Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         20. Yrkesutbildning
              02. Riksarkivets omkostnader
         70. Studiestöd
         80. Konst och kultur
         90. Idrottsverksamhet
         91. Ungdomsarbete

Statsbudgeten 2018

55. Statlig finansiering av yrkeshögskolornas verksamhet (reservationsanslag 2 år)PDF-versio

Under momentet beviljas 826 250 000 euro.

Anslaget får användas

1) till ett belopp av 777 017 000 euro till basfinansiering som bestäms på kalkylerade grunder för yrkeshögskolor i form av finansiering enligt yrkeshögskolelagen (932/2014)

2) till ett belopp av 49 233 000 euro i ersättning till yrkeshögskolorna för de kostnader som yrkeshögskolorna föranleds av de kostnader för mervärdesskatt som ingår i utbildningstjänster enligt 39 och 40 § i mervärdesskattelagen (1501/1993) och i anskaffningar och lokalhyror i anslutning till annan än affärsekonomisk verksamhet.

Förklaring:Den statliga finansieringen av yrkeshögskolorna bestäms med stöd av 43 § i yrkeshögskolelagen (932/2014), statsrådets förordning om yrkeshögskolor (1129/2014) och undervisnings- och kulturministeriets förordning om beräkningskriterierna för yrkeshögskolornas basfinansiering (814/2016). Som en följd av den tidigare temporära ändringen av yrkeshögskolelagen ska det som föreskrivs i 43 § 2 mom. inte tillämpas under åren 2016—2019 när det gäller beaktandet av effekterna av yrkeshögskoleindexet.

Yrkeshögskolorna beviljas basfinansiering på kalkylerade grunder med beaktande av verksamhetens kvalitet, genomslagskraft och omfattning samt på basis av övriga utbildningspolitiska och forsknings- och utvecklingspolitiska mål. Finansieringsandelen som bestäms på basis av verksamhetens kvalitet, genomslagskraft och omfattning är indelad i en finansieringsandel som bestäms på basis av utbildningen och omfattar 79 procent av hela basfinansieringen samt en finansieringsandel som bestäms på basis av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten och omfattar 15 procent av hela basfinansieringen. Finansieringsandelen som bestäms på basis av övriga utbildningspolitiska och forsknings- och utvecklingspolitiska mål är indelad i en strategibaserad finansieringsandel som omfattar 5 procent av hela basfinansieringen och en områdesspecifik finansieringsandel som omfattar 1 procent av hela basfinansieringen.

Yrkeshögskolornas finansieringsmodell betonar resultat, kvalitet, effektivitet och internationalisering. Den finansieringsandel som bestäms på basis av utbildningen grundar sig på avlagda yrkeshögskoleexamina, studiepoäng och yrkespedagogiska lärarutbildningsstudier, studeranderespons, internationell studeranderörlighet och antalet sysselsatta utexaminerade från yrkeshögskolan. Den finansieringsandel som bestäms på basis av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet grundar sig på publikationer, avlagda högre yrkeshögskoleexamina, personalens internationella rörlighet och extern finansiering av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten.

Den strategibaserade finansieringsandelen grundar sig på nationella högskole- och forskningspolitiska mål samt centrala strategiska beslut som yrkeshögskolorna fattat i anslutning till dessa i syfte att stödja och förnya uppgiften, profilen och de starka områdena. Vid fördelningen av finansieringsandelen beaktas yrkeshögskolornas egen profil i fråga om att påskynda övergången till arbetslivet, utveckla forsknings-, inlärnings- och innovationsmiljöerna, utnyttja kunnande, yrkeshögskoleverksamhetens samhälleliga verkningar, skapa regionala och branschvisa kunskapskluster samt förnya strukturer och verksamhetssätt. Den branschvisa finansieringsandelen baserar sig på utbildningens särdrag. Finansieringsmodellen beaktar yrkeshögskolornas regionala genomslagskraft och samarbete med arbetslivet genom flera kriterier.

Ersättningen enligt punkt 2 baserar sig på uppgifterna från det senast fastställda bokslutet.

Högskoleväsendets gemensamma mål för resultatet av verksamheten presenteras i förklaringsdelen under kapitel 29.40.

Nyckeltal för resultatet av verksamheten samt kvantitativa mål vid yrkeshögskolorna

  2012
utfall
2014
utfall
2016
utfall
20181)
mål
         
Yrkeshögskoleexamina 22 123 22 778 23 040 22 269
Högre yrkeshögskoleexamina 1 708 2 115 2 517 2 950
Yrkespedagogisk lärarutbildning, utexaminerade 1 740 1 849 1 795 1 600
Publikationer/lärare och FoU-personal 0,61 0,85 .. 1,20
Personer som avlagt yrkeshögskoleexamen inom fem år från det att studierna inleddes, % av dem som börjat studera 60,0 60,3 .. 60
Studerande som avlagt minst 55 studiepoäng under läsåret, % av studerande för yh-examen 51,5 59,0 62,6 60

1) I fråga om målen för examina är uppskattningen för år 2018 det genomsnittliga målet för åren 2017—2020. I antalet yrkeshögskoleexamina syns den minskning av antalet nybörjarplatser som genomfördes 2013.

Beräknad användning av anslaget och faktorer som inverkar på det (euro)

   
Kalkylerad basfinansiering av yrkeshögskolorna 777 017 000
Den andel som den mervärdesskatt som ingår i utbildningstjänster enligt 39 och 40 § i mervärdesskattelagen (1501/1993) och i anskaffningar och lokalhyror i anslutning till annan än affärsekonomisk verksamhet utgör av de kostnader som yrkeshögskolorna föranleds 49 233 000
Sammanlagt 826 250 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Konkurrenskraftsavtalets verkningar på yrkeshögskolornas verksamhet som finansieras med budgetmedel (Konkurrenskraftsavt.) -2 900
Precisering av moms-kompensationen -5 765
Sammanlagt -8 665

2018 budget 826 250 000
2017 budget 834 915 000
2016 bokslut 859 974 770