Statsbudgeten 2018

Förklaring:Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Under momentet inflyter den skatt på förvärvsinkomster som fysiska personer betalar till staten enligt en progressiv inkomstskatteskala och skatt på kapitalinkomst, för vilken det sedan 2012 har funnits en skatteskala med två steg. Under momentet inflyter dessutom källskatt som betalas av begränsat skattskyldiga samt rundradioskatt för personer.

Den senast verkställda beskattningen, dvs. beloppet av skatten på förvärvs- och kapitalinkomster skatteåret 2015, har använts som grund för skatteinkomstprognosen. Prognosen för skatteintäkterna för 2018 grundar sig på uppgifterna om skatteutfallet för 2016 och 2017 samt på prognosen för utvecklingen av de skattepliktiga inkomsterna 2016—2018. I prognosen beaktas de ändringar i skattegrunderna som gjorts 2016 och 2017 och som föreslås 2018 samt förhandsuppgifter om den slutliga beskattningen 2016.

Den mest betydande posten bland förvärvsinkomsterna är löneinkomsterna, vars utveckling påverkas av utvecklingen i fråga om sysselsättningen och inkomstnivån. En annan viktig förvärvsinkomstpost är pensionsinkomsterna, som uppskattas öka snabbare än löneinkomsterna i och med att antalet personer som de närmaste åren går i pension ökar och den genomsnittliga pensionsinkomsten ökar. Kapitalinkomster är bl.a. överlåtelsevinster, utdelningsinkomster, hyresinkomster, inkomster av virkesförsäljning och kapitalinkomstandelen av företagsinkomsten. Den mest betydande kapitalinkomstposten är överlåtelsevinsterna, som uppkommer bl.a. vid värdepappers- och fastighetshandel och vars utveckling är beroende av utvecklingen av förmögenhetsvärdena.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2018 och lag om ändring av inkomstskattelagen. I överensstämmelse med programmet för statsminister Sipiläs regering föreslås det i skattegrunderna för förvärvsinkomster på alla inkomstnivåer en indexjustering som motsvarar ändringen i konsumentprisindex 2018. Det föreslås att beskattningen av arbete lindras med sammanlagt 300 miljoner euro, av vilket statens andel är 190 miljoner euro. Det föreslås att giltighetstiden för den temporära sänkningen av den nedre gränsen för solidaritetsskatten förlängs. Till inkomstskattelagen ska fogas en bestämmelse enligt vilken det inte uppstår någon skattepliktig inkomst för arbetstagaren när en arbetsgivare bekostar sådan utbildning som ligger i arbetsgivarens intresse. Åtgärden bedöms inte ha några betydande konsekvenser för de inkomster som inflyter under förvärvs- och kapitalinkomstskattemomentet. Den tvååriga tidsfristen för betalning av skattefria resekostnadsersättningar förlängs till tre år. Åtgärden bedöms inte ha några betydande konsekvenser för de inkomster som inflyter under förvärvs- och kapitalinkomstskattemomentet.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av 2 § i lagen om rundradioskatt. Det föreslås att rundradioskatten för personer omstruktureras i enlighet med ett förslag från en parlamentarisk arbetsgrupp så att de som har de lägsta inkomsterna befrias från skatten. Samtidigt lindras skatten så att den influtna rundradioskatten motsvarar anslaget för Rundradion Ab. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen också en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om överlåtelseskatt. I enlighet med regeringsprogrammet föreslås det att överlåtelseskatten slopas i samband med vissa ändringar av bolagsformen.

Rätten att dra av räntor på bostadslån begränsas i överensstämmelse med regeringsprogrammet. Enligt gällande lagstiftning begränsas avdragsrätten åren 2016—2019 med 10 procentenheter per år så att 25 procent av räntorna på bostadslån är avdragsgilla 2019. År 2018 sänks den avdragsgilla delen av räntor på bostadslån från 45 procent till 35 procent. Enligt gällande lagstiftning upphör det tidsbegränsade barnavdraget att gälla vid utgången av 2017. De effekter som ändringarna har på statens skatteintäkter av förvärvsinkomster och kapitalinkomster anges i tabellen nedan.

Skatten på förvärvs- och kapitalinkomster för respektive skatteår inflyter under flera kalenderår, och det influtna beloppet under momentet består därmed av redovisningen av skatter som debiterats under olika skatteår. De medel som inflyter under momentet påverkas också av skattetagarnas utdelning och eventuella rättelser av utdelningen som tillämpas vid redovisningen av skatterna. Det redogörs närmare för tidtabellen för de förvärvs- och kapitalinkomster som inflyter samt för utdelningen och dess betydelse i inkomstprognosen i finansministeriets promemoria av den 28 september 2015 Förfarandena för sammanställning av budgetekonomins inkomstposter vid finansministeriet (www.vm.fi).

De osäkerhetsfaktorer som hänför sig till prognosen för skatteinkomsterna från förvärvs- och kapitalinkomster föranleds till stor del av osäkerheten i prognosen för kapitalinkomsterna samt eventuella rättelser i utdelningen. Också intäkterna av källskatten har varierat på ett oförutsägbart sätt, främst på grund av återbäringar av källskatt som betalats tidigare år. Kapitalinkomsternas utveckling är ojämnare än förvärvsinkomsternas, och kapitalinkomsterna reagerar kraftigare på de ekonomiska konjunkturerna än förvärvsinkomsterna. Dessutom försvåras prognostiseringen av kapitalinkomsterna av att det innan beskattningen har slutförts finns relativt få uppgifter om utfallet. När budgetpropositionen för 2018 bereds är de nyaste uppgifterna om kapitalinkomsterna som fåtts genom den senast slutförda beskattningen från 2015. Rättelser som gäller utdelningen under budgetåret och det föregående skatteåret kan leda till att det belopp som flyter in under momentet förändras med flera tiotals, eller rentav hundratals miljoner euro. Särskilt vid konjunktursvängningar är det svårt att förutse dessa förändringar.

Det har definierats 53 olika skatteutgifter inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen. För 41 av dessa skatteutgifter kan deras belopp uppskattas. Effekterna har bedömts schematiskt och har inte inbegripit effekterna av de övriga skatteutgifterna och strykandet av en skatteutgift ökar inte nödvändigtvis skatteinkomsterna med motsvarande belopp. En del av skatteutgifterna inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen är till sin karaktär snarare avdrag som påverkar den allmänna beskattningsnivån än skatteutgifter som riktas till en begränsad grupp. Dylika avdrag är exempelvis förvärvsinkomstavdraget och arbetsinkomstavdraget med hjälp av vilka man reglerar skattebelastningen på arbete samt pensionsinkomstavdragen med hjälp av vilka beskattningsnivån för pensioner regleras. Ett specialfall är skatteutgifter som utgörs av skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst, som snarare är teoretiska skatteutgifter än en egentlig lättnad som beviljas vid beskattningen.

Det beräknas att skatteutgifterna inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen minskar alla skattetagares skatteintäkter med sammanlagt knappt 17,3 miljarder euro 2018 (inklusive de skatteutgifter som utgörs av skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst, ca 3,6 miljarder euro). Av detta är effekten på statsskatterna ca 9,1 miljarder euro.

Antalet skatteutgifter i beskattningen av förvärvs- och kapitalinkomst utökas 2018 på grund av skattefriheten för utbildning som arbetsgivarna erbjuder. Beloppet av denna skatteutgift i euro kan inte uppskattas. Höjningen av arbetsinkomstavdraget i samband med lindringen av beskattningen av förvärvsinkomster ökar beloppet av skatteutgifterna Begränsningen av rätten till ränteavdrag på bostadslån minskar skatteutgifternas belopp i euro. Det tidsbegränsade barnavdraget upphör att gälla vid utgången av 2017.