Statsbudgeten 2018

Förklaring:Energimyndigheten sköter verkställighetsuppgifter inom energi- och klimatpolitiken, och dessa är de uppgifter som myndigheten har enligt lagstiftningen och som gäller tillsynen över och främjandet av energimarknaden och de politiska åtgärderna för att genomföra klimatmålen. Energimyndigheten svarar för tillsynen över och främjandet av energimarknaden, dvs. parti- och detaljhandelsmarknaden för el och naturgas samt el- och naturgasnätverksamheten. I fråga om de politiska åtgärderna för att genomföra klimatmålen svarar myndigheten för utsläppshandeln, stödsystemen för förnybar energi, hållbarhetskriterierna för biobränslen samt tillsynen över och främjandet av energieffektiviteten. Energimyndigheten svarar också för verkställigheten av kompensationssystemet för utsläppshandelns indirekta kostnader.

I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för Energimyndigheten för 2018:

Förklaring:EU har som mål att förbättra energieffektiviteten med 20 procent före 2020. Också i användningen av förnybara energikällor eftersträvas inom EU en betydande ökning.

Åtgärdshelheter som pågår är bl.a. genomförande av energieffektiviseringsdirektivet och fullgörande av energieffektiviseringsavtal samt införande av ett energikartläggningssystem, fastställande av europeiska energieffektivitetskrav för produkter och främjande av förnybar energi.

Genom funktionen samlas, bearbetas och sprids information samt utvecklas metoder och påskyndas ibruktagande av ny teknik med beaktande av också de möjligheter som internationellt samarbete erbjuder. Inom den introduktions-, rådgivnings- och informationsverksamhet som gäller effektiv användning av energi och förnybara energikällor och som riktar sig till större konsumentgrupper samarbetar man intensivt med sakkunnigorganisationer samt regionala och lokala aktörer.

Resultatmålen för främjande av energieffektivitet och användning av förnybar energi ingår i Energimyndighetens resultatmål under moment 32.60.01.

Förklaring:Energistödet utgör en del av den ekonomiska styrning som syftar till att styra energisystemet mot effektivare lösningar som är optimala med tanke på klimatet och miljön. Energistöd behövs särskilt för att främja införandet och kommersialiseringen av ny teknik, för förnybar värmeproduktion och småskalig elproduktion, för att öka användningen av biodrivmedel för trafiken och för att stödja investeringar i energieffektivitet (inbegriper elfordonssystem, inklusive väteteknik). Anslaget får användas för att stödja storskaliga demonstrationsanläggningar som uppförs i Finland och som ingår i EU:s strategiska plan för energiteknik. För att också produktionen och användningen av biodrivmedel för trafiken och andra förnybara energikällor ska främjas så att en nivå som motsvarar målen nås i Finland förutsätts det att stödinsatserna i fråga om energi riktas till pilot- och demonstrationsprojekt för ny teknik samt till utvärdering av konsekvenserna av bränsleanskaffnings-, bränsleproduktions- och bränsleanvändningskedjorna och till standardisering av alternativa bränslen.

Business Finland har vid sidan av arbets- och näringsministeriet en central roll när det gäller att genomföra programmet för utveckling av biodrivmedel för trafiken. Business Finland svarar inom ramen för utvecklingsprogrammet för pilotprojekt i anslutning till teknik, och arbets- och näringsministeriet för stöd som riktas till demonstrationsanläggningarna.

Förklaring:Anslaget under momentet används till betalning av de investeringsstöd som 2014 beviljades för fyra LNG-terminalprojekt. De beviljade stöden uppgår till sammanlagt 92 876 100 euro och har beviljats med stöd av statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av investeringsstöd för terminaler för kondenserad naturgas (707/2013).

Som en följd av EU:s svaveldirektiv, som trädde i kraft i början av 2015, övergår man inom havstrafiken till att använda bränslen med lägre utsläpp. Detta ökar de årliga exportkostnaderna i synnerhet inom den energiintensiva industriella primärproduktionen. Kondenserad naturgas är ett kostnadseffektivt och med tanke på miljön bra alternativ i fartygstrafiken jämfört med konkurrerande drivmedel. Användningen av LNG förutsätter att man bygger infrastruktur för Östersjöområdet och för LNG-terminaler i Finland innan investeringar kan göras i LNG-drivna fartyg. Byggandet av LNG-terminaler främjar dessutom leveranssäkerheten i fråga om naturgas, diversifieringen av bränsleupphandlingen och konkurrensen på naturgasmarknaden eller i övrigt på bränslemarknaden.

Förklaring:Det föreslås att momentet och anslaget under det stryks i budgeten.

Förklaring:Finland har förbundit sig att som medlem av Europeiska unionen uppfylla sina skyldigheter enligt Kyotoprotokollet. De höga kostnaderna för reducering av utsläppen av växthusgaser belastar samhällsekonomin, och staten deltar därför i minskningen av utsläppen genom användning av Kyotomekanismerna. Dessa mekanismer är gemensamt genomförande (JI, Joint Implementation), ren utveckling (CDM, Clean Development Mechanism) och internationell handel med utsläppsrätter. JI-projekten förverkligas mellan industriländer och CDM-projekten mellan industri- och utvecklingsländer.

Behovet av att använda Kyotomekanismer sträcker sig in på Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod åren 2013—2020. Genom att stödja förutsättningarna för anskaffning av utsläppsenheter, dvs. utveckla kunnandet om detta i målländerna, och arbeta för att utveckla förvaltningen av mekanismerna internationellt främjar man utsläppsmarknadens funktionsförmåga och en kostnadseffektiv upphandling av utsläppenheter.

Vid upphandlingen av utsläppsenheter beaktas olika flexibla mekanismers inbördes kostnadseffektivitet och hanteringen av risker i anslutning till upphandlingen. Detta förutsätter att anslaget kan användas och förbindelser om upphandling av utsläppsenheter kan ingås redan i början av den period som Kyotoåtagandena omfattar, trots att en del av kostnaderna för de utsläppsenheter som skaffas inte realiseras förrän närmare slutet av perioden.

För samordningen av mekanismpolitiken ansvarar arbets- och näringsministeriet. Enligt den administrativa arbetsfördelningen avseende användningen av mekanismerna finansieras med medel under momentet anskaffningen av utsläppsenheter i anslutning till utrikesministeriets CDM-projekt och de utsläppsenheter som miljöministeriet skaffar genom JI-projekt och internationell utsläppshandel.

Anskaffningen av utsläppsenheter innefattar årliga åtgärder vars utgifter täcks med medel från anslaget.

Förklaring:Med stöd av lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor stöds produktion av el med vindkraft, biogas, skogsflis och trädbränsle i anläggningar som godkänts inom inmatningstariffsystemet. Med stöd av lagen betalas till producenterna av vindkrafts-, biogas- och trädbränslebaserad el som stöd inom inmatningstariffsystemet skillnaden mellan det riktpris som fastställs i lagen och medeltalet av det områdespris för Finland som under tre månader realiserats på elbörsen (inmatningstariffsystem) samt till producenter av skogsflisbaserad el ett stöd som varierar enligt utsläppsrättens pris och skatten på torv. Till producenter av biogasbaserad och trädbränslebaserad el betalas dessutom en inmatningstariff höjd med en värmepremie vid kraftvärmeproduktion och till producenter av skogsflisbaserad el en inmatningstariff höjd med en förgasarpremie när skogsflis förgasas i en förgasare för att användas som bränsle i en pulverförbränningspanna. Stöd betalas ut i högst 12 år per kraftverk.

Europeiska unionen har ställt som mål att öka andelen förnybar energi till 20 procent av slutanvändningen av energi fram till 2020. I Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG har för medlemsstaterna uppställts mål för andelen energi från förnybara energikällor av slutanvändningen av energi 2020. För Finlands del är målet 38 %.

Samhälleliga effektmål

Förklaring:Genomförandet av de strategiska målen i regeringsprogrammet stöds genom spetsprojekt. Av finansieringen av insatsområdet bioekonomi och ren energi ska 100 miljoner euro användas för stödet för investeringar i förnybar energi och ny energiteknik åren 2016—2018. Målet är kostnadseffektiv, kolfri, ren och förnybar energi.

Avsikten är att andelen förnybar energi ska ökas på ett hållbart sätt så att den på 2020-talet utgör mer än 50 procent. Detta mål baserar sig i synnerhet på en ökning av utbudet av bioenergi och annan utsläppsfri förnybar energi.

Förklaring:I enlighet med regeringsprogrammet införs i Finland ett system för kompensering av indirekta kostnader för handeln med utsläppsrätter. Målet är att trygga den elintensiva exportindustrins konkurrenskraft. De i lagen angivna sektorer som är särskilt utsatta för risker för kolläckage kan beviljas stöd som kompensation för det högre elpris som beror på priset på utsläppsrätterna.

Storleken på det stöd som betalas beror bl.a. på priset på utsläppsrätterna och stödtagarens elförbrukning eller produktionens storlek.

I enlighet med regeringsprogrammet finansieras stödet med inkomster från auktioneringen av utsläppsrätter. Inkomsterna från auktioneringen av utsläppsrätter hanteras i statsfinanserna som inkomster med allmän täckning. Inkomsterna har budgeterats under moment 12.32.99. Det mål som skrivits in i regeringsprogrammet förverkligas när stödbeloppet inte överstiger inkomsterna från auktioneringen av utsläppsrätter.

Förklaring:Målet med stödprogrammet är att främja utvecklingen av eltrafiken och genom att utveckla i synnerhet laddningsinfrastrukturen minska tröskeln för att skaffa elfordon. Dessutom är målet att utvidga nätet av gastankstationer och på så sätt förbättra förutsättningarna för användning av gasdrivna fordon.

I den nationella energi- och klimatstrategin som blev färdig 2016 fastställs det att utsläppen från trafiken ska minskas med hälften före 2030 jämfört med 2005. Målet med strategin är att bilbeståndet ska förnyas allt snabbare och att andelen alternativ drivkraft ska öka inom bilbeståndet. Ett omfattande laddningssystem är en förutsättning för tillväxten av eltrafiken. Vid byggandet av laddningssystem bör dessutom frågor som gäller elsystemet beaktas, såsom att den elektriska effekten är tillräcklig och att systemen är flexibla. Det är också viktigt att uppmuntra företag att utveckla nya lösningar, såsom smarta styrsystem, och att kommersialisera dem. Stöd har tidigare beviljats i synnerhet för utvidgning av det offentliga laddningsnätet och för pilotprojekt som gäller elektronisk kollektivtrafik. Målet med stödprogrammet är att med beaktande av dessa åtgärder stärka den nationella laddningsinfrastrukturen och främja utvecklande av ny teknik i anslutning till infrastrukturen. Stödet ska inte användas för laddningsstationer för hushåll eller kapacitetsutbyggnad av elnätet i samband med dessa stationer.