Statsbudgeten 2018

Förklaring:Kommunikationsverket svarar för de uppgifter inom kommunikationsbranschen som gäller myndighetsreglering, tillsyn, styrning, förvaltning och tjänster. Kommunikationsverket har bl.a. till uppgift att

Kommunikationsverkets roll när det gäller att uppnå förvaltningsområdets samhälleliga effektmål och förverkliga prioriteringarna är att främja utvecklingen och användningen av elektroniska tjänster samt marknadens transparens, öka förtroendet för digitala tjänster och verksamhetssätt och garantera kommunikationsnätens driftsäkerhet samt tillgången på en fungerande basservice.

För Kommunikationsverket ställer kommunikationsministeriet preliminärt upp följande verksamhetsmål för 2018, vilka stöder de mål för samhälleliga verkningar som ställs upp i motiveringen till huvudtiteln samt de övriga mål som ställts upp för förvaltningsområdet.

Inkomsterna grundar sig på kommunikationsministeriets förordning om frekvensavgifter och övriga avgifter som tas ut för Kommunikationsverkets prestationer gällande radioförvaltningen (1215/2016) och kommunikationsministeriets förordning om vissa av Kommunikationsverkets avgifter (660/2016), vilka har utfärdats med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten, samt på lagen om statens televisions- och radiofond (745/1998).

Kommunikationsverket tar ut en informationssamhällsavgift samt en tillsynsavgift för televisions- och radioverksamhet på de grunder som anges i informationssamhällsbalken (917/2014), en tillsynsavgift för postverksamhet på de grunder som anges i postlagen (415/2011) samt en avgift hos leverantörer av tjänster för elektronisk identifiering på de grunder som anges i lagen om stark autentisering och elektroniska signaturer (617/2009).

Informationssamhällsavgiften 4 000 000 euro, tillsynsavgiften för postverksamheten 1 510 000 euro, tillsynsavgiften för televisions- och radioverksamheten 930 000 euro och certifikatavgiften 200 000 euro intäktsförs under moment 11.19.04. Utgifterna för dessa funktioner har beaktats vid dimensioneringen av anslaget.

Förklaring:Genom anslaget säkerställs mångfald inom nyhetsverksamheten och alternativa nyhetskällor i linjär tv som når samtliga medborgare samtidigt som man förbättrar konkurrenskraften och täckningen hos nyhets- och aktualitetsverksamheten vid de kanaler som betjänar allmänintresset och utvecklar deras verksamhetsmodeller för produktionen av medieinnehåll.

Stöd kan beviljas för redaktionella kostnader för upprätthållande och utvecklande av nyhets- och aktualitetsverksamhet. Stödberättigande kostnader är redaktionella kostnader för nyhets- och aktualitetsverksamheten på de grunder som anges i statsrådets förordning. Nyhets- och aktualitetsverksamheten ska vara regelbunden. En stödmodell som grundar sig på redaktionella kostnader för upprätthållande och utvecklande förutsätter att det uppställs en skyldighet att tillhandahålla tjänster för den som får stöd.

Stöd kan också beviljas som projektstöd för utvecklings- och försöksprojekt som förbättrar nyhetsverksamheten, produktionen av medieinnehåll och dess förutsättningar inom linjär tv. Stödberättigande kostnader är kostnader som direkt hänför sig till genomförandet av projekt på de grunder som anges i statsrådets förordning. Stödutbetalningarna är bundna till hur projektet framskrider. Kommissionen ska underrättas om den projektvisa stödmodellen och godkänna modellen innan den tas i bruk.

Kommunikationsministeriet ansvarar för beviljande av stöd och tillsynen över det. Närmare bestämmelser om stödkriterier, stödvillkor och förutsättningar för beviljande av stöd liksom om övriga omständigheter som gäller det utfärdas genom en statsrådsförordning som bereds av ministeriet.

Det tidsbundna programmet genomförs 1.7.2017–30.6.2019.

Förklaring:Villkoret för statligt stöd är att kommunerna förbinder sig att projektvis finansiera sin egen andel av det offentliga finansieringsstödet. Det offentliga finansieringsstödet kan vara högst 2/3 av projektets kostnader, men dock högst 90 % av de projekt som inletts efter den 12 november 2012. Statens finansieringsandel är högst 33 % av bredbandsprojektets stödberättigande kostnader och kommunens finansieringsandel 33 %. Kommunens finansieringsandel är 8 % eller 21,78 % i de kommuner för vilka finansieringen av ett bredbandsprojekt annars skulle bli en oskälig ekonomisk belastning med beaktande av kommunens ekonomiska bärkraft, bredbandsprojektets omfattning och tekniska utformningssätt, kommunens invånartäthet och projektets byggnadskostnader i relation till kommunens befolkningsmängd. Det statliga stödet beviljas i dessa fall höjt på motsvarande sätt, dock högst till ett belopp av 58 % av projektets stödberättigande kostnader, om kommunens betalningsandel är 8 % och högst 44,22 % om kommunens betalningsandel är 21,78 %.

Statsrådet har genom ett principbeslut den 4 december 2008 uppställt som mål att det senast den 31 december 2015 överallt i landet beroende på efterfrågan ska finnas tillgång till ett optiskt fibernät eller kabelnät, som möjliggör 100 megabits förbindelser, eller något annat nät med jämförbara egenskaper. En anslutning till dessa nät med en högst två kilometer lång fast eller trådlös abonnentförbindelse medför att åtminstone 99 % av alla fasta bostäder samt av fasta driftställen för företag och organisationer inom den offentliga förvaltningen kan använda sådana kommunikationstjänster och andra informationssamhällstjänster som kräver mycket stora överföringshastigheter. Tills vidare har målet inte uppnåtts. Byggandet av de nät som det fattats beslut om ska dock fortsätta, och Kommunikationsverket behandlar ett betydande antal stödansökningar. Stöd kan fortfarande beviljas enligt de fullmakter som förblivit oanvända under tidigare år.

Bevillningsfullmakten beräknas bli förnyad till ett belopp av ca 7,2 miljoner euro. Förnyandet av fullmakten beror på att besluten om beviljande av stöd för bredband har fattats under flera finansår. Projektet finansieras genom anslag som beviljats tidigare år, varav 18,7 miljoner euro har förblivit oanvända.

Förklaring:Enligt 3 § i lagen om statens televisions- och radiofond (745/1998) ska det för att täcka kostnaderna för den allmännyttiga verksamheten enligt 7 § i lagen om Rundradion Ab (1380/1993) till fonden betalas ersättning ur ett anslag i statsbudgeten. Anslagsbeloppet justeras årligen så att det motsvarar förändringen i kostnadsnivån, men undantagsvis slopas justeringen när det gäller 2018. Enligt 5 § i lagen om statens televisions- och radiofond ska medel ur fonden årligen användas för att finansiera Rundradion Ab:s verksamhet till ett belopp som avses i 3 § 2 mom. Medel får också användas för utbetalning av arvoden för förhandsprövning enligt 6 a § i lagen om Rundradion Ab samt för förvaltning av fonden. Medel ur fonden kan även i övrigt användas för att främja televisions- och radioverksamheten.

Överföringen till fonden för att täcka kostnaderna för Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet finansieras med rundradioskatten.

Anslaget står utanför ramen.