Statsbudgeten 2018

Förklaring:Social- och hälsovårdsministeriet genomför målen i regeringsprogrammet och ministeriets strategiska riktlinjer med hjälp av sakkunskapen vid ämbetsverk och inrättningar och i enlighet med målen i resultatavtalen.

För den avgiftsbelagda verksamhetens del baserar sig social- och hälsovårdsministeriets budget delvis på nettobudgetering. De inkomster som intäktsförs under omkostnadsmomentet utgörs av inkomster av läkemedelsprisnämndens avgiftsbelagda prestationer och inkomster av arbetarskyddsförvaltningens avgiftsbelagda prestationer enligt de grunder som social- och hälsovårdsministeriet har fastställt med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) och av ersättningar enligt 22 § i lotterilagen (1047/2001) för övervakning och styrning av Social- och hälsoorganisationernas understödscentrals verksamhet samt av den ersättning som med stöd av social- och hälsovårdsministeriets förordning om ersättning för kostnaderna för uppföljningen av och forskningen kring spelberoende (381/2002) tas ut hos penningspelssammanslutningarna för uppföljningen av och forskningen kring de problem som orsakas av deltagande i lotterier.

Social- och hälsovårdsministeriet har uppställt följande preliminära resultatmål för sin verksamhet år 2018:

Inkomster som inflyter av EU-projekt och från övriga internationella instanser beräknas uppgå till 5 000 euro och motsvarande bruttoutgifter till 5 000 euro.

Förklaring:Det föreslås att momentet sammanslås med moment 33.01.07.

Förklaring:Det föreslås att momentet sammanslås med moment 33.01.07.

Förklaring:Utgifterna för statens sinnessjukhus täcks till största delen med de ersättningar som kommunerna betalar. De ersättningar som kommunerna ska betala prissätts enligt de företagsekonomiska grunder som social- och hälsovårdsministeriet bestämmer med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). Klientavgifterna tas ut enligt lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992).

De resultatmål som uppställs för statens sinnessjukhus anges i de resultatavtal för 2018 som statens sinnessjukhus ingår med Institutet för hälsa och välfärd.

Inom verksamheten vid sjukhusen ligger tyngdpunkten i allt högre grad på rättspsykiatriskt specialkunnande, och vetenskaplig forskning till stöd för vårdverksamheten utförs och utnyttjas fortlöpande. Kvaliteten på vården och uppföljningen av vårdresultaten uppmärksammas fortsättningsvis genom att de terapeutiska färdigheterna förbättras. Vården utvecklas så att tvångsåtgärder behövs i så liten utsträckning som möjligt. Dessutom förbättras mätmetoderna och systemen för uppföljning av verksamheten.

Verksamhetens produktivitet förbättras genom att man utvecklar multiprofessionella arbetssätt samt arbetsledning som bättre motsvarar de krav som ställs bl.a. på högspecialiserad psykiatrisk sjukvård. Statens sinnessjukhus bedriver effektiv och resultatrik verksamhet och utvecklar samtidigt verksamhetens kvalitet. Kostnaderna täcks med intäkterna från den avgiftsbelagda verksamheten.

Utvecklandet av personalen och personalens arbetsförmåga stöds genom att bl.a. vårdmetoderna utvecklas så att de bättre motsvarar de krav som ställs på högspecialiserad psykiatrisk sjukvård samt genom att arbetsledningssystemet och programmen för välbefinnande i arbetet effektiviseras. Målet är att minska antalet sjukdagar och förbättra arbetshälsoindex. Inom personalutvecklingen avsätts resurser för sådan på personal- och utbildningsplanen baserad yrkesinriktad fortbildning vars centrala teman är bland annat kurser som ger psykologisk beredskap, kurser i biologi och farmakologi och utbildning som syftar till att minska användningen av tvångsmedel. Fortbildningen finansieras huvudsakligen med intäkterna av den avgiftsbelagda verksamheten.

Förklaring:Utgifterna för statens skolhem täcks huvudsakligen med de ersättningar som kommunerna betalar. På finansieringen av den grundläggande undervisning som ges vid skolhemmen och av annan verksamhet i anslutning till undervisningen tillämpas bestämmelserna i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009). Finansieringssystemet grundar sig på kalkylerade priser per enhet som undervisnings- och kulturministeriet bestämmer och statsrådet fastställer på förhand för följande år. De ersättningar som betalas till eleverna och deras föräldrar grundar sig på barnskyddslagen (417/2007) och socialvårdslagen (1301/2014).

De ersättningar som kommunerna ska betala prissätts enligt de företagsekonomiska grunder som social- och hälsovårdsministeriet bestämmer med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).

De mål som uppställs för statens skolhem anges i de resultatavtal för 2018 som statens skolhem ingår med Institutet för hälsa och välfärd.

Man kommer att förbättra verksamhetens effektivitet vid statens skolhem genom att utveckla den administrativa strukturen i en mera koncernmässig riktning och genom att modernisera serviceproduktionens driftsmässiga och fysiska strukturer. Vid utvecklingen av verksamheten vid skolhemmen fästs allt större vikt fästs vid att hjälpa barn och unga med missbruksproblem och problem med den mentala hälsan, bland annat genom utbildning av personalen. Forsknings- och utvecklingsarbetet vid skolhemmen styr och verifierar bedömningen av verksamhetens genomslag. De uppgifter man får med hjälp av forsknings- och utvecklingsprojekten inverkar på utvecklandet av barnskyddet på såväl nationell som internationell nivå. Det elektroniska kvalitetsledningssystemet och den mätare för genomslagskraft som ingår i informationssystemet för klientuppgifter utnyttjas för att utveckla verksamhetens kvalitet och kvalitetstänkandet. Möjligheterna till erfarenheter av tidig växelverkan i en trygg miljö samt till god vård och omsorg för de barn som är placerade vid fängelsets familjeavdelning tryggas. Familjeavdelningsarbetets effektivitet följs upp och verksamheten utvecklas så att den motsvarar de ändrade behoven hos de som köper tjänsterna, dvs. kommunerna.

Skolhemmen fungerar effektivt, ekonomiskt och klientinriktat och deras kvalitet och kostnadseffektivitet förbättras. Kostnaderna täcks med intäkterna från den avgiftsbelagda verksamheten.

Vid dimensioneringen av anslaget har de jordbruksstöd som erhålls i form av utomstående finansiering beaktats.

Intäkterna av skolhemmens avgiftsbelagda verksamhet täcker 100 % av deras kostnader. Det beräknas att skolhemmen tillhandahåller bl.a. följande tjänster i form av avgiftsbelagd service för sina klienter:

Personalens möjligheter att orka i arbetet stärks genom regelbunden arbetsledning och stöd när det gäller fortbildning.

Förklaring:Brottspåföljdsmyndigheten svarar för hyrorna för de lokaler som används för hälso- och sjukvården för fångar och de kostnader de ger upphov till.

Programmet för utveckling av hälso- och sjukvården för fångar pågår fortfarande. Syftet med programmet är bland annat att förbättra verkningsfullheten hos och kvaliteten på hälso- och sjukvårdstjänsterna för fångar, intensifiera samarbetet med fängelsernas psykologer, socialarbetare och missbrukararbetare och säkra kontinuiteten i vården också efter att fångarna frigetts.

Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om en sammanslagning av Besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden och Besvärsnämnden för social trygghet från och med den 1 januari 2018.

Besvärsnämnden för social trygghet inleder sin verksamhet den 1 januari 2018. Den nya besvärsnämnden uppstår genom att Besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden slås samman med Besvärsnämnden för social trygghet och bildar en ny, självständig bokföringsenhet.

Besvärsnämnden för social trygghet är en besvärsinstans som kan jämföras med en specialdomstol i försäkringsfrågor och fungerar som första besvärsinstans i branschen i alla ärenden som gäller folkpension, alla rehabiliteringsärenden som handläggs av Folkpensionsanstalten och alla ärenden som gäller allmänt bostadsbidrag, bostadsbidrag för pensionstagare, barnbidrag, stöd för hemvård och privat vård av barn, underhållsstöd, militärunderstöd, moderskapsunderstöd, sjukförsäkring, garantipension, tolkningstjänst för handikappade personer, inkomstrelaterad dagpenning, grunddagpenning, arbetsmarknadsstöd, alterneringsersättning, medlemskap i arbetslöshetskassa, vuxenutbildningsstöd, yrkesexamensstipendium, betalning enligt lönegarantin, arbetsgivares självriskpremie och uppbörd av arbetslöshetsförsäkringspremie. Därutöver behandlar besvärsnämnden alla ansökningar om undanröjande av lagakraftvunna beslut i dessa ärendekategorier.

Förklaring:Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för beredningen av social- och hälsovårdsreformen och för den strategiska planeringen och styrningen av den informationsförvaltning och de IKT-tjänster som sammanhänger med den inklusive nationella elektroniska klientdatasystem och elektroniska tjänster. Det är Folkpensionsanstaltens uppgift att inrätta ett elektroniskt klientdataarkiv i enlighet med lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007) och lagen om elektroniska recept (61/2007).

Den operativa enheten vid Institutet för hälsa och välfärd koordinerar utformningen, den operativa styrningen, verkställandet och utvecklandet av nationella elektroniska datasystem för social- och hälsovården på nationell nivå och motsvarande arbete inom socialvården samt samarbetet på EU-nivå. Tyngdpunkten i fråga om finansieringen är förlagd till beredningen av social- och hälsovårdsreformen och till byggandet av det elektroniska klientdatasystemet för socialvården och elektroniska tjänster för medborgarna i enlighet med den kommande lagstiftningen. Avsikten är att anslaget också ska användas till betalning av statsbidrag till kommuner och samkommuner samt vid behov till andra parter för en klarare strukturering och effektivisering av den lokala och regionala infrastrukturen då det gäller social- och hälsovårdens datasystem som helhet.

Förklaring:

Anslaget står utanför ramen.

Förklaring:Social- och hälsovårdsministeriet svarar för bl.a. Finlands medlemsavgift till WHO, vars finansiering till 25 % täcks av medlemsavgifter och till resterande del av medlemsstaternas frivilliga finansiering. Det har ställts krav på att WHO ska vidta mer kraftfulla åtgärder i samband med pandemier och kriser som rubbar jämvikten i statlig ekonomi och säkerhet. Finlands påverkningsmöjligheter i de pågående reformerna inom organisationen accentueras under åren 2018—2020 i och med ett eventuellt medlemskap i förvaltningsrådet.