Statsbudgeten 2018

Förklaring:Inrikesministeriet är ett ministerium för inre säkerhet och migration, till vars verksamhetsområde det hör att svara för

I enlighet med regeringsprogrammet är Finland världens tryggaste land när det gäller boende, företagande och arbete.

I verksamheten prioriteras de strategiska kärnuppgifterna inom den interna säkerheten och de centrala tjänsterna för medborgarna. I en förändrad säkerhetspolitisk miljö kräver uppnåendet av målen förutsägelse- och analysförmåga, en gemensam lägesbild, lagstiftningsåtgärder för kontroll av befogenheter samt tryggande av säkerhetsmyndigheternas kapacitet.

Upprätthållandet av den inre säkerheten är en primär uppgift för staten som utsätts för krav från såväl hela samhället som olika aktörer inom förvaltningsområdet. Förutsättningen för att bevara en god säkerhetsnivå i landet är både samhällspolitiska åtgärder och ändringar i individernas och organisationernas verksamhetssätt. Centralt för genomslagskraften och kvaliteten hos de offentliga säkerhetstjänsterna är att uppmärksamhet fästs vid möjligheterna till samarbete mellan olika myndigheter och verksamhetssätt. Förnyelse och kreativitet är de viktigaste faktorerna för förändring i framtiden. Arbetskraftsinvandringen främjar sysselsättningen i Finland, stärker den offentliga ekonomin och förbättrar försörjningskvoten.

Verksamhetsmiljön för Finlands inre säkerhet blir allt mer invecklad och påverkas även av omständigheter utanför vårt land. Den säkerhetspolitiska miljön kan förändras mycket snabbt. Det är till och med på kort sikt omöjligt att utarbeta exakta prognoser, men prognoserna kan användas för att identifiera olika framtidsscenarier. Den politiska, tekniska, samhälleliga och ekologiska utvecklingen kan ändra uppgiftsområdet för den inre säkerheten redan inom en nära framtid. De globala utmaningarna betonar betydelsen av samarbete. Systemriskerna i de tekniska systemen är ett betydande hot för samhället och den inre säkerheten.

Den viktigaste utmaningen för Finlands inre säkerhet är den ökande och mångbottnade utslagningen. Den ökar risken för samhälleliga störningar och bestämmer till stor del omfattningen för de säkerhetsmyndighetstjänster som behövs. I värsta fall kan utslagningen leda till radikalisering och stärka extremiströrelserna.

Säkerhetsläget avspeglar sig i trycket på förnyelse inom den offentliga förvaltningens strukturer och tjänster. Vårt lands höga nivå på utbildning, säkerhet och teknik är en viktig, internationell konkurrensfaktor. Den högteknologiska säkerheten innebär en speciell utmaning med tanke på resurserna och kunnandet. Krishanteringsförmågan i det finländska samhället är beroende av systemens funktionsförmåga under störningar, beredskapen för störningar samt individens mentala uthållighet. Opinionsbildningen styrs allt oftare utifrån och påverkar i allt större grad även det samhälleliga beslutsfattandet.

Inrikesministeriets förvaltningsområde är mycket arbetskraftsintensivt. Det är också i kritisk grad beroende av fungerande IKT- och kontrollsystem, utrymmen för kundservice och datakommunikationsförbindelser samt fungerande materiel. De yttre förändringarna i verksamhetsmiljön, den allt mer invecklade rättsliga regleringen, EU-rättens ökade betydelse, det ökade antalet ärenden som kräver djupgående sakkunskap inom olika specialområden, digitaliseringen samt omfattande pensioneringar medför vid sidan av det strama ekonomiska läget stora utmaningar för verksamheten. Minskningen av arbetskraften inom den offentliga förvaltningen förutsätter att verksamheterna effektiviseras och rationaliseras och att arbetets produktivitet förbättras. Arbetslivets förnyelse och utvecklingen av en innovativ offentlig förvaltning är centrala förändringsfaktorer även inom inrikesministeriets förvaltningsområde.

För inrikesministeriets förvaltningsområde ställs följande samhälleliga effektmål för 2018:

I fråga om polisväsendet läggs särskild vikt vid polisens aktionsberedskap, bevarandet av inbördes freden samt de uppdrag som hänför sig till asylläget. Inom de ramar som resurserna medger läggs även vikt vid åtgärder för att förebygga och minska brott, ordningsstörningar och olyckor samt trygga serviceförmåga och synlighet. Sådana förehavanden och brott som kan utgöra fara för stats- och samhällsordningen eller för rikets inre och yttre säkerhet avvärjs tillsammans med övriga aktörer.

Gränsbevakningsväsendets samhälleliga effektmål är att upprätthålla gränssäkerheten, säkra en smidig gränstrafik, ge handräckning till myndigheterna i de glesbebyggda gränstrakterna och kustområdena, öka säkerheten till havs och delta i det militära försvaret. Effektmålen genomförs kostnadseffektivt på land, till havs och i luften även under svåra naturförhållanden och vid alla slag av störningar och undantagsförhållanden i samhället.

Räddningsväsendet har till uppgift att tillsammans med övriga aktörer förbättra säkerheten i samhället i alla förhållanden genom att minska olyckor, svara för räddningsverksamheten, delta i upprätthållandet och utvecklandet av den civila beredskapen, begränsa följderna av olyckor, utnyttja räddningsväsendets kontinuerliga, mera omfattande beredskap i samhället samt producera de med hälsovårdenavtalade tjänsterna för första insatsen och prehospital akutsjukvård.

Ett centralt samhälleligt effektmål för nödcentralsverksamheten är att främja befolkningens säkerhet. Systemet utvecklas genom att myndigheterna tar i bruk ett gemensamt informationssystem för alla nödcentraler under 2018.

Migrationsverkets samhälleliga effektmål verkställer de invandrarpolitiska riktlinjerna i regeringsprogrammet.

Invandringen är kontrollerad. Att upprätthålla en kontrollerad invandring kräver att Finland vidtar särskilda åtgärder i en situation där antalet asylsökande och andra emigranter som anländer till Europa är exceptionellt stort för detta århundrade. Därför behövs det såväl inom EU och i de bilaterala relationerna med ursprungsländerna både nationella åtgärder och en stark internationell påverkan. För att kontrollera invandringen krävs det utöver ett intensivt myndighetssamarbete att myndigheternas informerande om de möjligheter som invandringen medför och om verksamheten inom migrationsförvaltningen är proaktivt och kunskapsbaserat. Genom att rätta till felaktiga och obefogade uppfattningar strävar man efter att minska människosmuggling och människohandel.

Syftet med beredningen av invandrarpolitiken är att arbeta aktivt för att uppnå fördelarna med invandringen via ökad internationell konkurrenskraft, ekonomisk aktivitet och handel samt en förbättrad försörjningskvot. Antalet kvotflyktingar hålls åtminstone på samma nivå som under de senaste åren. Migrationsverket och förläggningarna för asylsökande samarbetar med närings-, trafik- och miljöcentralerna och kommunerna för att säkerställa att personer som har fått uppehållstillstånd förflyttas till kommunerna på ett effektivt sätt. Ett mått på de samhälleliga effektmålen är den genomsnittliga väntetiden i en förläggning för asylsökande för placering i en kommun, efter det att tillstånd erhållits.

Likabehandling av personalen utgör en del av god personalpolitik och hör till all arbetsgivarverksamhet. Inom inrikesministeriets förvaltningsområde iakttas regeringens jämställdhetsprogram och de allmänna riktlinjerna för främjande av jämlikhet och likabehandling. Hur målen för jämställdhet och likabehandling uppnås följs som en del av planeringen och uppföljningen av verksamheten och ekonomin. Uppföljningen samordnas av gruppen för samordning av jämställdhets- och likabehandlingsärenden vid inrikesministeriet.

Könsperspektivet beaktas i all verksamhet vid ministeriet. Jämställdheten mellan kvinnor och män främjas på ett målinriktat och planmässigt sätt. Man skapar och etablerar sådana tillvägagångssätt genom vilka man kan säkerställa att jämställdheten främjas i beredningen av ärenden och i beslutsfattandet. Ministeriets jämställdhets- och likabehandlingsplan har uppdaterats för åren 2017—2019 och uppnåendet av målen i den följs upp årligen. De centrala utmaningarna med jämlikheten inom ministeriets politikområde ska i enlighet med regeringens jämställdhetsprogram utredas före regeringsperiodens slut.

Ett målinriktat och planmässigt förfarande i fråga om främjande och övervakning av jämställdhet och likabehandling ankommer på alla medlemmar i polisorganisationen. Inom polisförvaltningen arbetar kvinnorna i huvudsak med kontors- och tillståndsuppgifter, och andelen kvinnor av polismännen är rätt liten, även om mängden kvinnor med tjänst vid polisen har vuxit med jämn takt varje år. Man strävar efter att främja jämställdhet mellan könen med hjälp av resultatstyrning och jämställdhets- och likabehandlingsplaner. Planering är det viktigaste redskapet för att främja jämställdhet och likabehandling.

Polisens nya jämställdhets- och likabehandlingsplan för åren 2017—2019 publiceras under 2017. Syftet med planen är bl.a. att stärka, främja och följa upp tanken om jämställdhet och likabehandling samt att främja mångsidig rekrytering och jämlika möjligheter till karriärutveckling. Dessutom beaktas frågorna som gäller jämställdhet och likabehandling även vid genomförandet av programmet om arbetsför ålder vid polisen. Skyddspolisens jämställdhets- och likabehandlingsplan ska uppdateras 2017 och en enkät om jämställdhet utarbetas för personalen. Jämställdhetsfrågorna utgör en del i den nya personalstrategin.

Gränsbevakningsväsendet, både som myndighet och arbetsgivare, behandlar alla människor jämlikt och lika. Iakttagandet av principen om likabehandling gäller särskilt vid behandlingen av personer i den gränsöverskridande trafiken. I utbildningen av gränsbevakningsmän fäster man särskild vikt vid att personer av olika etniskt ursprung och från olika kultur ska bemötas på lika grunder. Av gränsbevakningsväsendets personal tjänstgör 86 % i militära tjänster. Kvinnornas andel av de militära tjänsterna är 5 % (2017). Målet är att antalet kvinnor ska öka ytterligare, särskilt med hjälp av positiv särbehandling vid rekryteringen av gränsbevakare. Jämställdhets- och likabehandlingsplanen för Gränsbevakningsväsendet har uppdaterats för åren 2017—2018.

Vid Räddningsinstitutet har man gjort upp en jämställdhets- och likabehandlingsplan och en verksamhetsplan för institutets jämställdhet där ärenden som hör till likabehandling av eleverna poängteras. Båda planerna ses över och uppdateras inom ramen för de tillgängliga resurserna. Jämställdhet och likabehandling beaktas i all verksamhet och det ordnas informationsmöten och utbildning i ämnet både för personal och för studerande. När det gäller studerandena samarbetar man med studentföreningarna. Behoven att uppdatera jämställdhetsplanerna ses över under 2017. Vid arbetet används en enkät riktad till studeranden som gäller iakttagandet av jämställdheten.

Vid Nödcentralsverket tas jämställdhets- och likabehandlingsplanen i fortsättningen med i ämbetsverkets personalplan. Den operativa utbildningen och rekryteringen är könsneutral och utvecklingen när det gäller personalens könsfördelning följs upp. Könsfördelningen för Nödcentralsverket har varit så gott som oförändrad de senaste åren. Av personalen är cirka 60 % kvinnor och cirka 40 % män. Bland de anställda vid Nödcentralsverket utförs det årligen en personalenkät (VMBaro) som innehåller frågor som gäller jämställdhet och icke-diskriminering. Utifrån de svar som har erhållits i enkäten har det inte kommit fram några särskilda utvecklingsobjekt i fråga om jämställdheten mellan könen. Om det förekommer problem i jämställdhets- och likabehandlingsfrågor vid ämbetsverket, ingriper man och vidtar åtgärder för att förbättra situationen.

Jämställdheten och likabehandlingen vid Migrationsverket följs upp med VMBaro-enkäten och lönekartläggningen samt genom att granska kvinnors och mäns placering i olika uppgifter och kompetenskategorier. Arbetarskyddskommissionen vid Migrationsverket följer upp verkställandet av jämställdhets- och likabehandlingsplanen. Den gemensamma planen för Migrationsverket och förläggningarna för asylsökande blev färdig 2016. Planens tyngdpunkter i fråga om iakttagandet av principen om jämställdhet och likabehandling ligger bl.a. i att förbättra rättvisan och likabehandlingen i avlöningen, att ge anställda ett jämlikt stöd i fråga om deras avancering inom karriären och utbildningsmöjligheter samt att betona nolltolerans när det gäller trakasserier.

De asylsökande statistikförs på basis av kön. År 2016 var ca 62 % av alla asylsökande män (av totalt 5 957 sökande var 3 698 män). Till följd av sökandenas könsfördelning är kostnaderna för mottagandet högre för män än för kvinnor. Förläggningarna för asylsökande beaktar dock iakttagandet av jämställdheten även i sina mottagningstjänster. Förläggningarna ska utarbeta en jämställdhets- och likabehandlingsplan som även behandlar iakttagandet av jämställdhet och likabehandling ur kundernas synvinkel. Vid riktandet av mottagningstjänsterna ska dessutom kvinnorna och barnen beaktas som en grupp som kan vara i en sårbar ställning.

År 2018 vidtas inom inrikesförvaltningen åtgärder i enlighet med temat Det jämlika, jämställda och kunniga Finland i redogörelsen om hållbar utveckling.

Ett tryggt och stabilt samhälle är en förutsättning för att alla medborgare ska ha lika möjligheter i fråga om välfärd, ett gott liv, hälsa, arbets- och funktionsförmåga, utbildning och sysselsättning. Det hållbara säkerhetstänkandet innebär att ta fasta på orsakerna innan problemen utvecklas till säkerhetsutmaningar, och strategin för den inre säkerheten som verkställs 2018 innehåller flera åtgärder som syftar till att förutse och förebygga problem.

Åtgärderna i strategin går ut på att utveckla samhällets och individens krishanteringsförmåga genom samarbete mellan statsrådet, organisationer, föreningar och näringsliv.

Inrikesministeriet och Krishanteringscentret är med i Sitoumus2050-kampanjen genom det samhälleliga åtagandet för civil krishantering. I och med detta åtagande iakttas principerna för hållbar utveckling i den nationella utbildningen i civil krishantering. Finland har även förbundit sig till att fortsätta öka kvinnornas andel av de utstationerade sakkunniga inom civil krishantering.