Hoppa till innehåll
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         01. Utrikesförvaltningen
         10. Krishantering

Statsbudgeten 2018

Huvudtitel 24

UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:

Omvärlden och förvaltningsområdets strategiska prioriteringar

Målet för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är att stärka Finlands internationella ställning, trygga vår självständighet och territoriella integritet, förbättra finländarnas säkerhet och välfärd och upprätthålla ett fungerande samhälle. En ekonomi på hållbar grund och internationell konkurrenskraft stöder dessa mål. Finland driver en aktiv bilateral och multilateral utrikes- och säkerhetspolitik. I en värld av ömsesidigt beroende främjar Finland en hållbar utveckling samt internationell stabilitet, fred, demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och jämlikhet. Finland påverkar målinriktat sin omvärld som en del av den nordiska, europeiska och internationella gemenskapen.

Den kraftigt förändrade omvärlden ger Finland både nya möjligheter och allvarliga orosmoment. Karaktäristiskt för den förändrade omvärlden är att förändringarna sker snabbt och oförutsebart. Europeiska unionen är den viktigaste operativa ramen för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik och en viktig säkerhetsgemenskap. EU:s verksamhet präglas av processen för Storbritanniens utträde och den interna politiska utvecklingen i många medlemsländer samt av ambitioner att göra EU effektivare. Migrationsrörelsen och hotet om terrorism och radikalisering ökar förväntningarna på EU:s funktionsförmåga. Säkerhetssituationen i Europa och Östersjöregionen har försämrats. I och med förändringarna i omvärlden blir de nordiska kontakterna och samarbetet särskilt mellan Finland och Sverige och det transatlantiska samarbetet tätare.

Befolkningsutvecklingen och migrationen, liksom den så kallade fjärde revolutionen – den teknologiska utvecklingen medräknad, särskilt digitaliseringen, ekonomins globalisering och internationella värdekedjor – påverkar Finland både direkt och indirekt. Samtidigt ökar åtgärderna som begränsar världshandeln, och inåtvändheten. Klimatförändringen, naturresursernas tillräcklighet, matsäkerheten och fattigdomen samt förändringarna i energiproduktionen inverkar på den globala omvärlden. Polariseringen som utvecklas mellan och inom samhällen ökar risken för konflikter. Svåra och ofta utdragna konflikter och extrema rörelsers aktiviteter förvärrar säkerhetsläget och hindrar många länders utveckling. Terrorismen är ett allvarligt internationellt problem. Konflikter, fattigdom och följderna av klimatförändringen medför ökat flyktingskap, och behovet av humanitärt bistånd växer sig allt större. Allt detta ökar också de västliga demokratiernas sårbarhet. Behovet av ett effektivare internationellt samarbete har ytterligare ökat.

Med tanke på utrikesförvaltningen är de centrala prioriteringarna följande:

  • — Att främja Finlands och finländarnas säkerhet och välfärd genom att arbeta till förmån för Finland, dess närområden och för internationell säkerhet och stabilitet
  • — Att främja ett regelbaserat internationellt system
  • — Att främja Finlands tillväxtfrämjande öppna ekonomiska förbindelser och att stödja finländska företags deltagande i internationell handel och värdekedjor
  • — Att arbeta för att stärka de mänskliga rättigheterna, jämlikheten och demokratin
  • — Att främja genomförandet av Agenda 2030 och att arbeta för att bekämpa klimatförändringen.
Samhälleliga effektmål
  • — Utrikesförvaltningen främjar genom sin verksamhet ett enat, starkt och handlingskraftigt EU som särskilt fokuserar på tillväxt och säkerhet. Konkreta resultat eftersträvas särskilt för att fördjupa den inre marknaden, främja frihandel, utveckla Europeiska unionen som säkerhetsgemenskap, stärka Europeiska unionens yttre åtgärder och försvarsgemenskap, hantera migrationsrörelsen och skapa hållbar utveckling
  • — Utrikesförvaltningen fördjupar samarbetet med Sverige. Finlands deltagande i det nordiska samarbetet och i samarbetet med de nordiska länderna, de baltiska länderna och de övriga länderna i området ökar säkerhet, välfärden och stabiliteten i Norden och i Östersjöområdet. Utrikesförvaltningen utvecklar samarbetet mellan Finland och Nato på ett övergripande sätt
  • — Utrikesförvaltningen intensifierar det politiska och ekonomiska samarbetet med Förenta staterna
  • — Utrikesförvaltningen bygger upp samarbete och upprätthåller en dialog med Ryssland. Utrikesförvaltningen utövar aktivt inflytande över Europeiska unionens gemensamma riktlinjer för Ryssland, vilka utgör grunden för Finlands verksamhet. Förutsättningen för att samarbetet mellan EU och Ryssland ska bli bättre är att Ryssland följer internationell rätt och sina andra internationella åtaganden
  • — Finland främjar stabiliteten och den ekonomiska potentialen i den arktiska regionen i samarbete med staterna i regionen. Ordförandeskapet i Arktiska rådet 2017—2019 utnyttjas både för att etablera rådets ställning och för att driva Finlands nationella intressen
  • — Finland bidrar genom krishantering, fredsbyggande och utvecklingssamarbete till att förebygga och lösa konflikter och återuppbygga samhällen, vilket samtidigt även påverkar de grundläggande orsakerna till påtvingad migration. Finland stöder ett stärkande av bärkraften i transitländerna och destinationsländerna i närområdena. Utrikesförvaltningen främjar lösningar på nationell nivå och EU-nivå när det gäller arrangemang kring återsändande och återtagande i samarbete med de viktigaste ursprungsländerna. Fredsmedling betonas som en prioritering i Finlands utrikes- och säkerhetspolitik
  • — Finlands förmåga att bemöta terrorism-, cyber- och hybridhot stärks genom internationellt samarbete
  • — Utrikesförvaltningen utövar inflytande för att stärka det folkrättsbaserade, multilaterala internationella systemet och för att fördjupa det regelbaserade samarbetet
  • — Utrikesförvaltningen utövar inflytande i fråga om Europeiska unionens handelspolitiska målsättningar så att multilaterala, regionala och bilaterala system som är viktiga med tanke på den ekonomiska globaliseringen stärks; det centrala är att unionens handelspolitik inte blir mer protektionistisk och att framför allt små samhällsekonomier kan stärka sin ställning och konkurrenskraft i internationella värdekedjor
  • — Utrikesförvaltningens Team Finland-verksamhet utvecklas till ett omfattande paket med företagstjänster som fungerar i smidig samverkan med andra Team Finland-aktörer på ett sätt som ökar Finlands export och antalet små och medelstora företag som bedriver utrikeshandel
  • — Utrikesförvaltningen stöder mänskliga rättigheter, jämställdhet, jämlikhet och demokrati på samtliga politikområden
  • — Finlands utrikes- och säkerhetspolitik, utvecklingspolitik och externa ekonomiska relationer främjar konsekvent verkställandet av Agenda 2030 i enlighet med de mål som satts utifrån en utredning som gjordes 2017. Finland främjar uppnåendet av målen för internationella klimatavtal.
Jämställdhet mellan könen

I enlighet med riktlinjerna för utrikesministeriets förvaltningsområde är principen den att jämlikhet och likabehandling ska uppnås i all verksamhet vid ministeriet. Ministeriet har fastställt sina riktlinjer för aktiv jämställdhet. Syftet är att bevara andelen kvinnor i ledande ställning och i sakkunniguppgifter på den nuvarande goda nivån.

Inom utvecklingspolitiken är ett av Finlands fokusområden att stärka kvinnors och flickors rättigheter och ställning, och genomgående inom hela verksamheten främjas jämställdheten mellan kvinnor och män. Målet är att under 2018 ytterligare öka den del av utvecklingssamarbetet som främjar jämställdheten mellan kvinnor och män. Vid verkställandet av den nationella handlingsplanen för FN:s säkerhetsråds resolution 1325 "Kvinnor, fred och säkerhet" ägnar man uppmärksamhet åt att stärka kvinnornas ställning och åt kvinnornas deltagande i konfliktförebyggande arbete, konfliktlösning och fredsuppbyggande.

Hållbar utveckling

Utrikesministeriet främjar genomförandet av statsrådets redogörelse (SRR 1/2016 rd) och Agenda 2030 både inom utvecklingssamarbetet och i sin egen verksamhet. Finlands utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete utgår från genomförandet av FN:s Agenda 2030 utanför Finlands gränser. Det görs genom att stödja utvecklingsländer i att uppnå målen för en hållbar utveckling och genom att arbeta för nödvändiga förändringar i den globala omvärlden. Utrikesministeriet samordnar den bedömning som förutsätts i redogörelsen om hur Finlands utrikespolitik inom alla förvaltningsområden främjar uppnåendet av målen i Agenda 2030 och hur verksamhetens konsekvens kunde utvecklas. De fyra prioriterade områdena inom Finlands utvecklingspolitik är en del av genomförandet av Agenda 2030. Dessa prioriterade områden är stärkande av flickors och kvinnors ställning och rättigheter, utveckling av utvecklingsländernas ekonomier för att öka arbetstillfällena, näringsgrenarna och välfärden, stärkande av demokratin och samhällets funktionsförmåga samt tryggad tillgång på mat, vatten och energi samt hållbara naturresurser.

I utrikesförvaltningens interna verksamhet genomförs målen för Agenda 2030 i form av utrikesförvaltningens miljöstrategi och miljöprogram. Utrikesministeriet har anslutit sig till Finlands nationella samhälleliga åtagande för hållbar utveckling med tre åtaganden. Syftet med förbättrandet av uppföljningsmekanismen för miljöprogrammet är att noggrannare än tidigare följa verkställandet av miljöstrategin och miljöprogrammet som sträcker sig fram till år 2020. Ministeriet uppmuntrar utlandsbeskickningarna att ansluta sig till åtagandet med hänsyn till respektive beskicknings särdrag och lokala omständigheter. Dessutom berättar utrikesministeriet aktivt på internationella forum om Finlands åtagande för hållbar utveckling som ett exempel på en aktiverande och unik modell för praktiskt främjande av hållbar utveckling.

Fullmakter enligt moment under huvudtiteln (mn euro)

    2017
ordinarie
budget
2018
budgetprop.
       
24.30.50 Statsbidrag till Fonden för industriellt samarbete Ab    
  — utvecklingssamarbetsfullmakt 168,19 168,19
  — utvecklingssamarbetsfullmakt 100,00 100,00
24.30.66 Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år)    
  — utvecklingssamarbetsfullmakt 365,76 411,48

Förvaltningsområdets anslag 2016—2018

    År 2016
bokslut
1000 €
År 2017
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2018
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2017—2018
    1000 € %
 
01. Utrikesförvaltningen 250 897 247 730 243 384 -4 346 -2
01. Utrikesförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 224 930 220 484 218 638 -1 846 -1
20. Utgifter från kultur- och vetenskapsinstitutens fastigheter (reservationsanslag 3 år) 2 282 982 -1 300 -57
21. Produktivitetsanslag för utrikesministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) 1 155 1 155 1 155 0
29. Mervärdesskatteutgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 13 412 16 059 16 059 0
74. Husbyggen (reservationsanslag 3 år) 9 900 7 750 6 550 -1 200 -15
(76.) Anskaffning av fastigheter och lägenheter (reservationsanslag 3 år) 1 500 0
10. Krishantering 70 395 65 134 67 923 2 789 4
20. Utgifter för underhåll av Finlands krishanteringsstyrkor (reservationsanslag 2 år) 56 446 49 774 52 563 2 789 6
21. Civilpersonalens deltagande i krishantering (fast anslag) 13 949 15 360 15 360 0
30. Internationellt utvecklingssamarbete 644 343 675 195 686 266 11 071 2
50. Statsbidrag till Fonden för industriellt samarbete Ab 0 0 0
66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år) 504 343 535 195 546 266 11 071 2
88. Höjning av Finnfunds (Fonden för industriellt samarbete Ab) kapital (reservationsanslag 3 år) 0 10 000 10 000 0
89. Finansinvesteringar inom utvecklingssamarbetet (reservationsanslag 3 år) 140 000 130 000 130 000 0
90. Övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde 89 498 91 278 94 332 3 054 3
50. Vissa statsunderstöd (fast anslag) 1 337 1 341 1 341 0
51. Understöd till nödställda (förslagsanslag) 24 45 45 0
66. Vissa medlemsavgifter och finansiella bidrag (reservationsanslag 2 år) 86 961 86 992 90 046 3 054 4
67. Utgifter för samarbete som omfattas av den internationella klimatkonventionen (reservationsanslag 3 år) 100 100 100 0
68. Samarbete med Östersjöområdet, Barentsregionen och den arktiska regionen (reservationsanslag 3 år) 1 600 1 800 1 800 0
95. Kursfluktuationer (förslagsanslag) -525 1 000 1 000 0
Sammanlagt 1 055 133 1 079 337 1 091 905 12 568 1
  Det totala antalet anställda1) 1 412 1 417 1 401    

1) Enligt uppskattning uppgår 2018 antalet anställda inom militär krishantering till högst ca 520 årsverken, antalet anställda som är sakkunniga inom civil krishantering till ca 120 personer och antalet anställda vid utrikesrepresentationerna som är avlönade i stationeringslandet till cirka 940 personer.