Statsbudgeten 2018

Förklaring:

I den globaliserade värld som nu håller på att digitaliseras påverkas det finländska samhället av tre centrala utvecklingstendenser som direkt påverkar finansministeriets ansvarsområde

Befolkningens stigande medelålder försämrar i allt högre grad förutsättningarna för tillväxt och ökar utgifterna inom den offentliga ekonomin. Den utveckling mot åldrande som sker i Finlands åldersstruktur har bara börjat och den effekt utvecklingen har på kostnaderna för serviceproduktionen och på den långsammare ekonomiska tillväxten utjämnas inte förrän på 2030-talet. Åldrandet är inte enhetligt fördelat i Finland. Stadsregionerna växer medan befolkningen minskar i glesbygdsområdena.

Den ekonomiska situationen i Europa och i länderna i euroområdet är till följd av finans- och skuldkriserna fortfarande känslig för störningar. Den internationella verksamhetsmiljön och det säkerhetspolitiska läget är exceptionellt instabila och samtidigt har många europeiska länder en mycket dålig beredskap för nya ekonomiska chocker.

Konkurrenskraftsutmaningarna kommer inte att försvinna. Även om den traditionella globaliseringen inom produktionen av varor blivit långsammare och kanske rent av upphört efter finanskrisen kan digitaliseringens effekter på utrikeshandeln och ekonomin över lag börja skönjas först nu. Näthandeln växer och en allt större del av tjänsterna förmedlas via nätet. Således blir gränsdragningen mellan den konkurrensutsatta och den skyddade sektorn allt svårare. Denna utveckling påverkar såväl utformningen av marknaden som skattebasen och statens inkomster.

Inrättandet av landskapen, överföringen av ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänster till landskapen och landskapens finansieringslösning är en betydande reformhelhet som också påverkar styrningen av de offentliga finanserna. Strävan att dämpa den ökning i behovet av social- och hälsovårdstjänster som befolkningens stigande medelålder medför ges genom reformen en mera direkt statlig styrning. I landskapslagstiftningen har man för styrningen av landskapen skapat en ram som ska säkra en dämpning av utgiftsökningen och en god ekonomi för landskapen.

Finansministeriet ställer upp följande samhälleliga effektmål för sitt ansvarsområde. I motiveringen till kapitlen beskrivs de verksamhetsmål genom vilka uppnåendet av de samhälleliga effektmålen främjas.

Statens finansförvaltning bär det strategiska ansvaret för en ekonomisk politik som betonar en balanserad och hållbar tillväxt, för en god skötsel av statsfinanserna, för verksamhetsförutsättningar som möjliggör en hållbar kommunal ekonomi och för en resultatrik offentlig förvaltning.

Det är statens finansförvaltning som reviderar och styr ekonomin, den offentliga förvaltningen och de offentliga tjänsterna. Målet för verksamheten inom statens finansförvaltning är en hållbar, konkurrenskraftig och innovativ samhällsekonomi med en offentlig sektor som är effektiv och håller hög standard. Finansförvaltningen bidrar till att trygga den ekonomiska grunden och valmöjligheterna för kommande generationer.

Verksamheten inom statens finansförvaltning grundar sig på ett gediget kunskapsunderlag och en klar uppfattning om framtida ändringsbehov och styrprocesser som stöder dem, på en effektiv produktion av kundorienterade offentliga tjänster och på en effektiv organisering av gemensamma statliga tjänster.

Finansministeriet planerar och leder sin verksamhet genom följande helheter:

Finansministeriet bereder och driver regeringens ekonomiska politik. Ministeriet bereder för Finlands del också samordningen av EU:s ekonomiska politik euroområdets ekonomiska politik.

Beredningen av den ekonomiska politiken förutsätter att man följer, analyserar och prognostiserar den ekonomiska utvecklingen. Finansministeriets prognoser utarbetas självständigt på ministeriets ekonomiska avdelning. Ministeriet har ett intensivt samarbete med Statens ekonomiska forskningscentral och utnyttjar i allt större utsträckning centralens sakkunskap inom beredningen av den ekonomiska politiken. Till Statens ekonomiska forskningscentrals forskningsområden hör effekterna av de offentliga tjänsterna, finansieringen av den offentliga ekonomin och inkomstöverföringarna samt arbetsmarknaden och en politik som främjar en hållbar tillväxt.

Finansministeriet har allt mer kopplat samman beredningen av den ekonomiska politiken och beredningen av förvaltningspolitiken. Detta märks bl.a. i planen för de offentliga finanserna. Ministeriet inriktar i allt högre grad sina resurser på analyser av den offentliga ekonomin och servicestrukturen och bereder även i fortsättningen åtgärder för att stärka balansen inom den offentliga ekonomin. Det centrala är iakttagandet av utgiftslinjerna i regeringsprogrammet och bedömningen av deras konsekvenser. En viktig uppgift är beredningen av planen för de offentliga finanserna.

Tryggandet av basservicen förutsätter en strukturell sänkning av de offentliga utgifterna i enlighet med regeringsprogrammet i och med att befolkningens åldersstruktur förändras och utgiftstrycket på kommunerna ökar. I den offentliga verksamheten är det viktigt att förbättra effektiviteten och resultatet bl.a. genom en ökning av antalet elektroniska verksamhetsprocesser, koncentrering på kärnfunktionerna samt en översyn av arbetsfördelningen och finansieringsförhållandena mellan staten och kommunerna.

Finansministeriet påverkar beredningen av EU:s budget sett ur nettobetalarens synvinkel. Ministeriet strävar efter att EU:s verksamhet och resurser ska styras till sådana ärenden där EU:s och medlemsstaternas samarbete ger ett mervärde för unionen.

Genom finansmarknadspolitiken stärker och skapar finansministeriet sådana verksamhetsförutsättningar och spelregler för finansmarknaden som upprätthåller allmänhetens förtroende för verksamheten på finansmarknaden såväl i Finland som internationellt. Under den ekonomiska krisen i EU har Finland haft som mål att trygga den ekonomiska stabiliteten, tillväxten och sysselsättningen inom euroområdet och att begränsa riskerna för Finland så mycket som möjligt och på så sätt trygga de finländska skattebetalarnas intressen.

Ett mål för skattepolitiken är att behålla det finländska skattesystemets konkurrenskraft och trygga skattebasen i olika skatteformer. Det är finansministeriets uppgift att utveckla skattesystemen och utvärdera effekterna av de skattepolitiska åtgärderna.

Skatteförvaltningen verkställer beskattningen och överför skatter och avgifter av skattenatur till skattetagarna. Tullen tryggar en smidig utrikeshandel för företagen, sörjer för verkställandet av EU:s handelspolitik och tillsynen över punktbeskattningen och garanterar en resultatrik brottsbekämpning.

Finansministeriet ansvarar för den strategiska styrningen och målsättningarna i fråga om hur statsskulden sköts, och Statskontoret utför de finansieringsoperationer som behövs inom skuldskötseln. Ett strategiskt mål för statens skuldhantering är att tillgodose statens finansieringsbehov och minimera kostnaderna för skulden på en risknivå som kan anses godtagbar på lång sikt. Betydelsen av detta framhävs ytterligare i och med att staten har övergått från amortering av sina skulder till ny upplåning.

Med hjälp av statens pensionsfond gör staten sig redo att betala pensionsutgifter och att utjämna de årliga utgifter som uppkommer på grund av dem. Statens pensionsfond är en fond utanför budgeten från vilken medel kan överföras för att täcka budgeten.

Statistikcentralen sörjer för statistikframställningen och för utvecklandet av det nationella statistikväsendet i samarbete med övriga statliga myndigheter som framställer statistik.

Finansministeriet bereder de allmänna principerna för utvecklingen av den offentliga förvaltningen. Beredningen omfattar utöver statsförvaltningen även utvecklingen av de allmänna förutsättningarna för kommunernas verksamhet. Målet är att utifrån målsättningen i regeringsprogrammet utveckla förvaltningsstrukturerna och styrsystemen, förbättra ministeriernas resultat- och ekonomistyrning, utveckla informationsförvaltningen och utnyttjandet av informationsteknik inom den offentliga förvaltningen samt fördjupa koncernstyrningen och koncernlösningarna.

Statens gemensamma funktioner och tjänster ska styras och utvecklas med målet att skapa en enhetligt verkande statskoncern som ger mervärde och stordriftsfördelar och där kunnande förenas.

Finansministeriet upprättar koncernprinciper och koncerntjänster för den serviceproduktion som är på statens ansvar.

Styrningen av användningen av personalresurser och ett effektivare utnyttjande av informationsteknik framhävs såväl inom serviceproduktionen som inom statsförvaltningens interna system.

Finansministeriet ska garantera staten en enhetlig och ekonomisk politik i fråga om upphandling, lokaler och resor.

Statens finansförvaltning främjar statens konkurrenskraft som arbetsgivare. Finansministeriet bereder författningar om statens arbetsgivarpolitik och pensionsskyddet.

Reformen av uppgifterna inom ekonomi- och personaladministrationen fortsätter. Servicecenterprocesserna och verksamhetskulturen förenhetligas i syfte att uppnå effektivitetsvinster.

Statens center för informations- och kommunikationsteknik (Valtori) utvecklar och producerar under ledning av finansministeriet kostnadseffektivt icke-branschspecifika IKT-tjänster för statsförvaltningen.

Finansministeriet svarar för styrningen och utvecklingen av den verksamhet inom den offentliga förvaltningen som avser informations- och kommunikationsteknik (IKT). Målet för styrningen är att för statsförvaltningen, kommunalförvaltningen och den landskapsförvaltning som är under beredning åstadkomma sådana offentliga tjänster och en sådan informationshantering som är kundinriktade, i första hand digitala, interoperabla, kostnadseffektiva och informationssäkra. Styrningsstrukturerna och investeringsmodellen revideras 2018.

Uppmuntran till prioritering av e-tjänster fortskrider genom både elektronisk förmedling av meddelanden och tjänster som i första hand tillhandahålls digitalt. En klientorienterad förändring möjliggörs inte bara genom en utveckling och kartläggning av tjänsterna utan också genom att lagstiftningen utvecklas och att information om betydande förändringar riktas till både medborgare och myndigheter.

Finansministeriet har inlett en utredning om en revidering av finländska personbeteckningar och identitetshantering garanterad av staten. Syftet med utredningen är att före utgången av 2019 lägga fram ett förslag om en nationell verksamhetsmodell, som sträcker sig över decennier, för personidentifiering i Finland och att beskriva myndigheternas roll vid hanteringen av grundläggande personuppgifter.

Genom programmet för utveckling av kommunernas ekonomi- och verksamhetsuppgifter, statistikföring och informationsförsörjning förbättras produktionen av och de automatiska processerna för sådan ekonomisk information som gäller kommuner och samkommuner och som ska ingå i planen för de offentliga finanserna och kommunekonomiprogrammet och som behövs för kommunernas eget beslutsfattande. Även tillgången till och kompatibiliteten hos uppgifterna förbättras. De resultat som kommuninformationsprogrammet ger och programmets verksamhetsmodeller tas i bruk i de processer och uppgiftspecifikationer som gäller planeringen av de offentliga finanserna i de nya landskapen.

Av utgifterna under finansministeriets huvudtitel är ca 95 % olika förmåner, medlemsavgifter och stöd som grundar sig på författningar eller avtal och som inte har några direkta könskonsekvenser.

Inom finansministeriets förvaltningsområde beaktas könskonsekvenserna i beredningen av lagstiftningen, personal- och arbetsgivarpolitiken, projekt, beredningen av budgeten och ämbetsverkens resultatstyrning.