Statsbudgeten 2018

Förklaring:Skatten grundar sig på mervärdesskattelagen (1501/1993). Den största delen av mervärdesskattebasen utgörs av hushållens konsumtion, som står för nästan 70 % av mervärdesskatteintäkterna. Mervärdesskatt inflyter också av insatsförbrukningen och investeringarna inom den statliga sektorn och i de socialskyddsfonder som hänför sig till den offentliga sektorn. Också på kommunernas och samkommunernas insatsförbrukning och investeringar tas det ut mervärdesskatt, men eftersom den skatt som tagits ut återbetalas till lokalförvaltningen ökar skatten inte statens mervärdesskatteintäkter. En viktig del av skatteutfallet är också den mervärdesskatt som tas ut på insatsförbrukningen inom så kallad övrig skattefri verksamhet. Här ingår bl.a. mervärdesskatten från insatsförbrukning inom finansierings- och försäkringsverksamhet, vid ägande och hyrning av bostäder samt inom privat hälso- och sjukvård samt socialservice. Sammanlagt ca 85 % av statens mervärdesskatteinflöde kommer från hushållens konsumtion, statens och socialskyddsfondernas insatsförbrukning och insatsförbrukning inom övrig skattefri verksamhet. Dessutom inflyter mervärdesskatt bl.a. genom investeringar inom dessa sektorer och genom insatsförbrukning inom icke-vinstsyftande sammanslutningar som betjänar hushållen samt genom dessa sammanslutningars investeringar.

Inflödet av mervärdesskatt består av mervärdesskatt som Skatteförvaltningen och Tullen tar ut och av belopp som övriga statliga räkenskapsverk bokför under mervärdesskattemomentet. Tidigare år har Tullen i sin helhet tagit ut mervärdesskatten på import från områden utanför Europeiska unionen, men från ingången av 2018 är det Skatteförvaltningen som tar ut mervärdesskatten på import av dem som finns i registret över mervärdesskatteskyldiga. Tullens uppgift är i fortsättningen främst att ta ut mervärdesskatt på import av privatpersoner, vilken står för endast ca 1 % av mervärdesskatten på import från områden utanför EU. Överföringen av uttaget av mervärdesskatt på import till Skatteförvaltningen föranleder på grund av tidsmässiga faktorer staten en förlust av skatteinkomster av engångsnatur på uppskattningsvis 184 miljoner euro.

Som ett led i reformen av yrkesutbildningen på andra stadiet reformeras även systemet för finansiering. Det föreslås att mervärdesskattelagen ändras vid ingången av 2018 så att rätten att ansöka om att bli skattskyldig för överlåtelse av nyttjanderätten till fastigheter även ska gälla fastigheter som används av en privat anordnare av yrkesutbildning. Detta kan öka statens mervärdesskatteinkomster år 2018 med nästan 4 miljoner euro. Avsikten är att reformen sammantaget ska vara kostnadsneutral med tanke på statens finansiella ställning.

De återbäringar som dras av från det totala inflödet av mervärdesskatt består av skatter som återbetalas till mervärdesskattepliktiga på grund av deklarationer, ansökningar och ändringar. Utöver egentlig skatt ingår i återbäringarna den mervärdesskatt som återbetalas till kommunerna, vilket under de senaste åren har uppgått till i genomsnitt ca 2,3 miljarder euro per år.

Hur väl mervärdesskatteprognosen slår in beror i avgörande grad på hur väl man kan förutse utvecklingen i konsumtionens totala värde och inriktning. Förändringar i konsumtionen inverkar inte bara på den nuvarande konsumtionen utan också på den förväntade framtida konsumtionen och därigenom på den förväntade mervärdesskattebasen.

I intäktsprognosen har man beaktat skatteutgifter som hänför sig till mervärdesskatten och som består av sänkta skattesatser. Som skatteutgifter fastställs även vissa poster som avviker från EU:s mervärdesskattedirektiv samt den lättnad som hänför sig till den nedre gränsen för mervärdesskatten. År 2018 finns det 20 olika skatteutgifter inom mervärdesbeskattningen. Det totala beloppet av dem beräknas vara 3 miljarder euro.