Statsbudgeten 2018

Förklaring:Trafikverket har till uppgift att ansvara för underhåll och utvecklande av servicenivån för trafiken på de trafikleder som förvaltas av staten. Genom sin verksamhet främjar verket hela trafiksystemets funktionsduglighet, trafiksäkerheten och en välbalanserad utveckling och hållbar utveckling inom regionerna.

Trafikverket har bl.a. till uppgift att

De centrala verksamhetsmål för 2018 som kommunikationsministeriet preliminärt ställer upp för Trafikverket presenteras i samband med motiveringen till huvudtiteln.

Förklaring:Det befintliga trafiknätet underhålls med åtgärder enligt bastrafikledshållningen. Med anslagen för bastrafikledshållningen finansieras väg- och banhållning samt farledshållning. Det viktigaste i trafikledshållningen är att vidta de åtgärder som krävs för den dagliga framkomligheten i trafiknätet, att förhindra att det eftersatta underhållet ökar och att minska det på ett kontrollerat sätt åren 2017—2019 med beaktande av kundernas, i synnerhet näringslivets, behov, trafiksäkerheten och de möjligheter som digitaliseringen för med sig.

Vid dimensioneringen av anslaget har 45,0 miljoner euro beaktats som nettobudgeterade intäkter av banavgiftens grundavgift och och 8,6 miljoner euro av andra inkomster av trafikledshållningen (bl.a. fastighetsintäkter och kanalavgifter) Därutöver intäktsför Trafikverket med stöd av banskattelagen sammanlagt 4,9 miljoner euro i banskatt under moment 11.19.03.

Vid dimensioneringen av anslaget har man beaktat också den tilläggsfinansiering på 453 miljoner euro för minskning av det eftersatta underhållet i enlighet med regeringens strategiska mål, av vilken 313 miljoner euro är spetsprogramsfinansiering enligt regeringsprogrammet. Man strävar efter att stoppa ökningen av det eftersatta underhållet och tryggar trafikledernas skick med beaktande av i synnerhet behoven inom näringslivet. Åtgärderna i fråga om det eftersatta underhållet riktas bl.a. till förbättringen av beläggningen och strukturer på livligt trafikerade regionala vägar och förbindelsevägar, iståndsättning av broar, bangårdar, banors skyddsanordningar och utvecklandet av råvirkesterminalerna. Finansieringen av det eftersatta underhållet riktas också till utvecklande av hanteringen av trafikledsegendomen samt främjande av digitaliseringen och automatiseringen. Med dessa åtgärder förbättras bl.a. verksamhetsförutsättningarna för näringslivet, trafiksäkerheten och förhållandena för pendlingstrafiken.

Farledshållning indelas i dagligt underhåll, upprätthållande, förbättring och trafiktjänster. Dessa är vidare uppdelade i de delar som nämns i momentets beslutsdel. Finansieringen av bastrafikledshållningen är nästan till 60 % bunden till över ettåriga indexbundna avtal.

Genom dagligt underhåll (410 miljoner euro) garanteras den dagliga framkomligheten i trafiknätet. För trafiknätets underhåll används 340 miljoner euro, och dessa åtgärder prioriteras i hela trafikledshållningen. Utgifterna för energin för farlederna med utrustning samt för stödtjänsterna för el- och informationssystem uppgår sammanlagt till 70 miljoner euro.

Till upprätthållande används 341 miljoner euro. Dessutom används för upprätthållande 435 miljoner euro av den tilläggsfinansiering som anvisats för minskande av det eftersatta underhållet och av den finansiering som överförts från utvecklingsprojekt. Vid upprätthållandet repareras skador som föranleds av att trafiknätet och dess specialkonstruktioner slits och blir äldre och förnyas konstruktioner med försvagad funktion. Eftersättningen av underhållet av trafiknätet har i huvudsak orsakats av otillräckligt upprätthållande i samband med att nivån på bastrafikledshållningen sjunkit och köpkraften försämrats. Största delen av finansieringen av upprätthållandet används till livscykelhantering (271 miljoner euro). Åtgärderna består av systematisk reparation och modernisering av delar av trafikledsnätet eller ett stort enskilt objekt, inkl. projektprogrammet för reparation av huvudbanorna på områden med tjälskador och mjuk mark. Genom åtgärderna förebyggs sådana olägenheter för trafiken som föranleds av försämring av trafiknätets skick och förbättras trafikens säkerhet, framkomlighet och punktlighet.

För förbättringar används 65 miljoner euro och genom dem upprätthålls trafikledernas servicenivå på den nivå som den ökade trafiken och ändringarna i markanvändningen förutsätter. Genom investeringarna för förbättring av trafiklederna (24 miljoner euro) finansieras mindre byggnadsobjekt med tillhörande projektplanering. Den övriga finansieringen av förbättringen ska användas till att i mindre skala förnya och planera om de system som trafikcentralerna använder (exkl. projektplanering). Vid planeringen har ett tillägg på 10 miljoner euro för den fortsatta planeringen av en snabb järnvägsförbindelse mellan Helsingfors och Åbo beaktats. Dessutom används 18 miljoner euro av den tilläggsfinansiering som anvisats för minskande av det eftersatta underhållet för digitaliseringsprojekt för trafikledshållningen.

För trafiktjänster används 181 miljoner euro. Trafiktjänsterna består av trafikstyrning och trafikinformation (78 miljoner euro, främst ledningen av sjö-, järnvägs- och vägtrafiken och utveckling av den), isbrytning (49 miljoner euro), landsvägsfärjetrafik (49 miljoner euro) och sjökartläggning (5 miljoner euro). Genom åtgärderna främjas säkerheten, smidigheten och miljömedvetenheten inom trafiken, transporterna och mobiliteten. Utgifterna för isbrytning är dimensionerade enligt 650 driftsdagar för isbrytarna och kostnadsmotsvarigheten för uppgifter i enlighet med lagen om farledsavgift uppskattas vara 50,7 % år 2018. Syftet med farledsavgiften är att täcka de kostnader som föranleds av byggande, skötsel och upprätthållande av farleder för handelssjöfarten samt de kostnader som föranleds av fartygstrafikservicen och isbrytarassistansen. Den tillfälliga halveringen av farledsavgiften gäller år 2018.

Som väg- och banhållare kan staten i enlighet med ett separat avtal också delta i kostnaderna för annat än byggande och underhåll av landsvägar och järnvägar om åtgärden hänför sig till en väg- eller banhållares uppgifter. Det handlar alltid om specialsituationer där trafiksystemets funktion eller säkerhet förutsätter att trafikledshållaren finansierar en åtgärd någon annanstans än på vägområdet på en landsväg eller någon annanstans än på järnvägsområdet och trafikledshållaren anser att åtgärden är nödvändig. Till exempel kan s.k. kalla rastplatser som tidigare byggts på landsvägsområdet i fortsättningen byggas också utanför landsvägsområdet i anslutning till service som riktar sig till vägtrafikanterna. I fortsättningen är det också möjligt för banhållaren att delta t.ex. i ordnandet av sådan anslutningsparkering som behövs för bannätet på en fastighet som angränsar till järnvägsområdet.

Förklaring:I och med det fortsatta projektet med byggandet av västmetron ska västmetron förlängas från Mattby till Stensvik i Esbo. Understödet betalas till Esbo stad i efterhand på basis av de faktiska kostnaderna från föregående år, men så att statsunderstödet har betalats första gången 2017 för de faktiska understödsberättigande utgifterna 2014—2016. Det fortsatta projektet med byggandet av västmetron bedöms framskrida så att statsunderstöd betalas till ett belopp av 31,5 miljoner euro år 2018, ett belopp av 55 miljoner euro år 2019, ett belopp av 50 miljoner euro år 2020 och ett belopp av 19,452 miljoner euro år 2021. Maximibeloppet av understödet enligt kostnadsnivån för MAKU-index november 2013 (136,72 poäng 2005 =100) är 240 miljoner euro.

Förklaring: Projekten snabbspårvägen Spår-Jokern och spårvägen i Tammerfors (fas 1 och 2) beviljades fullmakter i budgeten för 2017.

Spår-Jokern är en regional ringformad kollektivtrafikförbindelse som genomförs i form av en snabbspårväg från Östra Centrum via Sockenbacka och Alberga till Kägelviken. Understöd betalas till Helsingfors och Esbo stad i efterhand på basis av de faktiska kostnaderna från föregående år, men så att statsunderstödet betalas första gången 2018 för de faktiska understödsberättigande utgifterna 2016—2017. Projektet snabbspårvägen Spår-Jokern beräknas framskrida så att statsunderstöd betalas till beloppet av 0,3 miljoner euro år 2018, 15,0 miljoner euro år 2019, 30,0 miljoner euro år 2020, 30,0 miljoner euro år 2021 och 8,7 miljoner euro senare. Understödens maximibelopp är 84,0 miljoner euro.

I den första fasen av projektet spårvägen i Tammerfors byggs spårväg på sträckan Hervanta—centrum—Tays och i andra fasen mellan centrum och Lentävänniemi. Understödet betalas till Tammerfors stad i efterhand på basis av de faktiska kostnaderna från föregående år, men så att statsunderstödet betalas första gången 2018 för de faktiska understödsberättigande utgifterna 2016—2017. Statsunderstödet är högst 71,0 miljoner euro på det sättet att den första fasens andel är högst 55,05 miljoner euro och den andra fasens andel är högst 15,95 miljoner euro. Den första fasen av projektet spårvägen i Tammerfors beräknas framskrida så att statsunderstöd betalas till beloppet av 15,8 miljoner euro år 2018, 19,6 miljoner euro år 2019, 18,7 miljoner euro år 2020 och 0,95 miljoner euro år 2021. Den årliga fördelningen av kostnaderna för andra fasen, sammanlagt 15,95 miljoner euro, preciseras senare.

Förklaring:På beviljande av understöd tillämpas utöver statsunderstödslagen (688/2001) meddelandet från kommissionen om riktlinjer för statligt stöd till flygplatser och flygbolag (EUT 2014/C 99/03) samt kommissionens förordning 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget och senare gjorda ändringar i förordningen.

Förklaring:Avsikten är att anslaget ska användas för att understödja underhåll och förbättring av enskilda vägar. Anslaget får användas för att trygga lika möjligheter till mobilitet samt till understöd för vägar som den fasta bosättningen och näringslivet behöver.

Statsbidraget inriktas i första hand på vägförbättringar samt på stöd till användning och underhåll av färjor. Det finns ca 55 000 km vägar som är berättigade till statsbidrag, och det har bildats ca 16 000 väglag för att sköta dessa vägar. Antalet specialobjekt som understöds är ca 20.

Understöd beviljas bara för förbättring av de broar och stora vägtrummor som med tanke på framkomligheten på vägen är mest brådskande eller för reparation av skador på vägen. Stödet kan maximalt uppgå till 75 % av de faktiska godkända kostnaderna. För sedvanliga vägförbättringsobjekt utgör stödets andel för närvarande 50 % och i vissa av de mest betydande broobjekten högst 75 %. Kommunernas stöd för objekt av detta slag har varierat mellan 0—20 %. Det stöd som används för specialobjekt som erhåller understöd uppgår till ca 2,3 miljoner euro.

Förklaring:Avsikten är att 28 440 000 euro ska användas för anskaffningar, ersättningar och inlösen i fråga om vägområden, 6 540 000 euro för anskaffningar, ersättningar och inlösen i fråga om banområden och 17 000 euro för anskaffningar och ersättningar i fråga om jord- och vattenområden.

Förklaring:Under momentet budgeteras alla anslag för farledsprojekt som genomförs med direkt finansiering från statsbudgeten. Projektens externa finansieringsandelar beaktas under moment 12.31.10 i de fall där Trafikverket betalar i första hand och därefter fakturerar den externa parten. På motsvarande sätt minskar behovet av anslag under detta moment. Med externa finansieringsandelar avses att andra aktörer deltar i kostnaderna för farledsprojekt som hör till statens ansvar.

Som motivering till de nya projekten föreslås följande:

Genomförandet av projektet snabbspårvägen Spår-Jokern förutsätter åtgärder på Ring I. Enligt den trafikprognos som gjorts till år 2035 varierar trafikmängden på Ring I mellan 55 000 och 84 000 fordon per dygn. De nuvarande anslutningarna till Ring I är trafikljusstyrda, varför trafiken hopar sig kraftigt på morgnarna och kvällarna. Rusningen avspeglar sig ända till Mästartunneln. De nuvarande trafikarrangemangen närmar sig slutet av sin livscykel. Också Esbo stad utvecklar de trafikarrangemang som planerats för Ring I med beaktande av den omgivande markanvändningen.

Målet med projektet är att möjliggöra byggandet av snabbspårvägen Spår-Jokern i omedelbar närhet av Ring I så att Spår-Jokern och Ring I korsas på olika plan. Projektet gör det möjligt att genomföra projektet snabbspårvägen Spår-Jokern enligt planerna på hela sträckan från Östra centrum i Helsingfors till Kägelviken i Esbo.

Tack vare projektet blir trafikflödet smidigare då plankorsningar ersätts med planskilda anslutningar. Också trafiksäkerheten förbättras med hjälp av planskilda lösningar såväl för fordon som för gång-, cykel- och mopedtrafiken. På avsnittet Torvmossvägen–Åboleden ersätts två plankorsningar i anslutning till gatunätet med en planskild anslutning, förbättras utjämningen av Ring I samt möjliggörs en förbindelse till snabbspårvägen över Ring I på samma plan som den omgivande bebyggelsen. Dessutom byggs anslutningar för lätt trafik och bullerhinder.

Kostnadsförslaget för projektet är 30,0 miljoner euro (MAKU 2010: 130) varav statens finansieringsandel är 20,0 miljoner euro. Förhållandet kostnad/nytta för projektet är 2,7.

Västerleden är en av huvudstadsregionens livligast trafikerade huvudleder. Västerleden används för pendlingstrafiken i den västra delen av huvudstadsregionen och sydvästra Nyland. Planeringsområdets genomsnittliga trafikmängder under ett vardagsdygn varierar mellan ca 25 000 och 70 000 fordon. Trafiken hopar sig morgnar och kvällar under de livligaste timmarna.

Västerleden är den väg som utgör stommen för anslutningstrafiken till västmetron vars ändhållplats finns i Mattby. Bygget av den andra fasen av västmetron från Mattby vidare till Stensvik är en vidareutveckling av den utvecklingskorridor inom markanvändningen som bygger ut spårtrafiken till sydvästra Esbo. Området har planerats för 30 000–70 000 nya invånare bl.a. till ett nytt centrum i Finno och genom att intensifiera de andra stationsområdenas markanvändning. Övergången till metrosystemet medför ändringar i knutpunkterna för den anslutande kollektivtrafiken och i omgivningen kring dem.

Målet med projektet är att säkerställa att anslutningstrafiken till metron löper smidigt och höja kollektivtrafikens andel bland de olika färdsätten. Samtidigt blir trafikflödet på Västerleden smidigare, ökar säkerheten och minskar risken för störningar. I projektet förbättras anslutningstrafiken till utbyggnaden av Västmetron och infartsparkeringen bl.a. med trafikadministrativa åtgärder och åtgärder för trafikstyrning, körfältsarrangemang, trafikmärken och informationstavlor.

Kostnadsförslaget för projektet är 7,5 miljoner euro (MAKU 2010: 130) varav statens andel är 7,0 miljoner euro.

Antalet transit- och containertransporter till Karleby hamn har ökat kraftigt. År 2016 var Karleby hamn vårt lands fjärde största hamn när det gäller transportmängden. Via hamnen transporterades 6,2 miljoner ton transporter inom utrikeshandeln, varav 3,4 miljoner ton var transitering. Exportens andel av transporterna är mycket stor (75 %). Transportmängderna beräknas öka inom gruv- och utvinningsindustrin och transitotrafiken.

Målet för projektet är att förbättra transportekonomin för godstransporter via Karleby hamn. Inom projektet fördjupas seglationsdjupet i havsfarleden till hamnen från 13,0 meter till 14,0 meter och utförs arbete med säkerhetsanordningar i anslutning till farleden.

Kostnadsberäkningen för projektet är 45,0 miljoner euro (jordbyggnadskostnadsindexet MAKU 2010:130), varav statens andel är 35 miljoner euro. Förhållandet kostnad/nytta för projektet är 1,9.

På grund av utvecklingen av containerfartygstrafiken på Östersjöområdet håller fartygsstorleken för containertransporter till Nordsjö hamn på att öka, varvid det nuvarande seglationsdjupet i farleden i framtiden kommer att begränsa containerfartygens storlek i hamnen och försvaga trafikens verksamhetsförutsättningar. För containerfartygstrafiken i Östersjön har det redan beställts flera fartyg vars seglationsdjup är ca 12,5 meter.

Syftet med projektet är att trygga de framtida verksamhetsförutsättningarna för containerfartygstrafiken till hamnen då fartygen fortsätter att växa i storlek. Projektet borgar också för kostnadseffektiva sjötransporter till Äänekoski bioproduktfabrik. I projektet fördjupas farleden till Nordsjö hamn, som nu har ett seglationsdjup på 11,0 meter, så att den motsvarar kraven på ett seglationsdjup på 13,0 meter.

Kostnadsberäkningen för projektet är 25 miljoner euro (MAKU-index 2010: 130) varav statens andel är 12,5 miljoner euro och finansieringsandelen för Helsingfors Hamn Ab är 12,5 miljoner euro. Det är möjligt att ansöka om TEN-stöd för projektet. Förhållandet kostnad/nytta för projektet är 2,8.

Justering av fullmakten för projekt enligt tidigare beslut:

Justeringen av avtalsfullmakten för projektet trafikarrangemang för Äänekoski bioproduktfabrik föranleds av en ombyggnad av vägen sv 4/sv 13 så att den får ett mitträcke söder om Huutomäki samt av byggandet av en ny bro över Kuorejoki. Behovet av anslag som föranleds av en justering av fullmakten är 5 miljoner euro för 2018.

Fullmakterna för tidigare år beräknas bli förnyade till ett belopp av ca 631 miljoner euro.

Förklaring:Det föreslås att momentet och anslaget under det stryks i budgeten.

Förklaring:Under momentet budgeteras de anslag som behövs för statens medfinansieringsandel i alla livscykelprojekt. År 2018 finansieras tre livscykelprojekt under momentet.

Fullmakterna för tidigare år beräknas bli förnyade till ett belopp av ca 293 miljoner euro. Förnyandet av fullmakterna föranleds av nya avtal som ingås när projekten framskrider.