Statsbudgeten 2018

Förklaring:

Det växande internationella ömsesidiga beroendet och förändringarna i den internationella arbetsfördelningen och i arbetets innehåll samt digitaliseringen och den snabba utvecklingen inom övrig teknologi, befolkningens åldrande, klimatförändringen och flyktingkrisen i Europa har lett till en osäker verksamhetsmiljö som är känslig för förändringar. Osäkerheten ökar till följd av pågående värderings- och attitydförändringar. Betydelsen av sådana institutioner och sådan politik som upprätthåller den sociala samhörigheten och förtroendet i samhället framhävs.

Den produktion som anknyter till värdekedjor på global nivå utvecklas i en allt kunskapsintensivare riktning. Den andel av mervärdet och av den ekonomiska tillväxten som består av immateriellt kapital och värdeskapande är större än tidigare. Detta gäller särskilt i Finland. På Finlands arbetsmarknad finns en efterfrågan på sådant arbete som kräver hög utbildning och ett mångsidigt kunnande. På arbetsmarknaden förekommer det samtidigt både brist på arbetskraft och arbetslöshet. En hållbar ekonomisk tillväxt och en ökad produktivitet förutsätter att kunskap, kunnande och kreativitet utnyttjas mer effektivt i företag, servicesystem och den offentliga förvaltningen.

Utsikterna för den ekonomiska tillväxten i Finland är för första gången på länge försiktigt positiva. Strukturförändringen inom ekonomin, skuldsättningen och anpassningsåtgärderna inom den offentliga sektorn sätter strikta ramar för ministeriets verksamhet. Samtidigt har inhemska och internationella jämförelser visat att Finlands relativa ställning som ett kunskapssamhälle har försvagats. Utbildningsnivån har slutat stiga. De ungas kunskapsnivå sjunker och den finländska vetenskapen sackar efter de konkurrerande ländernas. Integrationen av invandrare förutsätter nya åtgärder inom utbildning, kultur samt idrott och ungdomsarbete.

För att utbildningssystemets kvalitet och effektivitet ska förbättras krävs det nya, öppna och försöksinriktade verksamhetssätt och att man aktivare än förut följer upp och påverkar den inhemska och internationella verksamhetsmiljön.

De kreativa branscherna, som är tillväxtområden, utnyttjar digitaliseringen i hög grad, så den digitala utvecklingen erbjuder nya möjligheter för utveckling av affärsverksamheten och servicen inom dessa branscher.

Genom de spetsprojekt som gäller kunnande och utbildning syftar man till att strukturerna, styrningen, innehållen och verksamhetssätten inom ministeriets ansvarsområden ska utvecklas så att finländarnas utbildnings- och kunskapsnivå stiger. Spetsprojekten ska modernisera inlärningsmiljöerna, nyttja digitalisering vid kunnande och inlärning, försnabba övergången till arbetslivet, förbättra motionens och idrottens och konstens och kulturens tillgänglighet, stärka samarbetet mellan högskolorna och näringslivet, verkställa reformen av yrkesutbildningen på andra stadiet samt minska antalet unga som står utanför utbildning och arbetsliv.

De kommande åren satsas det på kompetens samt välbefinnande bland barn och unga. Större satsningar görs för att stärka spetsforskningens och forskningens genomslag. Den kreativa ekonomin stärks. Avgifterna för småbarnspedagogiken sänks. Grundskolornas jämställdhetsfinansiering fördubblas. Yrkesutbildningsreformen stöds. Satsningar görs även på att förebygga marginalisering bland unga.

Det finländska välfärdssamhället grundar sig på en hög utbildningsnivå, fungerande småbarnspedagogiska tjänster och en avgiftsfri utbildning av hög kvalitet. Lika möjligheter till en högklassig utbildning från småbarnspedagogisk verksamhet till högskoleutbildning måste säkerställas i hela landet. Målet är att höja befolkningens utbildnings- och kompetensnivå så att finländarna 2020 är världens kunnigaste folk. Serviceförmågan förbättras i fråga om utbildning på andra stadiet. Finländarnas utbildningsnivå ska utvecklas så att 88 % av den vuxna befolkningen i arbetsför ålder har avlagt examen efter grundstadiet och 30 % högskoleexamen målåret 2020. På motsvarande sätt ska 94 % av 30-åringarna ha avlagt examen efter grundstadiet och 42 % högskoleexamen.

Redan inom en nära framtid kommer det att råda brist på kunnig arbetskraft inom vissa branscher. Problemen med tillgången på arbetskraft kommer att vara särskilt svåra inom social- och hälsovårdsområdet samt områdena inom teknik och trafik. Genom åtgärder riktade till utbildningssystemet ska unga snabbare komma ut i arbetslivet och utbildningsutbudet riktas så att det motsvarar det branschvisa arbetskraftsbehovet. Målet är att de ungas studievägar ska bli kortare än tidigare och att de unga utbildas inom branscher där förutsättningarna för att få arbete är goda. Det branschvisa och regionala utbudet av utbildning riktas i enlighet med befolkningsutvecklingen och behovet av arbetskraft.

Målen för de samhälleliga effekterna inom utbildnings- och vetenskapspolitiken är följande:

Målen och uppgifterna inom kulturpolitiken hänför sig till främjande av kreativitet, kulturell mångfald och delaktighet. Konst- och kulturproduktionen och nyttjandet av den, omsorgen för kulturarvet och ett mångsidigt kulturliv garanterar kulturens utveckling och ökar det sociala och ekonomiska välbefinnandet och stärker demokratin. Målen för kulturpolitiken genomförs särskilt med åtgärder inom konst- och konstnärs-, kulturarvs-, biblioteks-, kulturexport- och upphovsrättspolitiken samt den audiovisuella politiken. Kulturpolitiken anknyter även till många politiska teman som rör sig över förvaltningsområdenas gränser.

Undervisnings- och kulturministeriets strategiska målområden och mål för kulturpolitiken fram till 2025

Kreativt arbete och kreativ produktion

Delaktighet och deltagande i kulturlivet

Kulturgrunden och dess livskraft

Motion och idrott främjar hälsa och välbefinnande och en motionsinriktad livsstil utgör en del av bildningsbasen. Elitidrott ger upplevelser och ökar intresset för att börja utöva idrott som hobby. Motion, idrott och elitidrott har också ekonomiska effekter samt effekter som ökar arbets- och funktionsförmågan.

Målet med idrottspolitiken är att främja motion och idrott på ett jämställt och likvärdigt sätt och därigenom öka delaktigheten samt att öka befolkningens välbefinnande med hjälp av motion och idrott. Grunden för en rörlig livsstil skapas inom småbarnspedagogiken, i skolorna, i familjerna och inom idrottshobbyerna. Regeringens spetsprojekt ”En timme mer motion/Skolan i rörelse” innebär att det införs en timme motion i skoldagen för varje elev i grundskoleåldern samt att det inleds försöksverksamhet för att göra verksamhetskulturen i läroanstalter på andra stadiet mer motionsinriktad. Främjandet av fysisk aktivitet under de första åren blir en del av programmet Skolan i rörelse.

Avsikten med att stödja elitidrotten är att förbättra de finländska idrottarnas framgångar samt att stärka effekterna av elitidrottsevenemang som ordnas i Finland. Genom en aktiv internationell verksamhet främjas en starkare etisk grund inom motionen och idrotten.

De huvudsakliga målen för de samhälleliga effekterna inom idrottspolitiken är följande:

Enligt ungdomslagen är syftet med ungdomsarbetet och ungdomspolitiken främja de ungas delaktighet och möjligheter att påverka samt förmåga och förutsättningar att verka i samhället, att stödja de ungas utveckling, självständighetsprocess och gemenskapskänsla samt inhämtandet av kunskaper och färdigheter i anknytning till detta, att stödja de ungas fritidssysselsättningar och verksamhet i det civila samhället, att främja de ungas likställdhet och jämlikhet samt tillgodoseendet av deras rättigheter, och förbättra de ungas uppväxt- och levnadsvillkor. Syftet ska uppnås med utgångspunkt i solidaritet och internationalism, hållbar utveckling, sunda levnadsvanor, respekt för miljön och livet samt sektorövergripande samarbete. Dessa mål enligt ungdomslagen gäller alla som är under 29 år och bor i Finland.

De ungas möjligheter att vara med och påverka i samhället har utvecklats under de senaste åren. Formerna för deltagandet och påverkandet samt fritidsverksamheten har blivit mångsidigare särskilt på grund av utvecklingen inom informations- och kommunikationstekniken. Under det svaga ekonomiska läget ökar klyftan mellan de unga som har det bättre ställt och de som har det sämre ställt. Skillnaderna kan vara betydande när det gäller de förmågor som är centrala med tanke på livskompetensen och möjligheten att vara aktiv i samhället. Bostadsområdet, kommunen och den socioekonomiska bakgrunden påverkar ungas verksamhetsmöjligheter. Ålder, etnisk bakgrund, funktionshinder eller andra skäl som hänför sig till en person kan öka diskrimineringen. De unga är inte alltid medvetna om sina rättigheter. Det svaga ekonomiska läget försämrar framtidsutsikterna för de unga i västerländerna. Utkomstnivån för den yngre generationen riskerar att bli permanent lägre än de äldre generationernas utkomstnivå och de ungas förtroende för att den egna åldersklassens ekonomiska läge ska förbättras har försvagats märkbart. Finländska ungdomars tro på sin egen framtid har emellertid stärkts.

Målen för de samhälleliga effekterna inom ungdomsarbetet och ungdomspolitiken är följande:

Undervisnings- och kulturministeriets mål är att garantera verksamhetsförutsättningarna för evangelisk-lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkan och andra religionssamfund och att främja möjligheterna till religionsbekännelse och religionsutövning och att på andra sätt främja religionsfriheten. I fråga om det allmänna ordnandet av begravningsväsendet är utgångspunkten religionsfrihet och jämlikhet samt värdighet och vördnad.

Kommunens självfinansieringsandel av driftskostnaderna för gymnasieutbildning utgör enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 58,11 % ökat med 14,69 euro per kommuninvånare på grund av bortfallet av yrkeshögskolornas finansiering. Kommunens finansieringsandel vid finansiering av yrkesutbildning är det belopp som fås när det i 9 § 1 mom. i den ovannämnda lagen avsedda statliga anslaget multipliceras med talet 1,3461. Kommunernas finansieringsandel är dock högst enligt nivån 2017. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) och lagen om fritt bildningsarbete (632/1998). Lagarna ändras så att man av besparingsskäl 2018 låter bli att inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde göra en sådan justering i statsandelarna som föranleds av den förändrade kostnadsnivån.

Penningspelsverksamhetens vinstmedel utgör en viktig finansieringskälla inom vetenskapens, konstens, idrottens och den fysiska fostrans samt ungdomsarbetets område. I enlighet med 17 § i lotterilagen (1047/2001) ska av Veikkaus Ab:s avkastning 53 % användas för att främja idrott och fysisk fostran, vetenskap, konst och ungdomsarbete. Enligt 18 § i den lagen tas i statsbudgeten varje år in ett anslag som uppskattas motsvara Veikkaus Ab:s vinst under räkenskapsperioden i fråga och de medel som återgår för ny utdelning.

Veikkaus Ab:s egentliga intäktskalkyl i fråga om främjandet av idrott, fysisk fostran, vetenskap, konst och ungdomsarbete 2018 uppgår till 537,200 miljoner euro. Utöver den egentliga intäktskalkylen ställs ur fonden för ofördelade vinstmedel sammanlagt 27,3 miljoner euro till förfogande, varvid det totala beloppet av penningspelsverksamhetens vinstmedel som står till förfogande 2018 uppgår till 564,500 miljoner euro, vilket är en ökning på ca 18,8 miljoner euro jämfört med budgeten för 2017. De beräknade intäkterna har fördelats mellan förmånstagarna enligt 17 a § i lotterilagen.

Av vinstmedlen föreslås ett belopp på 106,5 miljoner euro bli beviljat under moment 29.40.53 för stöd till vetenskapen, 244,3 miljoner euro under moment 29.80.52 och 29.80.96 för stöd till konsten, 158,9 miljoner euro under moment 29.90.50 för stöd till idrotten och 54,8 miljoner euro under moment 29.91.50 för stöd till ungdomsarbetet.

Den statliga finansieringen av vetenskap, konst, idrott och ungdomsarbete under kapitlen 29.40, 80, 90 och 91 föreslås uppgå till 1 196,2 miljoner euro, varav 564,5 miljoner euro, dvs. 47,2 %, beviljas av penningspelsverksamhetens vinstmedel.

Över hälften av anslagen inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde är lagstadgade överföringsutgifter och deras konsekvenser för jämställdheten är beroende av finansieringsbesluten.

I de unga åldersgrupperna är skillnaden mellan kvinnors och mäns utbildningsnivå till kvinnornas klara fördel. Att inte genomgå den grundläggande utbildningen, inte fortsätta studera efter den grundläggande utbildningen eller att avbryta yrkesutbildning eller högskoleutbildning är typiskt i synnerhet för pojkelever och manliga studerande. Genom att förbättra kvaliteten på den grundläggande utbildningen, ha flexibel grundläggande utbildning som praxis och tillhandahålla utbildning som förbereder för yrkesutbildning bedöms i synnerhet den andel av befolkningen som inte har yrkesutbildning minska och därigenom även skillnaderna i kvinnors och mäns utbildningsnivå.

Flickors och pojkars studieval upprätthåller segregationen i arbetslivet. Man vidtar fortsatta åtgärder för att påverka flickors och pojkars studieval.

Den kultur-, idrotts- och ungdomspolitiska verksamheten är i regel jämställd. Främjande av jämställdhet enligt idrottslagen är utgångspunkten i strategin för statsunderstöd för idrottsverksamhet, vilket beaktas i understödskriterierna. Jämställdheten ingår även i ungdomslagens värderingar. Inom ungdomsarbetet riktas understöd vid behov särskilt till projekt som gäller flickor eller pojkar. Kulturbranschen är kvinnodominerad såväl när det gäller kulturaktörer som när det gäller användare av kulturtjänster och kulturutövare, men männens andel som användare av kulturtjänster har ökat. Däremot tjänar kvinnor som får sin försörjning från konstens område i genomsnitt sämre än män, och avsikten är att uppmärksamma detta när verksamhetsförutsättningarna för dem som utför kreativt arbete förbättras.

Med hjälp av statistik och undersökningar följer undervisnings- och kulturministeriet könskonsekvenserna av förvaltningsområdets verksamhet.

Som en del av det globala handlingsprogrammet för hållbar utveckling, inom de prioriterade områdena för ett likvärdigt, jämlikt och kunnande Finland, anvisas det 2018 av anslaget för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 30 miljoner euro för åtgärder för främjande av jämlikhet inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen, utvecklande av kvaliteten på specialundervisningen, anställande av skolgångsbiträden och minskande av undervisningsgruppernas storlek. Syftet med statsunderstödet är att stärka den inkluderande, jämlika och högklassiga utbildningen och ge alla möjlighet till livslångt lärande.

Åtgärderna inom reformen av yrkesutbildningen ska främja uppnåendet av målen för handlingsprogrammet när det gäller utveckling av ett likvärdigt, jämlikt och kunnande Finland. Genomförandet av reformen stöds med tilläggsfinansiering som bl.a. ska användas för att skapa utbildnings- och arbetslivsstigar för unga och vuxna som varken studerar eller arbetar.

Som en del av de samhälleliga effekterna, främjar högskolorna med sin basfinansiering hållbar utveckling inom undervisnings- och forskningsverksamheten. Hållbar utveckling har också beaktats i målen i avtalen mellan undervisnings- och kulturministeriet och högskolorna för 2017—2020.