UKM   -3 -3
Sammanlagt   31 31
       
Effekterna av statens åtgärder sammanlagt -1 202 -1 163 39

1) Statsbudgeten har även sådan indirekt effekt på den kommunala ekonomin som inte har beaktats i denna tabell. I tabellen har talen avrundats till närmaste hela miljon euro.

2) För utveckling av närstående- och familjevården riktades till statsandelen för basservice ett tillägg på 49 miljoner euro i tilläggsbudgeten för 2016 samt ett avdrag på 11 miljoner euro för kostnadsbesparingen till följd av utvecklingen av närstående- och familjevården. Jämfört med den ordinarie budgeten för 2016 är ökningen i statsandelen 90 miljoner euro och minskningen 30,4 miljoner euro.