Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         10. Militärt försvar
         30. Militär krishantering

Statsbudgeten 2018

18. Anskaffning av försvarsmateriel (reservationsanslag 5 år)PDF-versio

Under momentet beviljas 478 100 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter för anskaffning av försvarsmateriel och försvarsmaktens säkerhetsupphandling samt till testning av system och utbildning av användarna

2) till forskning och utveckling med direkt anknytning till anskaffning av försvarsmateriel och försvarsmaktens säkerhetsupphandling

3) till betalning av utgifter för anskaffning av reservdelar och bytesanordningar till försvarsmateriel som nödvändigt måste finnas i lager i händelse av krig.

Av anslaget får högst 131 993 000 euro användas för andra anskaffningar av försvarsmateriel än till betalning av utgifter som föranleds av beställningsfullmakter eller av ändringar i index och valutakurser i samband med beställningsfullmakter.

Fullmakt

1) År 2018 får nya avtal ingås i anslutning till den materiella utvecklingen av försvarsmakten i syfte att förbättra det militära försvarets prestationsförmåga, så att de åren 2018—2027, enligt valutakursnivån den dag budgeten träder i kraft, får föranleda staten utgifter på högst 1 597 110 000 euro (beställningsfullmakten för materiell utveckling av försvarsmakten, PVKEH 2018).

Betalningar enligt maximibeloppet för beställningsfullmakten PVKEH 2018 kan bindas till en branschbeskrivande prisutveckling fr.o.m. det första kvartalet 2018.

2) År 2018 får det inom ramen för det totala beloppet för varje enskild fullmakt ingås avtal till ett belopp som motsvarar det belopp av tidigare godkända beställningsfullmakter som inte har använts.

3) Tidigare godkända beställningsfullmakter får föranleda staten utgifter som avviker från fullmakternas årliga maximibelopp, dock så att det totala beloppet för varje fullmakt inte överskrids.

Anslag för beställningsfullmakter och till dem hänförda tilläggsbehov som föranleds av stegring i index eller avdrag som föranleds av nedgång i index budgeteras i budgeten enligt kontantprincipen och hänförs till finansåret.

Förklaring:

Utgifter för staten som föranleds av förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakt (1 000 euro)

  2018 2019 2020 2021 2022— Sammanlagt
fr.o.m.
2018
             
Gamla beställningsfullmakter            
Beställningsfullmakten för utrustande av beredskapsförband (VYV 1) 19 100         19 100
Beställningsfullmakten för materiell utveckling av försvarsmakten (PVKEH 2012) 6 057 5 000       11 057
Beställningsfullmakten för materiell utveckling av försvarsmakten (PVKEH 2014) 49 950 51 000 22 000     122 950
Beställningsfullmakten för materiell utveckling av försvarsmakten (PVKEH 2015) 19 025 12 500       31 525
Beställningsfullmakten för materiell utveckling av försvarsmakten (PVKEH 2016) 54 900 12 000 12 355     79 255
Beställningsfullmakten för materiell utveckling av försvarsmakten (PVKEH 2017) 85 635 116 313 95 723 27 299 99 130 424 100
Gamla beställningsfullmakter sammanlagt 234 667 196 813 130 078 27 299 99 130 687 987
             
Ny beställningsfullmakt            
Beställningsfullmakten för materiell utveckling av försvarsmakten (PVKEH 2018) 111 440 370 750 272 520 249 900 592 500 1 597 110
Ny beställningsfullmakt sammanlagt 111 440 370 750 272 520 249 900 592 500 1 597 110
             
Fullmakter sammanlagt 346 107 567 563 402 598 277 199 691 630 2 285 097

Den materiella utvecklingen av försvarsmakten grundar sig på följande utvecklingsprogram för försvarsmakten och på de prestationsförmågor som ska utvecklas genom dem:

Utvecklingsprogram / Prestationsförmåga / Mål
Programmet för utveckling av försvarsmaktens ledning

Man bygger upp ett ledningssystem som stöder utnyttjandet av försvarsmaktens samlade prestationsförmåga och stöder ledningen av gemensamma insatser genom att utöka den samlade lägeskännedomen och införa säkrade operativa informationstekniska tjänster. Myndigheternas gemensamma ledningssystem och vardagslösningar utnyttjas som stöd för stridsledningssystemet.

  • — försvarsgrenarnas fristående system och program byts ut mot ett gemensamt ledningssystem
  • — bättre förutsättningar för ledning av insatserna skapas genom att tekniska strukturer och tjänster omarbetas och förnyas
  • — dataöverföringen inom integrerad spaning, övervakning och ledning samt anslutningsförmågan för den informationstekniska plattformen utvecklas
  • — informationsförvaltningen förnyas, den informationstekniska integreringen genomförs och statsförvaltningens interna samarbete inom informationsservicen och andra lösningar som bygger på partnerskap utökas; personalresurser överförs från den administrativa informationsservicen till den operativa it-miljön
  • — utnyttjandet av systemen för verksamhetsstyrning ökas med målet att förbättra funktionssäkerheten och kostnadseffektiviteten
  • — utarbetandet av arkitekturen för ett spanings-, övervaknings- och ledningssystem som är gemensamt för alla försvarsgrenar och motsvarar försvarsmaktens behov på 2020-talet fortsätter, och därigenom möjliggörs ett internationellt elektroniskt utbyte av information och lägesbilder
  • — cyberförsvarsförmågan utvecklas.
Programmet för utveckling av stöd för försvarsmaktens spaning, övervakning och målanvisning

Den förvarningsförmåga, den omvärldsuppfattning och den övervaknings- och mållägesbild som behövs som stöd för beslutsfattandet samt för ledningen av gemensamma insatser upprätthålls och utvecklas.

  • — datainsamlings- och analysförmågan upprätthålls och utvecklas
  • — medeldistans- och fjärrövervakningen inom luftövervakningen upprätthålls
  • — kompetensen för luftburen spaning och övervakning upprätthålls och utvecklas
  • — informationssystemet för spaning förvaltas
  • — skapandet av försvarsmaktens gemensamma mållägesbild utvecklas
  • — den militära spaningens förmåga att stödja eldanvändning och verkan utvecklas.
Utvecklingsprogrammet för den samlade prestationsförmågan hos försvarsmaktens stridssystem

Den prestationsförmåga med vilken man operativt inverkar på betydande objekt byggs upp och upprätthålls.

  • — ammunition för fjärrverkan skaffas
  • — uppbyggnaden av försvarsmaktens specialtrupper och helikoptersystem fortsätter
  • — anskaffningen av en ersättande sjömålsrobot inleds.
Programmet för utveckling av försvarsmaktens logistik

Försvarsmaktens gemensamma logistiksystem förvaltas. Genom systemet garanteras truppernas funktionsförmåga.

  • — utrustandet av logistiktrupperna fortsätter och utrustandet av vapenslagstruppernas underhåll inleds
  • — lufttransportförmågan utvecklas och upprätthålls
  • — för att avhjälpa bristerna i kompletterings-, transport- och underhållssystemet fortsätter man materielanskaffningarna för territoriella trupper
  • — anskaffningen av ammunition och reservdelar fortsätter.
Programmet för utveckling av stridssystemet för markförsvaret

De territoriella och operativa truppernas eldkraft, skydd och rörlighet utvecklas och de operativa truppernas prestationsförmåga upprätthålls.

  • — arméns taktiska och operativa rörlighet upprätthålls och utvecklas
  • — förmågan till mötesstrid utvecklas
  • — det regionala artilleriet upprätthålls och det operativa artilleriet inklusive det tunga raketartilleriet utvecklas
  • — soldaternas utrustning utvecklas
  • — pionjär- och skyddsmateriel förvaltas.
Programmet för utveckling av sjöförsvaret

Tryggandet av sjöförbindelserna, minröjningskapaciteten och kustförbandens rörlighet utvecklas.

  • — nya minröjningsfartyg tas i bruk
  • — stridsfartygens prestationsförmåga upprätthålls
  • — minerings- och röjningskapaciteten upprätthålls och utvecklas
  • — kustförbandens rörlighet och eldkraft upprätthålls
  • — undervattensförmågan utvecklas
  • — Flottilj 2020-upphandligen bereds.
Programmet för utveckling av stridssystemet för luftförsvaret

Luftvärnets och Hornet-systemets prestationsförmåga upprätthålls.

  • — man fortsätter uppdateringen av Hornet-avvärjningsjaktplanen för att bevara deras livslängd (MLU2) och anskaffar sådan kritisk reservutrustning och sådana kritiska delar till maskiner och motorer som tryggar jaktplansutrustningens livslängd
  • — uppbyggandet av markmålsförmågan fortsätter
  • — stridsbaserna utvecklas
  • — sådan materiel för elementär flygutbildning som avvecklas ersätts fortsättningsvis
  • — sådana kapaciteter inom luftvärnet som avvecklas ersätts.
Programmet för utveckling av försvarsmaktens system för trupproduktion

Prestationsdugliga trupper i enlighet med truppstrukturen byggs upp och upprätthålls. Dessutom skapas förutsättningar för att ställa upp nya trupper.

  • — utvecklandet av stridsutbildningens inlärningsmiljö fortsätter.
Programmet för utveckling av försvarsmaktens system för verksamhetsstyrning

Helhetsomfattande styrmetoder och enhetliga principer utvecklas. Med hjälp av dem strävar man efter att främja hanteringen av helheter, övergripande karaktär, resultat, produktivitet och kostnadseffektivitet vid beslutsfattande och vid verkställande av beslut.

  • — forskningsdata produceras i första hand för försvarsmaktens strategiska planering
  • — truppernas övningsverksamhet utvecklas och gemensamma lärandemiljöer förvaltas och utvecklas.

Såväl de tidigare godkända beställningsfullmakterna som den nya beställningsfullmakten PVKEH 2018 inklusive alla ekonomiska följdverkningar genomförs inom de ramar för statsfinanserna som fastställts för försvarsministeriets förvaltningsområde.

Beställningsfullmakten för materiell utveckling av försvarsmakten 2018 (PVKEH 2018)

Inom programmet för utveckling av stöd för Försvarsmaktens spaning, övervakning och målanvisning förlänger man livslängden för prestationsförmågan för marinens passiva egenskydd och utvecklar målidentifieringsstödet för den militära spaningen.

I projektet Försvarsmaktens infrastruktur som ingår i programmet för utveckling av försvarsmaktens ledning byggs som en del av ett nätverksbaserat försvar ett accessnät och ett stridsledningsnät för stridsgrupper och operativa förband som ska utrustas. Staberna och kommando- och ledningsplatserna för dessa trupper utrustas så att de går att ansluta till kommunikationssystem. Detta möjliggör ledning på alla nivåer av armén som en del av ett nätverksbaserat försvar. En del av utrustandet genomförs genom att det nuvarande fordonsmaterielen för stridsledningen moderniseras.

Inom utvecklingsprogrammet för den samlade kapaciteten inom försvarsmaktens stridssystem läggs grunden för försvarsmaktens påverkansförmåga genom att sådana vapensystem skapas som är viktigast för påverkan samt genom att försvarsmaktens operativa koncept för gemensamma insatser utarbetas och testas som en del av forskningsverksamheten och den operativa verksamheten. Inom utvecklingsprogrammet ersätts det nuvarande sjömålsrobotsystemet som håller på att föråldras med fartyg i Hamina- och Rauma-klassen och sjömålsrobotbatterier. Dessutom skaffas ammunition för upprätthållande och utvecklande av markmålsförmågan.

Inom utvecklingsprogrammet för försvarets stridssystem upprätthålls truppernas rörlighet genom en modifiering av den nuvarande fordonsmaterielen. Åldrande fordon ersätts med nya eller genom tilläggsanskaffningar För att utveckla och upprätthålla truppernas avvärjande förmåga och det lokala försvaret utvecklas granatkastarkompaniernas ledning, truppernas pansarvärnsförmåga och soldaternas förmåga att påverka. Inom utvecklingsprogrammet upprätthåller man också försvarets eldanvändningssystem, utvecklar skyddet för arméns trupper genom kamouflage och skyddstjänst samt skapar internationell kompatibilitet och annan materiel med beaktande av den internationella verksamhetsmiljön och förhållandena.

Inom programmet för utveckling av stridssystemet för luftförsvaret utvecklas och kompletteras den materiella beredskapen för trupperna vid flygvapnets baser.

Inom ramen för programmet för utveckling av sjöförsvarets stridssystem ersätts de prestationsförmågor som tas ur drift med en ny stridsfartygflottilj före år 2025. Flottilj 2020 består av fartyg i stridsfartygsklass 2020 som alla har förmåga att övervaka och verka i luften samt på och under vattenytan. I MLU-projektet inom Flottilj 2000 görs en livscykeluppdatering av stridssystemet i Hamina- och Hämeenmaa-klassen och en fartygsteknisk grundlig reparation av robotbåtarna i Hamina-klassen samt en utveckling av marinens utbåtsavvärjningsförmåga. Inom utvecklingsprogrammet genomförs dessutom det andra skedet av anskaffningar för trupper för omedelbar beredskap och beredskapstrupper.

Det uppskattas att 346 107 000 euro av anslaget under momentet används till betalning av utgifter som föranleds av beställningsfullmakter och 131 993 000 euro till andra anskaffningar av försvarsmateriel.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Föregripande kostnadsnivåjustering (2018) 7 066
Kostnadsnivåjustering (2016) -3 219
Nivåförändring av försvarsbudgeten (regeringsprogr. 2015) 30 000
Totalrenoveringen av minfärjorna av Pansio-klass (I tilläggsbudg. 2015) -2 000
Ändringar i tidsplanen för betalning av utgifter -42 505
Överföring från moment 27.10.01 till följd av tidigare beslut 13 585
Sammanlagt 2 927

2018 budget 478 100 000
2017 I tilläggsb. 16 753 000
2017 budget 475 173 000
2016 bokslut 559 617 000