Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2018

Avdelning 11

SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATURPDF-versio

Förklaring:I skatteinkomster beräknas till staten inflyta ca 44,0 miljarder euro 2018. Skatteinkomsterna uppskattas växa med ca 4,4 % jämfört med vad som budgeterats för 2017 (budgeten inklusive tilläggsbudgeten). På skatteintäkterna inverkar skattebasernas utveckling och ändringarna i skattegrunderna. Bedömningar av hur de viktigaste skattebasposterna kommer att utvecklas 2018 anges i förklaringarna till inkomstmomenten. Det redogörs närmare för uppgörandet av skatteinkomstprognoser i finansministeriets promemoria av den 28 september 2015 Budjettitalouden tuloarvioiden laadintamenettelyt valtiovarainministeriössä (www.vm.fi).

Regeringens skattepolitik och de viktigaste ändringarna i skattegrunderna

Enligt statsminister Sipiläs regeringsprogram är målsättningen med skattepolitiken att öka tillväxten, företagandet och sysselsättningen. Enligt regeringsprogrammet är valperiodens viktigaste mål inom beskattningen följande:

  • — Beskattningen sporrar till att arbeta, vara företagare, sysselsätta, ta risker, äga, investera och placera i Finland. Det totala skatteuttaget stiger inte under valperioden.
  • — Beskattningen är förutsägbar och konsekvent. Den allmänna linjen för beskattningen slås fast i början av valperioden, och ändringar som medför osäkerhet ska undvikas under valperioden.
  • — Skattelättnaderna fokuserar på låg- och medelinkomsttagare. Bidragsfällorna ska åtgärdas. Beskattningen av löneinkomster skärps inte på någon inkomstnivå.
  • — Beskattningen utvecklas så att företagande, ägande och investeringar lönar sig bättre än för närvarande. Beskattningsstrukturen stöder Finlands konkurrenskraft och regeringens viktigaste mål. Tyngdpunkten inom beskattningen flyttas från beskattning av arbete och företagande till i synnerhet miljöskatter.
  • — Den grundläggande principen inom beskattningen är en bred skattebas och låga skattesatser. Finland arbetar aktivt för att förhindra internationell skatteflykt.
  • — Beskattningsförfarandena är kundorienterade och beaktar att beskattningen ska vara konsekvent, förutsägbar och trygga rättssäkerheten och tillgången till information.
Centrala ändringar i skattegrunderna 2018

En ansenlig del av skattegrundsändringarna enligt regeringsprogrammet genomfördes redan 2016 och 2017. År 2018 fortsätter regeringen lindra beskattningen av arbete för att kompensera höjningarna av löntagaravgifterna. För att finansiera skattelättnaden skärps beskattningen av alkohol och uppvärmningsbränslen.

Grunderna för beskattningen av förvärvsinkomster lindras 2018 så att de motsvarar förändringen i konsumentprisindexet. Dessutom lindras beskattningen av arbete med sammanlagt 300 miljoner euro. Giltighetstiden för den temporära sänkningen av den nedre gränsen för solidaritetsskatten förlängs. I enlighet med den parlamentariska arbetsgruppens förslag omstruktureras rundradioskatten så att de som har de lägsta inkomsterna befrias från skatten. Rätten att dra av räntor på bostadslån begränsas i överensstämmelse med regeringsprogrammet. Det tidsbegränsade barnavdraget upphör att gälla vid utgången av 2017.

Höjningarna av tobaksskatten fortsätter i överensstämmelse med regeringsprogrammet åren 2018—2019. Höjningarna genomförs stegvis för att dämpa effekterna på beteendet. År 2018 höjs tobaksskatten två gånger, den 1 januari 2018 och den 1 juli 2018. Bilskatten lindras i överensstämmelse med regeringsprogrammet och tidigare lagstiftning med sammanlagt ca 182 miljoner euro åren 2016—2019. Alkoholskatten höjs med 100 miljoner euro och skatterna för uppvärmnings-, arbetsmaskin- och kraftverksbränslen med ett nettobelopp på 45 miljoner euro år 2018. Slopandet av banskatten och halveringen av farledsavgifterna är i kraft till utgången av 2018. I enlighet med regeringsprogrammet slopas överlåtelseskatten i samband med vissa ändringar av bolagsformen.

Kommunerna kompenseras via beskattningen med 60 miljoner euro för konsekvenserna av de sänkta avgifterna för den småbarnspedagogik som kommunerna ordnar. Kompensationen genomförs genom att kommunernas utdelning av samfundsskatten höjs och statens utdelning minskas i motsvarande grad.

I överensstämmelse med regeringsprogrammet kommer kommunerna att kompenseras för de effekter regeringens ändringar i skattegrunderna har på skatteintäkterna.

Av tabellen framgår effekterna på statens skatteinkomster till följd av de centrala ändringar i skattegrunderna som träder i kraft 2018. Beroende på tidpunkten för skatteuppbörden och skatteredovisningen är effekten på kassainflödet i statens budgetekonomi det år ändringarna i skattegrunderna träder i kraft ofta mindre än den bestående effekten på årsnivå.

Effekterna på statens skatteintäkter 2018 till följd av de centrala ändringarna i skattegrunderna (mn euro)

  Effekter
2018
Effekten
på årsnivå
     
Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster    
— indexjustering i beskattningen av förvärvsinkomster motsvarande höjningen i konsumentprisindex -113 -123
— lindring av beskattningen av arbete -174 -190
— förlängning av den temporära sänkningen av den nedre gränsen för solidaritetsskatten 28 30
— begränsning av rätten att dra av ränta på bostadslån 16 17
— upphörande av det tidsbegränsade barnavdraget 18 20
— omstrukturering av rundradioskatten -4 -7
Samfundsskatt    
— kompensation för de sänkta avgifterna för den småbarnspedagogik som ordnas av kommunerna -53 -60
Punktskatter    
— höjning av alkoholskatten 90 100
— höjning av skatten på bränslen för uppvärmning, kraftverk och arbetsmaskiner1) 46 52
— höjning av punktskatten på tobak2) 17 68
— slopande av banskatten och halvering av farledsavgifterna -55 -55
Bilskatt    
— sänkning av bilskatten3) -50 -50
Överlåtelseskatt (inklusive effekten på samfundsskatten samt på intäkterna av förvärvsinkomster och kapitalinkomster)    
— slopande av överlåtelseskatten i samband med vissa ändringar av bolagsformen -1 -7
Sammanlagt -235 -205
— varav åtgärder som ökar skatteintäkterna 215 287
— varav åtgärder som minskar skatteintäkterna -450 -492

1) Skatteintäkten ökar med 52 miljoner euro och återbäringen av energiskatter med 7 miljoner euro, vilket innebär att statens inkomster ökar med 45 miljoner euro netto på årsnivå.

2) Höjningarna av punktskatten på tobak genomförs stegvis, och den sammanlagda effekten av dessa skattehöjningar 2018 är 68 miljoner jämfört med 2017. Effekten av ändringen i skattebasen 2018 är 17 miljoner euro 2018.

3) Riksdagen beslutat 2015.

Skatteinkomsternas utveckling

Statens skatteinkomster enligt skatteslag 2015—2018 (mn euro)

  2015
bokslut
2016
bokslut
2017 budget + tilläggsbudget I 2018
budgetprop.
         
Skatter på grund av inkomst och förmögenhet 12 597 13 261 13 400 14 498
Skatter på grund av omsättning 17 570 18 065 18 297 18 896
Punktskatter 6 811 7 195 7 190 7 378
Övriga skatter och inkomster av skattenatur 2 963 3 267 3 266 3 225
Sammanlagt 39 941 41 787 42 153 43 997

Den totala skattenivån påverkas förutom av statens beslut även av kommunernas skattebeslut och socialförsäkringsavgifterna. I tabellen nedan anges, i förhållande till bruttonationalprodukten, de skatter som sammanlagt inflyter inom samhällsekonomin (det totala skatteuttaget) sektorsvis och enligt skatteslag. Det totala skatteuttaget förutses minska med ungefär 0,9 procentenheter jämfört med 2017.

Skatteinkomster som offentliga samfund får, sektorsvis och enligt skatteslag, % av BNP

  2016 2017 2018
       
Sektorsvis:  
Skatter och socialförsäkringsavgifter sammanlagt 44,1 43,2 42,2
Staten 21,0 20,9 20,5
Kommuner 10,2 10,1 9,7
Socialskyddsfonderna 12,9 12,2 11,9
       
Enligt skatteslag:  
Skatter och socialförsäkringsavgifter sammanlagt 44,1 43,2 42,2
Direkta skatter 16,8 17,0 16,5
Skatter på produktion och import 14,4 14,0 13,8
Socialförsäkringsavgifter 13,0 12,2 11,9
Skatteutgifter

Med skatteutgifter avses sådana avvikelser från beskattningens normala grundstruktur som har fastställts inom skattelagstiftningen. Med skatteutgifter avses i praktiken skattefrihet, skatteavdrag, lägre skattesatser och andra med dessa jämförbara metoder, med hjälp av vilka en viss näringsgren eller skattskyldighetsgrupp stöds. I motsats till direkta stöd syns skatteutgifterna huvudsakligen inte under utgiftsmomenten i statsbudgeten utan de förverkligas i form av uteblivna skatteinkomster. I de flesta fall går det inte att räkna ut ett exakt belopp för skatteutgifterna, utan uppföljningen av dem grundar sig på uppskattningar av beloppen. I fråga om vissa skatteutgifter är det omöjligt att göra upp en beräkning i eurobelopp beroende på att den tillgängliga informationen är bristfällig. Definitionerna av skatteutgifter samt bedömningar av deras effekter på skatteintäkterna är beroende av det sedvanliga skattesystemet och de metoder som används vid uträkningen av skatteutgifterna. Skatteutgifterna uträknas enligt respektive bestämmelser och med hjälp av en statisk kalkyl. Det sedvanliga skattesystemet och de uträkningsmetoder som ligger till grund för de skatteutgiftsberäkningar som här framgår har beskrivits i en rapport av Statens ekonomiska forskningscentral, Verotuet Suomessa 2009 (www.vatt.fi).

Vid granskning av skatteutgifterna bör det beaktas att slopandet av en skatteutgift inte nödvändigtvis ökar skatteinkomsterna med motsvarande belopp. En del av stöden är överlappande, vilket innebär att de påverkar varandras storlek. Stöden inverkar också på priser och beteende, vilket inte kan beaktas vid den statiska uträkningen av skatteutgifter. Av dessa orsaker är de slutliga effekterna av slopandet av en enskild skatteutgift svåra att uppskatta. Det är emellertid viktigt att skatteutgifterna följs upp, eftersom betydande offentligt stöd styrs via dessa till olika objekt. Skatteutgifterna gör även skattebaserna smalare och komplicerar ofta skattesystemet.

För närvarande har över 180 olika skatteutgifter definierats. För ungefär en tredjedel av dessa kan inte någon beräkning i eurobelopp läggas fram och för en del kan endast en uppskattning av storleksklassen göras. Skatteutgifternas totalbelopp 2018 uppskattas till ca 26,8 miljarder euro, varav 17,5 miljarder euro hänför sig till statens skatteinkomster. I tabellen nedan presenteras antalet skatteutgifter samt uppskattningar av deras storlek i euro 2017 och 2018. I förklaringsdelen under respektive skatteinkomstmoment anges de viktigaste skatteutgifter som sänker intäkterna under momentet.

År 2018 minskar begränsningen av rätten att dra av räntan på bostadslån beloppet av skatteutgifterna. Skatteutgifternas eurobelopp ökar på grund av höjningen av arbetsinkomstavdraget i samband med lindringen av beskattningen av förvärvsinkomster. Den skattefrihet i fråga om utbildning som arbetsgivarna erbjuder är en ny skatteutgift, men det går inte att uppskatta beloppet i euro. Av de tidsbegränsade skatteutgifterna upphör dessutom barnavdraget och den skattefria införseln av bilar som förs in i landet som flyttgods vid utgången av 2017.

Skatteutgifterna 2017 och 2018

  Identifierade
skatteutgifter
2017,
st.
Beräknade
skatteutgifter
2017,
st.
2017,
mn euro
Identifierade
skatteutgifter
2018,
st.
Beräknade
skatteutgifter 2018,
st.
2018,
mn euro
             
Personbeskattning 53 42 17 005 53 41 17 540
Näringsbeskattning 27 12 869 27 12 891
Beskattning av jord- och skogsbruk 20 7 114 20 7 117
Överlåtelsebeskattning 12 4 2 099 12 4 2 099
Fastighetsbeskattning 7 5 615 7 5 615
Arvs- och gåvobeskattning 15 13 240 15 13 240
Mervärdesbeskattning 20 17 3 014 20 17 3 068
Punktbeskattning 26 25 2 185 26 24 2 206
Socialförsäkringsavgifter 6 0 kan inte räknas ut 6 0 kan inte räknas ut
Sammanlagt 186 125 26 141 186 123 26 776

Avdelningens inkomstposter 2016—2018

    År 2016
bokslut
1000 €
År 2017
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2018
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2017—2018
    1000 € %
 
01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet 13 261 408 13 149 000 14 498 000 1 349 000 10
01. Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster 9 382 216 9 029 000 9 511 000 482 000 5
02. Samfundsskatt 3 267 837 3 567 000 4 194 000 627 000 18
03. Källskatt på ränteinkomster 89 096 43 000 73 000 30 000 70
04. Skatt på arv och gåva 522 260 510 000 720 000 210 000 41
04. Skatter och avgifter på grund av omsättning 18 064 551 18 111 200 18 895 700 784 500 4
01. Mervärdesskatt 17 106 965 17 131 000 17 911 000 780 000 5
02. Skatt på vissa försäkringspremier 785 057 812 000 813 000 1 000 0
03. Apoteksavgifter 172 530 168 200 171 700 3 500 2
08. Punktskatter 7 194 597 7 190 000 7 378 000 188 000 3
01. Punktskatt på tobak 974 899 998 000 1 042 000 44 000 4
04. Punktskatt på alkoholdrycker 1 354 468 1 373 000 1 487 000 114 000 8
05. Punktskatt på läskedrycker 254 971 158 000 151 000 -7 000 -4
07. Energiskatter 4 594 845 4 647 000 4 683 000 36 000 1
08. Punktskatt på vissa dryckesförpackningar 15 413 14 000 15 000 1 000 7
10. Övriga skatter 3 153 741 3 077 000 3 107 000 30 000 1
03. Bilskatt 963 541 853 000 896 000 43 000 5
05. Överlåtelseskatt 857 628 817 000 786 000 -31 000 -4
06. Lotteriskatt 228 986 230 000 235 000 5 000 2
07. Fordonsskatt 1 082 962 1 155 000 1 174 000 19 000 2
08. Avfallsskatt 20 624 22 000 16 000 -6 000 -27
19. Övriga inkomster av skattenatur 113 199 135 984 118 281 -17 703 -13
03. Banskatt 5 500 5 184 4 870 -314 -6
04. Vissa avgifter på kommunikationsområdet 28 974 40 704 20 369 -20 335 -50
05. Vissa avgifter för trafiken 19 573 27 851 28 900 1 049 4
06. Farledsavgifter 46 335 46 200 47 400 1 200 3
08. Oljeavfallsavgift 3 825 4 000 4 000 0
09. Övriga skatteinkomster 5 975 6 000 6 000 0
10. El- och naturgasnätsavgifter och vindkraftsavgift inom vindkraftsområdet vid Bottenviken 3 015 3 595 3 795 200 6
11. Förvaltningsavgifter till Verket för finansiell stabilitet 0 2 450 2 947 497 20
Sammanlagt 41 787 497 41 663 184 43 996 981 2 333 797 6