Statsbudgeten 2018
Huvudtitel 23
Förklaring:Statsrådets kansli svarar i enlighet med vad som hör till dess ansvarsområde för biträdande av statsministern vid den allmänna ledningen av statsrådet samt vid samordningen av regeringens och riksdagens arbete. Till dess uppgifter hör samordningen och utvecklandet av Finlands EU-politik, statsrådets kommunikation och samordningen av statsförvaltningens kommunikation samt statens ägarpolitik och ägarstyrningen av de statsägda bolag som är underställda statsrådets kansli. Statsrådets kansli har till uppgift att leda, samordna och utveckla statsrådets och dess ministeriers gemensamma förvaltning samt deras interna planering av verksamheten, ekonomin och tillvägagångssätten och att producera gemensamma tjänster och utveckla statsrådets gemensamma verksamhetskultur. Dessutom svarar statsrådets kansli för samordningen dels i fråga om målen för statens sektorsforskning, dels i fråga om beredningen av de externa ekonomiska relationerna och centrala tvärsektoriella ärenden som gäller dem. Statsrådets kansli tryggar statsministerns och regeringens verksamhetsförutsättningar under alla förhållanden.
Statsrådets kansli sköter de uppgifter som hör till dess ansvarsområde i enlighet med regeringsprogrammet. Visionen i statsminister Juha Sipiläs regeringsprogram är att Finland 2025 ska vara ett land som förnyar sig, som bryr sig och som är tryggt, där var och en av oss kan känna sig viktig. Ett samhälle där det råder ömsesidigt förtroende. Statsrådets kansli följer genomförandet av regeringsprogrammet och bidrar till att genomföra de mål som nämns i programmet, framför allt när det gäller smidigare författningar, digitalisering och nya tillvägagångssätt.
Av spetsprojekten i regeringsprogrammet hör "Införande av en försökskultur" till statsrådets kanslis ansvar. Dessutom ska regeringens grundläggande projekt för hållbar utveckling och regeringens framtidsarbete genomföras av statsrådets kansli.
Det hundraåriga Finland lever i en omvärld som förändras och som delvis är oförutsägbar. Centrala frågor med tanke på statsrådets kanslis uppgifter är för tillfället Europeiska unionens, nationalstaternas och ekonomins utveckling, de förändrade värderingarna och attityderna och den ökade mångfalden när det gäller information, demokrati och sätten att vara delaktig. På omvärlden inverkar 2018 också det förändrade aktörsfältet inom den offentliga förvaltningen, framför allt på grund av social- och hälsovårds- och landskapsreformen. Också den tekniska utvecklingen, den digitala verksamhetskulturens framfart och förändringarna i arbetslivet återspeglas i omvärlden.
I statsrådets arbete framhävs samordning och skapandet av en helhetssyn. De centrala problem som behandlas i statsrådet spänner över flera samhällsområden. För att regeringen ska fungera effektivt krävs en bättre helhetssyn och starkare samordning i ledningen. Det behövs analys som utgår från hela samhällets perspektiv och systematisk kommunikation i en föränderlig mediemiljö.
För att säkerställa kvaliteten på besluten och en god förvaltning är det viktigt att sträva efter att det politiska beslutsfattandet och beredningen i statsrådet grundar sig på tillräckligt arbete av god kvalitet. Som stöd för detta behövs aktuell, tillgänglig och omfattande forsknings-, framsyns- och utvärderingsinformation samt en lägesbild.
Finland är en del av den europeiska och nordiska värdegemenskapen. Vi påverkar aktivt den europeiska och globala verksamhetsmiljön. Statsrådets kansli har en central ställning i beredningen och samordningen av EU-ärenden. Ett övergripande berednings- och samordningssystem gör det möjligt att utarbeta en gemensam ståndpunkt och påverka i ett tidigt skede när det gäller Finlands EU-politik.
Hållbar utveckling har som mål att trygga goda levnadsförhållanden för nuvarande och kommande generationer. Kansliet ansvarar under ledning av statsministern för den nationella samordningen och verkställigheten av hållbar utveckling och för verkställigheten av den globala agendan för hållbar utveckling, Agenda 2030.
Statens tillgångar i bolagsform utgör en viktig del av nationalförmögenheten. Utgångspunkten för ägarpolitiken är ett samhälleligt och företagsekonomiskt hållbart resultat. I ägarstyrningen av statens tillgångar i bolagsform eftersträvas aktivare än hittills tillväxt i ägarvärdet, som används till att skapa ny, samhällsviktig företagsverksamhet.
Utvecklandet av statsrådets gemensamma förvaltnings- och sakkunnigfunktioner fortsätter i nära samarbete med de andra ministerierna. Tillvägagångssätten ses över och förutsättningar för en gemensam verksamhetsmiljö och verksamhetskultur skapas.
- — Statsministern leder statsrådets verksamhet, och statsrådets högsta regerings- och förvaltningsmakt baserar sig på aktuell, omfattande och välunderbyggd information
- — Finlands mål inom Europeiska unionen främjas på ett förutseende och aktivt sätt
- — I ägarstyrningen av statens tillgångar i bolagsform eftersträvas aktivt tillväxt i ägarvärdet, som används till att skapa ny, samhällsviktig företagsverksamhet
- — Statsrådet agerar enhetligt, öppet, ekonomiskt och med fokus på kvalitet.
- — Statsrådets kansli stöder statsministern i ledningen av regeringspolitiken och i samordningen av förvaltningsövergripande uppgifter
- — Kommunikationen är kostnadseffektiv och modern i en förändrad mediemiljö
- — En lagstiftningsplan utarbetas för att samordna statsrådets och riksdagens arbete
- — Framtidsarbetet, framsynen och forskningsinformationen är av hög kvalitet och stöder beslutsfattandet i statsrådet. Regeringens framtidsredogörelse bereds i två faser
- — Statsrådets strategiska styrning stärks med hjälp av gemensam, förvaltningsövergripande beredning, framsyn och en gradvis sammanföring av statsrådets resurser
- — Försökskulturen i Finland stärks och ekosystem som möjliggör försök utvecklas
- — Genomförandet av det nationella verkställighetsprogrammet för hållbar utveckling säkerställs, verkställigheten och samordningen utvecklas och samarbetet med olika partner utvidgas för att genomföra Agenda 2030
- — Finlandsbildens genomslag stärks med hjälp av en strategisk plan som ska styra verksamheten och genom en kartläggning av de resurser som den offentliga förvaltningen anvisar för Finlandsfrämjandet
- — En EU-politik som stärker Finlands konkurrenskraft, ökar tillväxten och förbättrar sysselsättningen drivs, och konsekvenserna av frågor som kommer upp i EU bedöms systematiskt och prognostiserat. I beredningen tryggas Finlands intressen vid Förenade kungarikets utträde ur EU och vid framtida förhandlingar om EU:s budgetram
- — Prioriteringarna och Finlands målsättningar under Finlands EU-ordförandeskap bereds, och kostnadseffektiva personal- och mötesarrangemang under ordförandeskapet planeras
- — Den övergripande rapporteringen om statens bolagsinnehav stärks och statens gemensamma ägarstyrning effektiviseras
- — Ägarvärdet ökas på lång sikt och värdestegringen används till att skapa ny, samhällsviktig företagsverksamhet. Det säkerställs att statsägda bolag är föregångare inom samhällsansvar och att båda könen har minst 40 procents representation i styrelserna i de bolag där staten har bestämmande inflytande
- — Statsrådets funktioner och tjänster digitaliseras, gemensamma arbets- och verksamhetssätt utvecklas inom statsrådet, ett öppet samarbete i nätverksform etableras, informationsgången förbättras och information utnyttjas i vid omfattning.
Justitiekanslersämbetet är ett självständigt ämbetsverk vars anslag finns under ett eget kapitel under statsrådets kanslis huvudtitel. Där fastställs även ämbetsverkets samhällspolitiska mål och verksamhetsmål.
Justitiekanslersämbetet stöder justitiekanslern och biträdande justitiekanslern vid övervakningen av lagligheten i statsrådets och republikens presidents ämbetsåtgärder, laglighetsövervakningen av domstolar, övriga myndigheter och andra som ålagts ett offentligt uppdrag samt tillsynen över advokaters verksamhet.
I statsrådets kanslis egen verksamhet och ledning betonas verksamhetsmetoder som stöder likställdhet och jämställdhet. Vid valet av styrelseledamöter till statligt helägda bolag beaktas jämställdhetsaspekter så att bägge könens andel av antalet styrelseledamöter är minst 40 procent. Anslagen under huvudtiteln bedöms dock inte ha någon betydande inverkan på jämställdheten mellan könen.
Under 2018 införs ett nationellt uppföljningssystem för utvärdering av genomförandet av Agenda 2030. Den politiska koherens som stöder en hållbar utveckling stärks genom en förbättring av konsekvensbedömningen vad gäller hållbar utveckling vid lagberedningen. Användningen av verktyget för åtgärdsåtaganden utvidgas och kopplingen mellan statsrådets framtidsarbete samt försök och genomförandet av Agenda 2030 stärks ytterligare. Finland främjar genomförandet av Agenda 2030 också inom det internationella samarbetet genom att aktivt sprida kunnande och praxis.
Förvaltningsområdets anslag 2016—2018
År 2016 bokslut 1000 € |
År 2017 ordinarie statsbudget 1000 € |
År 2018 budgetprop. 1000 € |
Ändring 2017—2018 |
|||
1000 € | % | |||||
01. | Förvaltning | 160 202 | 161 528 | 169 257 | 7 729 | 5 |
01. | Omkostnader för statsrådets kansli (reservationsanslag 2 år) | 125 013 | 123 240 | 123 223 | -17 | 0 |
02. | Avlöningar till ministrar och deras statssekreterare och specialmedarbetare (förslagsanslag) | 5 351 | 5 575 | 6 510 | 935 | 17 |
03. | Löneutgifter för nationella experter inom Europeiska unionen (reservationsanslag 2 år) | 1 000 | 1 000 | 1 000 | — | 0 |
04. | Resor som företas av statsministern, ministrarna i statsrådets kansli och deras medarbetare (reservationsanslag 2 år) | 496 | 867 | 867 | — | 0 |
22. | Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet (reservationsanslag 3 år) | 11 400 | 11 400 | 11 400 | — | 0 |
(23.) | Digitalt främjande av försöksverksamhet (reservationsanslag 3 år) | 2 000 | — | — | — | 0 |
24. | Finlands EU-ordförandeskap (reservationsanslag 2 år) | — | — | 6 800 | 6 800 | 0 |
29. | Mervärdesskatteutgifter (förslagsanslag) | 14 942 | 19 446 | 19 457 | 11 | 0 |
10. | Ägarstyrningen | 5 700 | 5 700 | 5 700 | — | 0 |
88. | Aktieförvärv (reservationsanslag 3 år) | 5 700 | 5 700 | 5 700 | — | 0 |
20. | Understödjande av politisk verksamhet | 29 635 | 29 635 | 29 635 | — | 0 |
50. | Understödjande av partiverksamhet (fast anslag) | 29 635 | 29 635 | 29 635 | — | 0 |
30. | Justitiekanslersämbetet | 3 631 | 3 467 | 3 405 | -62 | -2 |
01. | Justitiekanslersämbetets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 3 631 | 3 467 | 3 405 | -62 | -2 |
90. | Övriga utgifter | 6 314 | 10 800 | 2 270 | -8 530 | -79 |
21. | Ordnar (förslagsanslag) | 814 | 700 | 700 | — | 0 |
26. | Finland 100 (reservationsanslag 3 år) | 5 500 | 10 100 | 800 | -9 300 | -92 |
61. | Deltagaravgifter och finansiella bidrag till Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot (reservationsanslag 2 år) | — | — | 770 | 770 | 0 |
Sammanlagt | 205 482 | 211 130 | 210 267 | -863 | 0 |