Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         01. Förvaltningen
         10. Beskattningen och Tullen
              01. Statskontorets omkostnader
              88. Senatfastigheter
         90. Stöd till kommunerna

Statsbudgeten 2018

20. Tjänster för statssamfundetPDF-versio

Förklaring:Tjänster som finansministeriets förvaltningsområde centraliserat tillhandahåller hela statssamfundet är bl.a. anskaffning av statlig finansiering, skötsel av lån som staten beviljat, statens pensionssystem, statens gemensamma IT-tjänster, tjänster inom ekonomi- och personalförvaltningen samt tjänster i anslutning till lokaler. Statens gemensamma funktioner och tjänster ska utvecklas med målet att skapa en enhetligt fungerande statskoncern som ger mervärde och stordriftsfördelar och där kunnande förenas.

Statskontorets uppgift är att utveckla och producera interna tjänster för statsförvaltningen. Statskontoret möjliggör genom sin verksamhet omkostnadsbesparingar och ökad produktivitet i statens ämbetsverk och inrättningar genom smidiga och effektiva interna tjänster samt genom aktivt deltagande i utvecklandet av dessa tjänster och processer. Utvecklandet av tjänster och processer sker i samarbete med Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning, finansministeriet och kunderna.

Statskontoret sköter bl.a. följande interna tjänster för staten: statens finansieringsfunktioner, skötseln av statens centralbokföring samt styrningen av redovisningen och betalningsrörelsen, rapportering av statens ekonomiska data och personaldata, statens interna skadeförsäkringsverksamhet, arv som tillfallit staten och rådgivningstjänster för medborgare.

Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning är ett ämbetsverk som hör till finansministeriets förvaltningsområde och som har till uppgift att tillhandahålla stöd- och sakkunnigtjänster inom förvaltningen för statliga ämbetsverk, inrättningar och fonder utanför budgeten samt för riksdagen och för enheter som lyder under, står under tillsyn av eller verkar i anslutning till riksdagen i enlighet med vad som föreskrivs i lagen om statsbudgeten (423/1988) eller som har avtalats om dem i serviceavtal. Dessutom kan affärsverk enligt lagen om statliga affärsverk (1062/2010) och aktiebolag som i sin helhet ägs av staten och som producerar tjänster främst för statliga ämbetsverk och inrättningar vara kunder i servicecentret.

Finansieringen består främst av kundfakturering där prissättningen av tjänsterna görs enligt självkostnadsprincipen. Självkostnadspriset innefattar kostnaderna för att producera och utveckla tjänsterna. I självkostnadspriset ingår inte beredskap för risker i affärsverksamheten, som i statens interna affärsverksamhet kan anknyta bl.a. till funktionsstörningar i datasystemen eller en oförutsebar stegring i den allmänna kostnadsnivån, vilket leder till att priserna höjs med en viss eftersläpning. I fråga om kostnaderna har effekten av projektet om en överföring av bokföringen till Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning beaktats, men projektets inverkan på den funktionella effektiviteten har inte beaktats. Kostnaderna omfattar också en överföring av ägandet av Tilha, dvs. statsförvaltningens gemensamma tjänst för beställningshantering, och Valtiolle.fi-systemet till Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning.

Statens informations- och kommunikationstekniska center Valtori producerar sådana icke-branschspecifika IKT-tjänster för statsförvaltningen som motsvarar kundernas behov och som är konkurrenskraftiga. Det viktigaste målet för Valtori är att förenhetliga statsförvaltningens grundläggande informationsteknik. Detta resulterar i ett lättare underhåll av it-miljön än för närvarande och därtill i en lägre kostnadsnivå och bättre kundtillfredsställe.

TUVE-enheten (enheten för säkerhetsnätsverksamhet) vid Valtori producerar säkerhetsnätstjänster som krävs för samverkan mellan sådana myndigheter som är viktiga för statens högsta ledning och för säkerheten i samhället och andra aktörer och som uppfyller kraven på hög beredskap och säkerhet. Det viktigaste syftet med verksamheten vid TUVE är att trygga användningen av enhetens tjänster i alla situationer, så att de myndigheter som omfattas av användningsskyldigheten kan skapa en kostnadseffektiv verksamhet och lita på tjänsterna både när det gäller kvalitet och funktion.

Senatfastigheter är ett affärsverk inom finansministeriets förvaltningsområde som besitter och utvecklar statens fastighetsförmögenhet samt hyr ut lokaler och är sakkunnig i frågor som gäller arbetsmiljö och lokaler huvudsakligen till enheter inom statssamfundet. Senatfastigheter är en affärsverkskoncern med fastighetsaktiebolag som dotterbolag. Affärsverket Senatfastigheter styrs på så sätt att ämbetsverkens och inrättningarnas lokaler stöder verksamheten kostnadseffektivt. Statens helhetsintresse och en samhällsansvarig verksamhet säkerställs samtidigt som ämbetsverken och inrättningarna i frågor som gäller lokaler har tillgång till sakkunnigtjänster till stöd vid omstruktureringar och ändringar av verksamheten. Senatfastigheter fastställer hyrorna enligt självkostnadsprincipen för enheter inom statssamfundet.

Rollen som sakkunnig i frågor som gäller arbetsmiljö och lokaler konkretiseras i ett kundpartnerskap där man tillsammans utvecklar lämpliga arbetsmiljöer för verksamheten och ger kunderna besparingar i lokalutgifterna. För effektiv ledning och utveckling i fråga om lokalerna behövs omfattande och enhetlig information om lokalerna, deras antal, kostnader och energiförbrukning. I detta syfte erbjuder Senatfastigheter en informationstjänst för förvaltningen av lokaler att användas av hela statsförvaltningen.

Arbetet med att koncentrera och effektivisera statens fastighetsförvaltning och att förbättra arbetsmiljön vid ämbetsverken och inrättningarna i enlighet med statens lokalstrategi fortsätter. Statens användning av lokaler och den anknytande energiförbrukningen kan följas och styras mer effektivt när uppgiftsunderlaget i det gemensamma datasystemet kompletteras. Målet är en förbättrad lokal- och energieffektivitet.

Statens enhet för kollektiv upphandling Hansel Ab har till uppgift att samla statsförvaltningens upphandlingsvolymer, konkurrensutsätta ramavtalen för varor och tjänster, producera avgiftsbelagda sakkunnigtjänster i anslutning till upphandlingar för ämbetsverken och inrättningarna samt för egen del stödja genomförandet av statens upphandlingsstrategi. Hansel Ab är en viktig aktör i utvecklingen av upphandlingsfunktionen.

Bolaget har som mål att genom sin verksamhet främja öppen konkurrens, högklassig upphandling och statens gemensamma intressen, att med sin sakkunskap stödja ämbetsverkens och inrättningarnas upphandlingsprojekt och att bidra till kostnadsbesparingar för statsförvaltningen. Hansel Ab:s verksamhet utvecklas så att serviceavgiften sänks ytterligare till i genomsnitt 1 procent så att kundbelåtenheten och kvaliteten på servicen är fortsatt goda. Målet är att ramavtalen för Hansel Ab ska fås med i statens elektroniska system för hantering av beställningar.

Produktiviteten inom statsförvaltningens upphandling ökas genom att man höjer användningsgraden och utvidgar användningsområdet för den kollektiva upphandlingen. Finansministeriet stöder utvecklandet av statens upphandling i enlighet med statens upphandlingsstrategi.

Haus kehittämiskeskus Oy har till uppgift att tillhandahålla utbildnings- och utvecklingstjänster för organisationer inom den offentliga förvaltningen och för deras tjänstemän. Haus verksamhet samt serviceinnehåll och urval av tjänster ska utvecklas så att ämbetsverk och inrättningar i framtiden kan utnyttja tjänsterna i större utsträckning i organisationernas utvecklingsarbete och i stället för intern utbildning.

Mål som stöder ansvarsområdets samhälleliga effektmål
  • — Statens finansieringstjänster fungerar högklassigt i alla situationer
  • — Statssamfundets tjänster digitaliseras
  • — Förvaltningstjänsterna tillhandahålls på ett högklassigt och kostnadseffektivt sätt med hjälp av enhetliga processer och digitala service- och produktionslösningar som ger en god kundupplevelse
  • — De icke-branschspecifika IKT-tjänsterna är konkurrenskraftiga, högklassiga, ekologiska, datasäkra och motsvarar kundernas behov
  • — E-tjänsterna följer servicearkitekturen, främjar Finlands konkurrenskraft och är gemensamma, nationella, interoperabla och datasäkra.

01. Statskontorets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 24 721 000 euro.

Förklaring:

Mål för resultatet av verksamheten

  2016
utfall
2017
mål
2018
mål
       
Effektivitet      
Skuldhantering, resultat > 0 > 0 > 0
Ekonomiuppgifterna i bokföringsenheternas bokslut är riktiga och tillräckliga, %   > 92 > 93
Antalet årsverken inom ekonomi- och personalförvaltningen i förhållande till det totala antalet årsverken vid ämbetsverkena 0,0312 0,025 0,023
Funktionell effektivitet      
Kostnadsmotsvarighet vid Statskontorets avgiftsbelagda verksamhet, % 80 > 90 > 90
Produktion och kvalitetsledning      
Medeltalen av de oviktade allmänna vitsorden för kundbelåtenheten, skala 4—10 8,5 8,0 8,0
Handläggningstiden för olycksfallsersättningar i 80 % av besluten, dagar 23 18 18
Digitaliseringsgraden för skadeståndsverksamheten, % 37 35 60
Hantering och utvecklande av personalresurser      
Årsverken 302 278 274
Arbetstillfredsställelseindex (skala 1—5) 3,4 3,6 3,6
Sjukfrånvaro (arbetsdagar/årsv.) 8,0 8,0 8,0
Ledarskapsindex (skala 1—5) 3,3 3,7 3,7

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

  2016
utfall
2017
ordinarie
budget
2018
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 49 907 30 751 30 325
Bruttoinkomster 21 692 7 914 5 604
Nettoutgifter 28 215 22 837 24 721
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 8 648    
— överförts till följande år 9 049    

Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro)

  2016
utfall
2017
ordinarie
budget
2018
budgetprop.
       
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten      
— intäkter av försäljningen av prestationer 5 344 5 594 5 560
— övriga intäkter 16 009 2 320 33
Intäkter sammanlagt 21 353 7 914 5 593
       
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten      
— särkostnader 16 643 4 005 2 125
— andel av samkostnader 10 224 3 871 3 533
Kostnader sammanlagt 26 867 7 876 5 658
       
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) -5 514 38 -65
Kostnadsmotsvarighet, % 79 100 99

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Finansiering av nya uppgifter 1 500
Förvaltningen av XBRL-kodsystemet (överföring från moment 28.10.01) 200
Uppdatering av skadeståndssystemet TIA 1 080
Ändringar av systemet för olycksfall i militärtjänst -350
Besparing som motsvarar indexhöjningen av hyror -8
Centraliserad bokföring (regeringsprogr. 2015) -27
Förlängd arbetstid (konkurrenskraftsavt.) 5
Indexhöjning av hyror 4
Löneglidningsbesparing -24
Omkostnadsbesparing (regeringsprogr. 2015) -321
Produktivitetsbesparing i omkostnaderna -120
Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.) -18
Sänkt semesterpenning (konkurrenskraftsavt.) 25
Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.) 6
”Från upphandling till betalning”-besparing (regeringsprogr. 2015) -68
Sammanlagt 1 884

2018 budget 24 721 000
2017 budget 22 837 000
2016 bokslut 28 616 000

02. Kursdifferenser på centraliserade valutakonton (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 50 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av de kursdifferenser som föranleds av användningen av valutakonton som Statskontoret sköter centraliserat på ämbetsverkens och inrättningarnas vägnar.

Förklaring:Statskontoret skaffar centraliserat den valuta som behövs för ämbetsverkens och inrättningarnas anskaffningar i utländsk valuta. Med denna verksamhetsmodell eftersträvas avsevärda kostnadsbesparingar för staten i och med att valutaväxlingsprocesserna blir effektivare och kompetens och stordriftsfördelar kan utnyttjas.

Under momentet antecknas kursdifferenserna för saldona på de valutakonton som sköts centraliserat. Kursdifferenser uppstår t.ex. när anskaffningsutgiften i utländsk valuta för en tillgång bokförs enligt prestationsprincipen med tillämpande av Europeiska centralbankens centralkurs föregående dag och utgiften betalas i en valuta som har bokförts enligt det värde som inkomsten i den utländska valutan har den dag den influtit eller vars anskaffning har bokförts enligt det belopp i euro som betalats för valutaposten. Den kumulativa kursdifferens som uppstått under budgetåret kan i bokslutet vara antingen positiv, och därmed hämta inkomster till staten, eller negativ, och därmed medföra utgifter för staten, för vilka det ska anvisas anslag i budgeten.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Nivåförändring 49
Sammanlagt 49

2018 budget 50 000
2017 budget 1 000
2016 bokslut 1 239 589

06. Gemensamma e-tjänster för service och förvaltning (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 110 000 euro.

Anslaget får användas till centraliserad upphandling av gemensamma e-tjänster för service och förvaltning.

Förklaring:Anslaget används för att centraliserat skaffa gemensamma e-tjänster för service och förvaltning av Statens center för informations- och kommunikationsteknik eller av andra organisationer. Sådana tjänster är bl.a. identifierings- och betalningstjänsten för medborgare.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Medborgarkontot och de interoperabilitetstjänsten (överföring till moment 28.30.03) -2 125
Utgiftsbesparing 1 235
Sammanlagt -890

2018 budget 110 000
2017 budget 1 000 000
2016 bokslut 2 733 000

07. Omkostnader för Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 2 000 000 euro.

Förklaring:Anslaget ger det spelrum som servicecentrets prissättningspraxis förutsätter. Målet för servicecentrets verksamhet är att kostnadsmotsvarigheten ska realiseras under reservationsanslagsperioden. Anslaget ska användas bara om inkomsterna av kundavgifter under ett enskilt budgetår inte räcker till för att täcka de utgifter som verksamheten medför.

Mål för resultatet av verksamheten

  2016
utfall
2017
uppskattning
2018
mål
       
Produktion och kvalitetsledning      
Inköpsfakturor, st. 1 214 168 1 150 000 1 120 000
Försäljningsfakturor (alla), st. 627 209 630 000 630 000
Lönespecifikationer, st. 1 135 775 1 120 000 1 100 000
Kundtillfredsställelse 3,9 3,9 3,9
Funktionell effektivitet      
Inköpsfakturor, st./årsv. 14 428 15 500 19 000
Försäljningsfakturor (alla), st./årsv. 29 301 30 000 31 000
Lönespecifikationer, st./årsv., Kieku 6 846 8 000 8 800
Totalproduktivitetsindex (basåret 2016=100) 100,00 113,50 120,13
Hantering och utvecklande av personalresurser      
Årsverken 647 639 593
Sjukfrånvaro, dagar/årsv. 10,8 < 10 9,5
Arbetstillfredsställelseindex, 1—5 VMBaro 3,42 3,45 3,5

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

  2016
utfall
2017
ordinarie
budget
2018
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 55 567 56 109 51 530
Bruttoinkomster 55 856 54 109 49 530
Nettoutgifter -289 2 000 2 000
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 4 000    
— överförts till följande år 4 000    

Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro)

  2016
utfall
2017
ordinarie
budget
2018
budgetprop.
       
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten, intäkter av försäljningen av prestationer 55 856 54 109 49 530
       
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten 55 567 56 109 51 530
       
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) -289 -2 000 -2 000
Kostnadsmotsvarighet, % 100 96 96

2018 budget 2 000 000
2017 budget 2 000 000
2016 bokslut -289 139

09. Omkostnader för Statens center för informations- och kommunikationsteknik (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 3 000 000 euro.

Förklaring:Anslaget ger det spelrum som servicecentrets prissättningspraxis förutsätter. Målet för servicecentrets verksamhet är att kostnadsmotsvarigheten ska realiseras under reservationsanslagsperioden. Anslaget ska användas bara om inkomsterna av kundavgifter under ett enskilt budgetår inte räcker till för att täcka de utgifter som verksamheten medför.

Mål för resultatet av verksamheten

2016
utfall
2017
uppskattning
2018
budgetprop.
       
Produktion och kvalitetsledning      
Valtti (användare) 1 977 18 500 40 000
Mobiltjänst (användare) 171 15 000 30 000
Nyckel IDM (användare) 924 15 000 25 000
Publikationsplattformen YJA (användare) 11 20 35
Nedtagna datacenter 14 35 50
Anslutningstjänst för informationsleden (kunder) 5 60 90
Tillfredsställelse med Valtoris verksamhet (1—5) 3,3 3,5 3,7
Kumulativ kostnadsbesparing (mn euro) 37,7 42 47
       
Hantering och utvecklande av personalresurser      
Årsverken 953 1 030 1 060
Sjukfrånvaro, dagar/årsv. 9,3 8 7
Arbetstillfredsställelse, 1—5 VMBaro 3,2 3,4 3,6

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

  2016
utfall
2017
ordinarie
budget
2018
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 248 825 269 246 289 374
Bruttoinkomster 247 425 266 249 286 374
Nettoutgifter 1 400 3 000 3 000
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 1 400    
— överförts till följande år 3 000    

Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro)

  2016
utfall
2017
ordinarie
budget
2018
budgetprop.
       
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten 247 425 266 246 286 374
       
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten 248 825 269 246 289 374
       
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) -1 400 -3 000 -3 000
Kostnadsmotsvarighet, % 99 99 99

2018 budget 3 000 000
2017 budget 3 000 000
2016 bokslut 3 000 000

10. Investeringsutgifter för Statens center för informations- och kommunikationsteknik (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 10 000 000 euro.

Anslaget får användas till utgifter för ersättnings-, utvecklings- och utvidgningsinvesteringar som gäller servicecentret och de tjänster det tillhandahåller.

Förklaring:Anslaget används till utgifter för utvecklings- och utvidgningsinvesteringar som gäller servicecentret och de tjänster det tillhandahåller och till ersättningsinvesteringar inom serviceproduktionen, såsom anskaffning av anläggningar och licenser. Servicecentret inkluderar i kundpriserna de kostnader som motsvarar användningen av anslaget under momentet. Servicecentret intäktsför det belopp som motsvarar användningen av anslaget periodiserat över flera år.

Inkomsterna till följd av servicecentrets intäktsföring har budgeterats under moment 12.28.20.


2018 budget 10 000 000
2017 budget 10 000 000
2016 bokslut 5 000 000

88. Senatfastigheter

Under momentet beviljas inget anslag.

1. Servicemål och andra verksamhetsmål

Senatfastigheter är ett statligt affärsverk inom finansministeriets förvaltningsområde. Enligt lagen om statliga affärsverk (1062/2010) ska Senatfastigheter tillhandahålla lokalservice och andra tjänster i omedelbar anknytning till den för statliga ämbetsverk och inrättningar, fonder utanför statsbudgeten och andra statliga affärsverk liksom för riksdagen och för enheter som lyder under, står under tillsyn av eller verkar i anslutning till riksdagen samt sköta den statliga fastighetsförmögenhet som är i Senatfastigheters besittning. Affärsverket kan tillhandahålla tjänster också för sådana sammanslutningar vars verksamhet finansieras främst med anslag som tagits in i statsbudgeten.

2. Investeringar

Senatfastigheters investeringar får medföra utgifter på högst 250 miljoner euro år 2018. Dessutom får Senatfastigheter ingå förbindelser som under de följande finansåren får medföra utgifter på högst 230 miljoner euro. Investeringarna koncentreras till grundliga renoveringar för att bibehålla byggnadsbeståndets värde och förbättra dess funktionsduglighet samt till investeringar som effektiviserar användningen av lokaler. I investeringsramen ingår varken markanvändningsavgifter eller överlåtelseskatt.

Dessutom får Senatfastigheter utan krav på motsäkerhet ställa proprieborgen för dotterbolags lån till ett sammanlagt värde av högst 50 miljoner euro.

3. Upplåning

Senatfastigheter berättigas att i syfte att finansiera sin verksamhet 2018 uppta lån enligt 5 § 1 mom. i lagen om statliga affärsverk (1062/2010) till ett belopp av högst 70 miljoner euro netto.

Förklaring:Finansministeriet har med beaktande av servicemålen och andra verksamhetsmål preliminärt uppställt 53 miljoner euro som resultatmål för Senatfastigheters uthyrningsverksamhet år 2018.

År 2018 intäktsför Senatfastigheter i statsbudgeten sammanlagt 116,4 miljoner euro i form av intäktsföring av vinst från 2017, borgensavgifter och räntor och amorteringar på lån. I finansieringsplanen för 2018 har räntorna och amorteringarna på statens lån uppskattats till 27,4 miljoner euro, intäktsföringen av vinst till 85 miljoner euro och borgensavgifterna till 4 miljoner euro. Den upplåning som närmast behövs för finansiering av investeringarna uppgår till högst 70 miljoner euro netto.

Senatfastigheters likviditet påverkas i hög grad av kassaflödet från realiseringen av fastigheter. Det kassaflöde som uppkommer genom fastighetsköp beror på respektive marknadssituation och innehåller därmed osäkerhetsfaktorer som inte beror på Senatfastigheter.

Preliminär investeringsplan för 2018 som grundar sig på resultat- och finansieringsplanen (mn euro)

   
Investeringar i reparationer som förbättrar byggnadsbeståndets värde och användbarhet 200
Investeringar i nybyggnader 50
Sammanlagt 250

Tabell med jämförelsetal (inkl. försäljningsvinster och försäljningsförluster)

  2016 utfall
affärsverk
koncern 2017
prognos
affärsverk
koncern 2018
uppskattning
affärsverk
koncern
             
Omsättning, mn € 599 603 623 628 658 662
— Uthyrning 582 587 606 611 641 645
— Tjänster 16 16 17 17 17 17
Övriga rörelseintäkter 128 128 58 58 30 30
Hyresverksamhetens hyresnetto, mn € 319   300   300  
— % av omsättningen 53   48   46  
Avskrivningar (inkl. nedskrivningar) 218   199   210  
Rörelsevinst, mn € 207 204 151 149 113 110
— % av omsättningen 35 34 24 24 17 17
Räkenskapsperiodens resultat, mn € 175 181 116 122 76 82
— % av omsättningen 29 30 19 19 12 12
Balansomslutning 4 663 4 705 4 670 4 712 4 649 4 691
Intäktsföring i statsbudgeten, mn € 120   125   85  
Investeringar, mn € 258   300   250  
Investeringar i % av omsättningen 43   48   38  
Avkastning på investerat kapital, % av hela verksamheten 4,7 4,7 3,5 3,5 2,7 2,7
Avkastning på investerat kapital, % hyresverksamhet 2,3   2,3   2,0  
Avkastning på eget kapital, % 6,1 6,3 4,0 4,2 2,6 2,8
Avkastning på eget kapital, %, hyresverksamhet in-house 1,7   1,5   1,5  
Soliditet, % 62 62 63 62 63 62
Antal anställda 318 320 326 328 330 332

Inkomstmoment gällande affärsverket (mn euro)

  2016
utfall
2017
prognos
2018
uppskattning
       
Intäktsföring under inkomstmoment      
12.28.99 Borgensavgifter 4,9 4,0 4,0
13.01.04 Räntor på statens lån 12,4 9,1 6,4
13.05.01 Intäktsföring av vinst 120,0 125,0 85,0
15.01.02 Återbetalningar av statens lån till affärsverk 69,1 68,3 21,0
Sammanlagt 206,4 206,4 116,4

2018 budget
2017 I tilläggsb.
2017 budget
2016 bokslut