Statsbudgeten 2018

Förklaring:Inrikesministeriet styr och utvecklar migrationsförvaltningen, ansvarar för migrationspolitiken samt beredningen av lagstiftning som gäller migration och medborgarskap samt representerar Finland i migrationsfrågor inom Europeiska unionen och inom internationellt samarbete. Inrikesministeriet samordnar den verksamhet som anknyter till migrationsfrågor mellan förvaltningsområdena.

Inrikesministeriet svarar för det allmänna utvecklandet, planeringen, styrningen, uppföljningen och samordningen av mottagningen av asylsökande och av personer som får tillfälligt skydd.

Inrikesministeriet sörjer för migrationsverkets verksamhetsförutsättningar. Migrationsverket behandlar och avgör frågor som gäller utlänningars inresa, vistelse i landet, flyktingstatus och medborgarskap, svarar för styrningen och planeringen av den praktiska verksamheten vid mottagande av asylsökande och personer som får tillfälligt skydd, för styrningen och övervakningen av förvarsenheternas praktiska verksamhet samt för styrningen av verkställigheten av hjälp till offer för människohandel. Dessutom upprätthåller Migrationsverket ett elektroniskt system för hantering av utlänningsärenden (UMA) och producerar information för myndigheter och internationella organisationer. Mottagningstjänster för asylsökande tillhandahålls vid den statliga förläggning som är en del av Migrationsverket samt genom köpta tjänster.

Finlands migrationspolitik grundar sig på riktlinjerna i regeringsprogrammet, regeringens migrationspolitiska åtgärder och det asylpolitiska åtgärdsprogrammet.

Man arbetar för att ändringar inom EU:s migrations- och asylpolitik ska ske i enlighet med unionens och medlemsländernas gemensamma intressen med respekt för de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Finland ser till att nationella intressen beaktas vid revideringen av lagstiftningen inom EU:s gemensamma migrations- och asylpolitik.

De centrala strategiska målsatta riktlinjerna är:

I enlighet med regeringens ställningstaganden som styr invandrarpolitiken kommer ändringar som utförs i migrationspolitiken att utföras kontrollerat och målinriktat. Inom invandrarpolitiken beaktas förändringar i det internationella läget och i EU-lagstiftningen.

I enlighet med regeringens asylpolitiska åtgärdsprogram kommer Finland tillsammans med EU-länderna och de nordiska länderna att bereda sig för förändringarna i asylläget på ett hållbart sätt. Man ser till att läget hanteras med framförhållning och kontrollerat. Ett långtidsperspektiv är att den kontrollerade migrationen ska främja tillväxt, innovationer, nya arbetsplatser och ekonomisk stabilitet.

Målet är att migrationsförvaltningen ska ha förmåga att nå upp till målen för den lagstadgade behandlingsfristen för tillståndsansökningar för migration. Migrationsverket har huvudansvaret för asylprocessen efter att de uppgifter som gäller asylärenden koncentrerats från polisen till Migrationsverket. Ändringen förenklar effektiviseringen av asylprocessen. Målet är att fortlöpande utveckla kostnadseffektiviteten för den verksamhet som gäller mottagning av asylsökande. Vid utvecklandet av verksamheten utnyttjas EU:s asyl-, migrations- och integrationsfonds (AMIF-fonden) möjligheter fullt ut.

Det operativa samarbetet mellan myndigheter inom inrikesministeriets förvaltningsområde (Migrationsverket, polisen, Gränsbevakningsväsendet) när det gäller utlänningars inresa och vistelse i landet utnyttjas och utvecklas aktivt.

Tillståndsförvaltningens produktivitet förbättras. Det elektroniska systemet för hantering av utlänningsärenden (UMA) utvecklas fortlöpande, så att de sökande, kunderna, kan tillhandahållas övergripande elektroniska kommunikationstjänster i anknytning till tillståndsprocesserna och tillståndsprocesserna automatiseras i den utsträckning det är möjligt.

De lagliga migrationskanalerna utvecklas i anslutning till ändringarna i EU:s lagstiftning. Myndighetssamarbetet vid inresa stärks. Målet för utvecklandet av systemet med uppehållstillstånd är att göra förfarandet klarare. När det gäller arbetskraftsinvandring är det viktigt att man förmår svara mot arbetsmarknadens behov i rätt tid. Därför accentueras i synnerhet behandlingstiderna. Systemet med uppehållstillstånd för arbetstagare utvecklas i enlighet med regeringsprogrammet. Tillståndsverksamheten är oerhört viktig med tanke på förhandstillsynen över arbetsvillkoren. I eftergranskningen är det i praktiken i stor utsträckning fråga om resurserna för polisens och arbetarskyddsförvaltningens kontrollverksamhet och fördelningen av dem.

Företagares migration understöds genom att utveckla lagstiftningen om uppehållstillstånd. Processen för uppehållstillstånd blir också i övrigt smidigare. Man utnyttjar de möjligheter som lagarna om säsongsanställda och personer som förflyttas internt i företag medför i fråga om myndighetssamarbetet och den elektroniska behandlingen av ansökningar. Allt oftare beviljas tillstånden direkt av Migrationsverket, och behandlingstiderna för dessa tillstånd är avsevärt kortare än för de tillstånd som arbets- och näringsbyråernas delbeslut förutsätter.

Samarbetet med undervisningsförvaltningen fortsätter i fråga om inresa för utländska studerande som kommer från länder utanför EU. Antalet fall av missbruk av systemet bör hållas lågt. Vid allokeringen av studieplatser bör man beakta i vilka branscher det eventuellt i framtiden kommer att behövas utländsk arbetskraft. Detta kräver också att studierna i de inhemska språken utökas under studietiden.

I överensstämmelse med EU:s familjeåterföreningsdirektiv förutsätter man med vissa undantag att familjemedlemmar som får internationellt skydd eller tillfälligt skydd har en tryggad försörjning oberoende av tidpunkten för familjebildning, för att ansökan om familjeåterförening kan godkännas.

Ett åtgärdsprogram som motverkar olaglig inresa verkställs. Då den olagliga invandringen ökar, ökar utöver människosmugglingen även mängden olagligt arbete och människohandel samt andra slag av exploatering och olaglig vistelse i landet. Myndighetssamarbetet inom bekämpningen av olaglig invandring och olaglig vistelse i landet effektiviseras, och man ser till att behövlig lagstiftning utvecklas. Man strävar efter att placera ut migrationskontaktpersoner i de centrala invandrarländerna. Problemen med olaglig invandring syns också som en ökning av de negativa följderna vid längre vistelse i landet då dessa personer hamnar utanför integrationsåtgärderna och samhällsservicen. En effektiv bekämpning av olaglig invandring förebygger de kostnader som dessa problem förorsakar samhället. Återsändandepolitiken effektiviseras särskilt genom att man med stöd av EU-samarbetet fortsätter och utvecklar ett effektivt återsändande av personer som vistas olagligt i landet och som fått avslag på sin asylansökan. Dessutom strävar man efter nya samarbetsprotokoll som gäller återsändande och EU-avtal om återtagande samt efter att personer som gjort sig skyldiga till brott ska avlägsnas snabbare ur landet än tidigare.

Migrationsverket svarar för mottagandet och behandlingen av utlänningars ansökningar om tillstånd. Det säkerställs att behandlingen av tillstånd är smidig, resurserna tillräckliga och att det regionala nätverket av serviceställen för kundservice fungerar. Vid behandlingen av ansökningar iakttas de föreskrivna maximala behandlingstiderna. Genom att utveckla processerna säkerställs det att avgifterna för tillstånden hålls skäliga.

Det är svårt att uppskatta antalet asylsökande. Enligt prognosen kommer antalet asylsökande permanent att bli på en högre nivå än före 2015. Man måste även vara förberedd på en motsvarande plötslig och snabb ökning av antalet asylsökande som 2015.

Man följer hur bestämmelserna om asylförfarandet och mottagningen av asylsökande fungerar och bereder eventuella lagändringar. Samarbetet mellan olika myndigheter stärks ytterligare i syfte att effektivisera och påskynda asylprocessen.

Man deltar i förnyandet av det gemensamma europeiska asylsystemet och i EU-medlemsstaternas samarbete om genomförande av systemet i praktiken. Vid sidan av utvecklandet av lagstiftningen intensifieras det praktiska samarbetet mellan medlemsstaternas asylmyndigheter i synnerhet genom att man stödjer etableringen av verksamheten vid Europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) och genom att man deltar i samarbete med andra centrala EU-myndigheter. Förslaget till förordning om Europeiska unionens asylbyrå (COM(2016) 271) behandlar medlemsländernas förpliktelse att snabbt kunna tillkalla sakkunniga till ämbetsverkets insatser. För ämbetsverket planeras en reservpool med 500 sakkunniga för snabba insatser, till vilken medlemsländerna bör reservera ett på förhand bestämt antal sakkunniga. För Migrationsverkets del uppskattas detta betyda åtta årsverken.

När det gäller utvecklingen av asylpolitiken stärker man enhetligheten mellan de olika politiska sektorerna för invandrarfrågor, t.ex. gränsbevakningen, bekämpningen av olaglig invandring och återsändandepolitiken.

Genomförandet av kvotflyktingspolitiken fortsätter genom att utlänningar som är i behov av internationellt skydd vidarebosätts i Finland (90 § i utlänningslagen 301/2004). Grunderna för vidarebosättning (resurser för mottagande av kvotflyktingar och antal kvotflyktingar) fastställs varje år i statsbudgeten. Flyktingkvoten för 2018 är 750 personer.

I anslagen har man beaktat EU:s åtaganden i fråga om omplacering och beslut om interna förflyttningar av asylsökande inom EU. Finland har verkställt de interna förflyttningar av asylsökande om vilka det har fattats beslut inom Europeiska unionen.

Inom förvaltningsområdet utnyttjas tillgänglig delfinansiering via EUSA-fonder fullt ut.