Statsbudgeten 2018

Förklaring:Inrikesministeriet ställer följande preliminära resultatmål för polisens verksamhet:

Tillgången till brådskande utryckningstjänster ska hållas på nuvarande nivå. Polisen bedömer och rapporterar nivån för den övervakning som gäller den allmänna ordningen och säkerheten. Polisen höjer sin prestanda stegvis. Man strävar efter att Finland ska ha situationen med olaglig inresa under kontroll även i framtiden. Åtgärderna för att bekämpa olaglig inresa är trovärdiga och effektiva. Verkställandet av nekande asylbeslut ska fortsättningsvis vara effektivt till de delar polisen kan påverka dem.

Trafikövervakningen ska fortfarande vara effektiv trots att det blir nödvändigt att använda tid som anvisats för trafikövervakning även till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt till brottsbekämpning med anledning av asylläget. Detta kompenseras genom att utöka den automatiska trafikövervakningen. Polisen strävar efter att hålla samma nivå som under de senaste åren i fråga om antalet avslöjade fall av rattfylleri och grovt äventyrande av trafiksäkerheten samt även i fråga om övervakningen av tung trafik.

Med bekämpning av hot som orsakas av en förändrad säkerhetssituation avses inom brottsbekämpningen att satsa kraftigt på säkerställandet av kapaciteten för de undersökningar som gäller allvarliga brott mot liv och hälsa samt sexualbrott. Förändringen i verksamhetsmiljön kräver att resurserna riktas till akuta och tidskrävande företeelser inom den förebyggande verksamheten, exempelvis till bekämpning av våldsam radikalisering, extremism och hatpropaganda. Detta betyder oundvikligen att de tillgängliga resurserna för den rutinmässiga bekämpningen av brott minskar.

Brottsutredningsnivån för strafflagsbrott (exkl. trafikbrott) beräknas sjunka. Om polisens grundläggande brottsutredningar blir mindre effektiva inverkar det både på rättsprocessen och på dess kvalitet. Detta ökar kostnaderna och försvårar bl.a. åklagarnas arbete vid åtalsprövningar. Även om egendomsbrotten, exkl. bl.a. grova inbrott i bostäder, inte inverkar i hög grad på medborgarnas trygghet och deras känsla av trygghet, inverkar det stora antalet av dessa brott på medborgarnas uppfattning av polisens verksamhet och kapacitet.

Polisens möjligheter att satsa på utredning av s.k. brott utan utredningsuppslag som kommit till polisens kännedom och som bl.a. förutsätter sammanlänkning utgör en utmaning. Polisen följer upp utvecklingen när det gäller utredningstiderna och utvecklingen av brottsutredningsnivån för brott och rapporterar dessa samt ökningar i fråga om dold brottslighet. Detta är viktigt för att kunna göra en klar bedömning av polisens kapacitet och möjligheter.

Det aktiva förebyggandet, avslöjandet och utredandet av brott och hatbrott som hänför sig till våldsamma extremiströrelser fortsätter, och Ankarverksamheten, polisverksamheten på webben samt utredningen av it-brott utvecklas. Särskilt den personal som behövs för att utreda asylfall, stärka hanteringen av hot, effektivisera behandlingen av tips och förbättra cyberkapaciteten ska utökas.

Inom bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten ska man genom ett intensivare samarbete mellan polisen och åklagaren vid förundersökningar sträva efter brottsutredning i realtid, en minskning av antalet fall som är under utredning, en förkortning av utredningstiderna och en ökning av den vinning av brott som återtas. Även samarbetet mellan andra viktiga samarbetsparter såsom skatteförvaltningen, utsökning och boförvaltare bör utvecklas.

När det gäller bekämpning av it-relaterad brottslighet genomförs de åtgärdsförslag i den nationella cyberstrategin som inte ännu har genomförts. Antalet it-brott har ökat, och de it-brott som polisen har utrett och kommer att få utreda kräver längre tid än tidigare. Förändringarna i verksamhetsmiljön leder till att allt flera brott utförs i datanät, vilket gör att det krävs specialkunnande av polisen för att utreda dem. Polisens rekrytering av sakkunniga i utredning av it-brott kan i framtiden försvåras, eftersom företagen och de övriga statliga organisationerna tävlar om samma resurser.

Polisens tillståndsförvaltning har i och med det administrativa beslutsfattandet och genom olika övervakningsmetoder en förebyggande effekt på brott samt en tryggande effekt på allmän ordning och allmän säkerhet i ett samhälle där säkerhetsläget håller på att förändras. Polisen säkerställer en tillräcklig servicenivå, effektiva förfaranden och motsvarande resurser inom den avgiftsbelagda tillståndsförvaltningen och sörjer för kostnadsmotsvarigheten. Funktioner och processer inom tillståndsförvaltningen förnyas så att administrationen blir lättare. Polisen tillhandahåller och utvecklar elektroniska tillståndstjänster och ärendehantering så att tjänsterna är kundvänliga samt utnyttjar den tekniska utvecklingen ändamålsenligt och sörjer för att verksamheten är funktionellt sett effektiv. Det främsta sättet att tillhandahålla tjänster är elektroniska tjänster, och utnyttjandegraden av e-tjänster hålls planmässigt på en hög nivå. Kundserviceställena kompletterar de elektroniska tjänsterna. Personalens kompetens när det gäller kärnuppgifterna inom tillståndsförvaltningen förbättras.

Polisens tillståndsförvaltning producerar tillståndstjänster på ett totalekonomiskt och kostnadseffektivt sätt. Genom den resursmall som togs i bruk vid ingången av 2017 säkerställer man att personalresurserna dimensioneras rätt i förhållande till tillståndsförvaltningens uppgifter. De avgiftsbelagda tillståndstjänsternas effektivitet har ökat med 40 % från 2010 till 2016 och minskningarna i årsverkena uppgick till 155 årsverken under denna period. Tillståndsförvaltningens resurser minskas 2017 med 85 årsverken enligt resursmallen jämfört med bokslutet för 2016, och därmed uppgår den totala minskningen till 240 årsverken. Enligt principerna om resursmallen ska resursernas rätta nivå alltid bedömas när konsekvenser av utvecklingsarbete planeras.

Polisutbildningen svarar mot polisens behov av personal och kunnande. För antalet nya studerande vid polisyrkeshögskolan föreslås en nivå på minst 400 studeranden från 2017 och framåt. Polisutbildningen ges fortsättningsvis på de båda nationalspråken. I utbildningen utvecklas en sådan yrkesskicklighet som det internationella polissamarbetet och den kulturella mångfalden kräver. Utbildningens produktivitet förbättras genom att användningen av webbundervisning utvidgas. Polisyrkeshögskolan producerar forskningsdata för utvecklandet av polisverksamheten, den inre säkerheten och undervisningen vid läroanstalten.

Polisen anpassar sin verksamhet enligt ramen för det anslag som beviljats i enlighet med sin anpassningsplan. Sparåtgärderna inriktas bl.a. på centraliserad finansiering samt på utvecklingsprojekt. Avsikten är att genom denna fördelning dämpa minskningarna i årsverken i fråga om polisens personal och alldeles särskilt i fråga om polismännen. Antalet anställda vid polisen anpassas till de ekonomiska villkoren.

Förklaring:Inrikesministeriet ställer följande preliminära resultatmål för Skyddspolisens verksamhet:

Skyddspolisens centrala mål är att förebygga sådana gärningar och förehavanden som kan utgöra hot mot den nationella säkerheten. Dessutom producerar ämbetsverket sådan underrättelsedata som är viktig, som ger en grund för statsförvaltningens beslutsfattande och som främjar säkerheten i samhället.

För att garantera den nationella säkerheten i en verksamhetsmiljö som är under stor förändring krävs det att Skyddspolisens verksamhetsförutsättningar säkerställs och kapaciteten utvecklas. Den nya underrättelselagstiftningen kommer att hjälpa ämbetsverket bemöta nya utmaningar. Behovet av ytterligare resurser för de nya befogenheterna bedöms under hösten 2017.

Den snabba förändringen i verksamhetsmiljön för bekämpningen av terrorism ställer större krav än förut på ämbetsverkets verksamhet som helhet. Tyngdpunkten i bekämpningen av terrorism ligger på att förebygga radikala muslimers terrordåd.

Även verksamhetsmiljön för kontraunderrättelsen har förändrats snabbt på grund av den tekniska utvecklingen och det världspolitiska läget. Syftet med kontraunderrättelsen är att identifiera hoten mot Finland i förväg och förhindra att de förverkligas.

De prioriteringar vid inhämtande av information som styr ämbetsverkets inhämtande av information uppdateras och prioriteringarna för 2018 fastställs med beaktande av eventuella ändringar med anledning av den nya underrättelselagstiftningen.

Skyddspolisen utvecklar samarbetet med sina partners i syfte att skapa bättre förutsättningar för den operativa verksamheten och den rapportering som stöder det utrikes- och säkerhetspolitiska beslutsfattandet.

Skyddspolisen effektiviserar förfarandena för säkerhetsutredningar för att bättre kunna förebygga hot mot den nationella säkerheten och mot den näringsverksamhet som är väsentlig för Finland. Det nya registret över säkerhetsutredningar utvecklas så att det är en fungerande del av förfarandena för säkerhetsutredningar och främjar effektiviteten.

I och med den nya underrättelselagstiftningen kommer tyngdpunkten i Skyddspolisens verksamhet i allt större grad att ligga på underrättelseverksamheten. Skyddspolisen bereder sig för de nya fullmakterna genom att förnya sina förfaranden i enlighet med den övergripande planen. Genomförandet av den strategi för ämbetsverket som godkändes 2016 fortsätter. Genom SSK-projektet utvecklas ämbetsverkets informationshantering och kapacitet i enlighet med det resultatavtal som ingåtts med finansministeriet.

Skyddspolisen inleder den personalstrategi som utarbetats 2017 i syfte att säkerställa ämbetsverkets verksamhetsförutsättningar för situationer som förändras snabbt. Ämbetsverket utbildar sina anställda systematiskt enligt en separat plan och med beaktande av kraven i den nya underrättelselagstiftningen. Man sörjer för personalens välbefinnande under förändringsprocessen.

Förklaring:

Anslaget under momentet har ombildats till ett tvåårigt reservationsanslag.

Förklaring:Syftet med projektet för ett gemensamt fältledningssystem (KEJO) för polisen, räddningsväsendet, social- och hälsovårdsväsendet, Gränsbevakningsväsendet, försvarsmakten och Tullen är att ta i bruk ett gemensamt fältledningssystem för de centrala säkerhetsmyndigheter som deltar i projektet och att integrera det med myndigheternas gemensamma elektroniska system för behandling av händelser och den nätverksbaserade nödcentralsmodellen.

De viktigaste målen för myndigheternas gemensamma fältledningssystem är att effektivisera myndigheternas verksamhet och myndighetssamarbetet, möjliggöra en gemensam lägesbild för myndigheterna, införa nya arbetsprocesser i fältförhållanden, effektivisera informationsutbytet och kommunikationen i realtid mellan fältledningen och myndigheterna samt att uppnå den kostnadseffektivitet som ett gemensamt fältledningssystem för myndigheterna medför. Projektet infaller 2013—2019 och finansministeriet finansierar projektet med sammanlagt 20 miljoner euro med anslag som är avsedda för främjande av produktiviteten under 2013—2019 i enlighet med samarbetsprotokollet och dess specificerande avtal för de ministerier som deltar i KEJO-projektet (inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, försvarsministeriet och finansministeriet). Genomförandet av projektet stöds dessutom med EU-finansiering för 1,5 miljoner euro ur ISF-P-fonden.