Statsbudgeten 2018
30. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik
Förklaring:Genom sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken understöds för att genomföra tillväxtpolitiken kompetensutveckling hos arbetskraften, företagens internationalisering och tillväxt och ny företagsverksamhet samt bekämpas arbetslösheten och matchningsproblemen på arbetsmarknaden. Genom sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken utvecklas de små och medelstora företagens konkurrenskraft på lång sikt samtidigt som man påverkar de förändringar i verksamhetsmiljön som föranleds av digitaliseringen, globaliseringen, befolkningens stigande medelålder och de utmaningar som energipolitiken och klimatförändringen för med sig.
Sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken har ett nära samband med närings- och innovationspolitiken som är ett centralt element i tillväxtpolitiken. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken genomförs med hjälp av offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken fokuserar på att minska arbetslösheten, främja en snabb sysselsättning och påskynda tillväxten genom att svara på företagens behov av arbetskraft och kompetens samt skapa förutsättningar för ny företagsverksamhet. Företagsutvecklingen, hanteringen av strukturomvandlingar och kontinuiteten i arbetskarriärerna stöds med hjälp av arbetskraftsutbildning och tjänster för utveckling av företagsverksamheten enligt företagens behov. Arbetskraftsutbildningen reformeras och blir mer företagsorienterad. Uppkomsten av nya företag främjas med startpeng och genom att nyetablerade företag får heltäckande stöd i form av rådgivning och utbildning i den första fasen av ett företags livscykel.
Vid genomförandet av den offentliga arbetskrafts- och företagsservicen inriktas resursanvändningen på att aktivera de arbetssökande, vilket förverkligar målen för tillväxtpolitiken genom att stödja tillgången på arbetskraft i företagen. Arbets- och näringsbyråernas företags- och arbetsgivarorienterade arbetsförmedling stöder snabb sysselsättning och en så effektiv besättning av lediga arbetsplatser som möjligt. Den privata arbetskraftsservicens roll inom serviceproduktionen utvidgas. Regelbundna intervjuer med arbetslösa genomförs oftare än tidigare ansikte mot ansikte, och de som behöver effektivare tjänster styrs till de tjänster som externa tjänsteproducenter erbjuder. De arbetslösas regionala rörlighet stöds genom arbetserbjudanden inom ett allt större område och genom att erbjuda arbetssökande information om de ekonomiska stödformerna i anslutning till rörligheten. Rörlighetsunderstödets tillämpningsområde utvidgas. Försöksprojekten med köpta tjänster inom arbetsförmedlings- och företagsservicen utvärderas och på basis av resultaten utvecklas och utvidgas verksamhetsmodellen så att den stöder utvecklandet av en tillväxttjänst på landskapsnivå. De elektroniska arbetsförmedlingstjänsterna reformeras så att de lämpar sig för tillväxttjänsten på landskapsnivå och verksamheten digitaliseras i stor omfattning. För alla aktörer på arbetsmarknaden tas ett öppet digitalt arbetsmarknadstorg i bruk och inom arbetsförmedlingen utnyttjas automatisering. Användningen av lönesubventioner riktas till företagens rekrytering av arbetstagare och i samband med lönesubventioner tillämpas en modell med profilering. Sanssi- och duuni-korten slås samman till ett lönesubventionskort. Med hjälp av tillväxtföretagens sysselsättningsprogram stöds tillväxtföretagens affärsverksamhet och konkurrenskraft i form av tillgång på kunnig arbetskraft och samtidigt minskas arbetslösheten.
De arbetssökande ges en aktivare roll vid arbetssökandet. Personer som är arbetslösa eller deltidsanställda ska vara skyldiga att aktivare och i enlighet med rapporteringsskyldigheten söka arbete på eget initiativ, och utöver detta ska allt flera arbetslösa och deltidsanställda erbjudas jobb. Uppföljningen av det egna arbetssökandet och arbetserbjudanden utvecklas så att uppföljningen främjar sysselsättningen, tillsättandet av lediga arbetsplatser och betonar att utkomstskyddet för arbetslösa kräver egna prestationer. För att betona betydelsen av arbetssökande på eget initiativ och för att aktivera och stödja arbetssökandet ordnas för allt flera arbetslösa arbetssökande förberedelse för arbetssökande. Arbets- och näringsbyråerna bedömer med hjälp av profileringsverktyg riskerna för att arbetslösa arbetssökandes arbetslöshet blir långvarig.
Regeringen bereder en överföring av ansvaret för ordnande av arbets- och näringstjänster till landskapen från och med ingången av 2019. I samband med reformen slås de nuvarande arbets- och näringstjänsterna och NTM-centralernas företagstjänster samman till en tillväxttjänst för att göra dem mer kundorienterade och utöka deras genomslagskraft. Inom tillväxttjänsten samordnas målen och åtgärderna för en kompetent arbetskraft och utveckling av företagsamheten och företagen till en kundorienterad servicehelhet. Vid ordnandet av tillväxttjänsten ska modellen anordnare-producent utnyttjas. Landskapen ska i regel ingå avtal om produktion av tillväxttjänsterna med externa tjänsteproducenter.
De ungas etablering på arbetsmarknaden stöds genom ungdomsgarantin, som genomförs i ett samarbete med bred sammansättning. Inom ramen för ungdomsgarantin utarbetas genom att etablera Navigator-verksamheten och utveckla verksamheten en modell där inga trösklar tillämpas och unga får stöd i enlighet med sitt servicebehov. Samarbetet mellan arbets- och näringsbyråerna och Navigator-serviceställena intensifieras ytterligare. För att stärka Navigator-verksamhetens målinriktning intensifieras också samarbetet med representanterna för näringslivet och tredje sektorn. Serviceprocessen för unga effektiviseras vid arbets- och näringsbyråerna genom att vid arbets- och näringsbyråernas regelbundna intervjuer i större grad än tidigare betona intervjuer ansikte mot ansikte. Privat kapital kanaliseras till att minska antalet NEET-unga och förebygga marginalisering bland dem genom ett projekt för investering i samhälleliga effekter. Man fortsätter att stödja företagande bland unga med hjälp av handlingsmodellen Ungas företagarverkstad, som utvidgats till att vara riksomfattande.
Invandrarnas integration och sysselsättning stöds genom integrationsutbildning som genomförs som arbetskraftsutbildning. Integrationsutbildningen reformeras och vid sidan av språk- och samhällsstudier utökas antalet yrkesinriktade undervisningshelheter betydligt. Utbildningens koppling till arbetslivet och företagande stärks som ett verktyg inom tillväxtpolitiken, och antalet utbildningar som förbereder invandrare för yrkesinriktade examina eller delar av dem utökas.
Antal personer i medeltal (årsv.) som omfattas av arbetskraftsservice under ett år (inkluderar inte åtgärder som finansieras med medel ur ESF-programmet)
| 2016 utfall |
2017 uppskattning |
2018 uppskattning |
|
| Lönesubventionerat arbete1) | |||
| — Statsförvaltningen | 585 | 500 | 500 |
| — Kommunerna och samkommunerna | 5 950 | 8 620 | 5 800 |
| — Privata sektorn | 11 690 | 17 250 | 14 000 |
| Startpeng1) | 3 640 | 3 820 | 3 500 |
| Upphandling av arbetskraftsutbildning | 20 320 | 18 990 | 14 410 |
| — Yrkesutbildning | 12 700 | 9 680 | 7 180 |
| — Integrationsutbildning | 7 620 | 9 310 | 7 230 |
| Arbetsträning | 2 130 | 1 560 | 1 200 |
| Sammanlagt | 44 315 | 50 740 | 39 410 |
| Arbetsprövning | 11 560 | 13 650 | 11 500 |
| Sammanlagt | 55 875 | 64 390 | 50 910 |
1) Volymerna 2018 av lönesubventionerat arbete och startpeng inbegriper också finansiering enbart med anslag för arbetslöshetsförmåner (33.20.50, 33.20.51 och 33.20.52).
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet i samarbete med koncernens övriga resultatområden och för att stärka förutsättningarna för tillväxtpolitiken preliminärt upp följande samhälleliga effektmål för 2018 för resultatområdet sysselsättning och företagsamhet:
| 2016 utfall |
2017 mål |
2018 mål |
|
| Matchningen av efterfrågan och utbudet på arbetskraft förbättras | |||
| — Andelen verksamhetsställen som haft rekryteringsproblem (%) | 28,1 | < 23 | < 23 |
| Den strukturella arbetslösheten minskar | |||
| — Antalet svårsysselsatta (personer) | 213 866 | < 190 000 | < 186 550 |
| Arbetslöshetsperioderna blir kortare | |||
| — Inflöde till arbetslöshet i över 3 mån. (%) | 47,3 | < 35 | < 35 |
| Ungas delaktighet ökar | |||
| — Inflöde till arbetslöshet i över 3 mån. bland personer under 25 år (%) | 37,2 | < 24 | < 24 |
| Invandrares delaktighet ökar | |||
| — Inflöde till arbetslöshet i över 3 mån. bland invandrare (medborgarskap) (%) | 48,9 | < 43 | < 43 |
| Företagandet ökar | |||
| — Antalet nya företag (st.) | 7 610 | 10 000 | 10 000 |
01. Arbets- och näringsbyråernas omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 162 576 000 euro.
Arbets- och näringsministeriet beslutar hur stor andel av det anslag som är avsett för arbets- och näringsbyråernas omkostnader som ska användas för sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen.
Förklaring:I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för arbets- och näringsbyråerna för 2018:
Verksamhetens resultat
| 2016 utfall |
2017 mål |
2018 mål |
|
| Serviceförmåga och kvalitet | |||
| — arbetsgivarkunders tillfredsställelse totalt (skala 1—5) | 4,0 | - | > 4,0 |
| — arbetssökande kunders tillfredsställelse totalt (skala 1—5) | 4,0 | - | > 4,0 |
Hantering och utveckling av mänskliga resurser
| 2016 utfall |
2017 mål |
2018 mål |
|
| Utvecklingen av årsverken | 2 659 | 2 757 | 2 713 |
| — årsverken under omkostnadsmomentet | 2 320 | 2 507 | 2 463 |
| — årsverken under övriga moment | 339 | 250 | 250 |
| Arbetstillfredsställelse totalt (1—5) | 3,4 | > 3,4 | > 3,4 |
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
| 2016 utfall |
2017 ordinarie budget |
2018 budgetprop. |
|
| Bruttoutgifter | 154 767 | 173 531 | 162 976 |
| Bruttoinkomster | 617 | 400 | 400 |
| Nettoutgifter | 154 150 | 173 131 | 162 576 |
| Poster som överförs | |||
| — överförts från föregående år | 6 828 | ||
| — överförts till följande år | 17 415 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Effektivisering av arbetskraftsservicen som helhet (sysselsättningspaketet) | -7 000 |
| Etablerande av Navigator-verksamheten | 5 000 |
| Produktivitetsprojekt (överföring från moment 32.01.21) | 200 |
| Sysselsättning och konkurrenskraft: Digitalisering av arbets- och näringstjänster | -10 000 |
| Ungdomsarbetslöshet: Servicepaketet med psykosocialt stöd (överföring från moment 32.30.51) | 3 000 |
| Utbildningsstyrelsens elektroniska system för hantering av elev-, studerande- och examensuppgifter (tid. Registret för verifierat kunnande (överföring till moment 29.01.02) | -150 |
| Besparing som motsvarar indexhöjningen av hyror | -51 |
| Förlängd arbetstid (konkurrenskraftsavt.) | -203 |
| Indexhöjning av hyror | 48 |
| Omkostnadsbesparing (regeringsprogr. 2015) | -220 |
| Produktivitetsbesparing i omkostnaderna | -723 |
| Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.) | -202 |
| Sänkt semesterpenning (konkurrenskraftsavt.) | -135 |
| Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.) | -119 |
| Sammanlagt | -10 555 |
| 2018 budget | 162 576 000 |
| 2017 budget | 173 131 000 |
| 2016 bokslut | 164 737 000 |
51. Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 327 050 000 euro.
Anslaget får användas i enlighet med lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012)
1) för anskaffning av sakkunnigbedömningar, arbetsprövning, arbetsträning, arbetskraftsutbildning och tjänster för utveckling av företagsverksamhet, för sysselsättningspolitiskt understöd samt till betalning av kostnadsersättningar och stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen till dem som söker sig till arbete och service och dem som deltar i service och sakkunnigbedömningar
2) till ersättning av lönekostnader för avlöning av arbetslösa arbetssökande motsvarande högst 500 årsverken vid statliga ämbetsverk eller inrättningar. De lönekostnader utan semesterpeng som ersätts för en person med anslag under detta moment och moment 33.20.50, 33.20.51 och 33.20.52 får uppgå till totalt högst 3 100 euro per månad, utöver vilket högst motsvarande semesterpeng ersätts
3) till betalning av den lönesubvention som avses i 7 kap. 9 § 1 mom. i lagen så att i genomsnitt högst 3 000 personer är sysselsatta inom ett år. De lönekostnader utan semesterpeng som ersätts för en person med anslag under detta moment och moment 33.20.50, 33.20.51 och 33.20.52 får uppgå till totalt högst 1 800 euro per månad, utöver vilket högst motsvarande semesterpeng ersätts
4) till betalning av tilläggsstöd till kommunerna samt annan lönesubvention än sådan som avses i 3 punkten. Det belopp i form av lönesubvention utan semesterpeng som betalas för en person med anslag under detta moment och moment 33.20.50, 33.20.51 och 33.20.52 får uppgå till totalt högst 1 400 euro per månad, utöver vilket högst den procentandel av semesterpengen som anges i beslutet om lönesubvention ersätts
5) till betalning av startpeng till andra personer än dem som inlett företagsverksamhet som arbetslösa
6) till kostnader för försäkringsskydd.
Anslaget får också användas
1) för anskaffning av utbildning och inkvartering som ordnas av Stiftelsen Utbildning Nordkalotten
2) till utgifter för avlöning av personer med handikapp som anställts innan sysselsättningslagen (275/1987) trädde i kraft och som fortfarande är anställda i samma anställningsförhållande
3) för genomförande av det nya sysselsättningsprogrammet för tillväxtföretag enligt regeringsprogrammet
4) till regionala försök enligt lagen om ett försök med regionalt tillhandahållande av arbetskrafts- och företagstjänster samt med arbetslivsprövning (505/2017)
5) till betalning av utgifter för serviceutveckling och serviceförsök och utgifter för information om arbetskraftsutbildning samt till avlöning av personal motsvarande högst ett årsverke
6) för utgifter för köpta arbetsförmedlingstjänster och företagstjänster som upphandlas hos privata förmedlare och andra partner samt för anslutna utgifter för marknadsföring.
Anslaget får också användas till betalning av konsumtionsutgifter.
Av överföringsutgifterna budgeteras lönesubventionen, startpengen och det sysselsättningspolitiska understödet enligt kontantprincipen, Statskontorets olycksfallsförsäkringspremier enligt principen om betalningsbeslut och övriga överföringsutgifter enligt prestationsprincipen.
År 2018 får upphandlingen av arbetskraftsutbildning föranleda staten utgifter efter 2018 till ett belopp av högst 70 000 000 euro.
Förklaring:Från och med ingången av 2018 svarar undervisnings- och kulturministeriet bl.a. för den examensinriktad arbetskraftsutbildning som inleds, exklusive integrationsutbildning.
Beräknad användning av anslaget (euro)
| Sakkunnigbedömningar | 3 320 000 |
| Arbetsprövning och arbetsträning | 26 890 000 |
| Upphandling av arbetskraftsutbildning | |
| — Yrkesutbildning | 106 470 000 |
| — Integrationsutbildning | 72 670 000 |
| Utbildning som anskaffas av Stiftelsen Utbildning Nordkalotten | 1 700 000 |
| Sammanlagt | 180 840 000 |
|---|---|
| Startpeng | 9 260 000 |
| Lönesubventionerat arbete | |
| — Statsförvaltningen | 11 420 000 |
| — Kommunerna och samkommunerna | 15 010 000 |
| — Privata sektorn | 41 370 000 |
| Sammanlagt | 67 800 000 |
| Sysselsättningspolitiskt understöd | 10 000 000 |
| Upphandling av utvecklingstjänster för företagsverksamhet | 10 000 000 |
| Ersättningar | 1 690 000 |
| Försäkringsskydd | 950 000 |
| Utgifter för serviceutveckling och serviceförsök | 1 300 000 |
| Tjänster för unga, resultatbaserade anskaffningar | 15 000 000 |
| Sammanlagt | 327 050 000 |
Lönesubventionerat arbete och startpeng för arbetslösa finansieras 2017 och 2018 med anslagen för arbetslöshetsförmåner under moment 33.20.50, 33.20.51 och 33.20.52 under huvudtiteln för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde i fråga om det belopp som motsvarar grunddagpenningen och den överstigande delen finansieras med medel under moment 32.30.51. Försörjningen för dem som deltar i arbetskraftsutbildning och arbetsträning betalas också med medel under momenten under huvudtiteln för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde.
Samhälleliga effektmål
| 2016 utfall |
2017 uppskattning |
2018 mål |
|
| — Arbets- och näringstjänstens totala effektivitet (index 100 = effektiv) | - | - | 82 |
| — Arbets- och näringstjänstens matchningseffektivitet (index 100 = effektiv) | - | - | 82 |
| — Arbets- och näringstjänstens kostnadseffektivitet (index 100 = effektiv) | - | - | 82 |
| — andelen arbetslösa efter 3 månaders yrkesinriktad arbetskraftsutbildning1) (%) | 40,6 | < 37 | < 37 |
| — andelen arbetslösa efter 3 månaders lönesubventionerat arbete (%) | 50,5 | < 45 | < 43 |
| — andelen arbetslösa efter 3 månaders integrationsutbildning (%) | 30,7 | < 34 | < 31 |
1) Inbegriper endast den yrkesinriktade arbetskraftsutbildning som finansieras med medel under moment 32.30.51 (2018 är målet inte direkt jämförbart med utfallet och uppskattningen för föregående år).
Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakt föranleder (1 000 euro)
| 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | Sammanlagt fr.o.m. 2018 |
|
| Arbetskraftsutbildning | |||||
| Förbindelser som ingåtts före 2018 | 99 647 | 28 000 | 800 | - | 128 447 |
| Förbindelser 2018 | - | 54 000 | 15 500 | 500 | 70 000 |
| Utgifter sammanlagt | 99 647 | 82 000 | 16 300 | 500 | 198 447 |
|---|
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Akuta anpassningsåtgärder inom den offentliga ekonomin (regeringsprogr. 2015) | -20 000 |
| Anskaffning av arbetskraftsutbildning (överföring till moment 29.10.30, 29.10.31, 29.20.30 och 29.40.20) | -59 000 |
| Bortfall av en EFG-finansieringspost av engångsnatur | -2 253 |
| De som övergår till grundläggande utbildning och förberedande utbildning | -2 912 |
| Frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån (överföring till moment 33.20.52) | -1 160 |
| Införande av aktiveringsmodellen (sysselsättningspaketet) | 25 000 |
| Integrationsutbildning | -23 078 |
| Sysselsättning och konkurrenskraft: Privata arbetsförmedlingstjänster | -5 000 |
| Ungdomsarbetslöshet (överföring till moment 29.20.30, 32.30.01 och 33.30.60) | -16 400 |
| Utvidgad användning av arbetslöshetsförmåner till aktiveringsåtgärder | 8 100 |
| Sammanlagt | -96 703 |
| 2018 budget | 327 050 000 |
| 2017 I tilläggsb. | 10 000 000 |
| 2017 budget | 423 753 000 |
| 2016 bokslut | 598 495 000 |