Statsbudgeten 2018

Förklaring:Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Under momentet inflyter den skatt på förvärvsinkomster som fysiska personer betalar till staten enligt en progressiv inkomstskatteskala och skatt på kapitalinkomst, för vilken det sedan 2012 har funnits en skatteskala med två steg. Under momentet inflyter dessutom källskatt som betalas av begränsat skattskyldiga samt rundradioskatt för personer.

Den senast verkställda beskattningen, dvs. beloppet av skatten på förvärvs- och kapitalinkomster skatteåret 2015, har använts som grund för skatteinkomstprognosen. Prognosen för skatteintäkterna för 2018 grundar sig på uppgifterna om skatteutfallet för 2016 och 2017 samt på prognosen för utvecklingen av de skattepliktiga inkomsterna 2016—2018. I prognosen beaktas de ändringar i skattegrunderna som gjorts 2016 och 2017 och som föreslås 2018 samt förhandsuppgifter om den slutliga beskattningen 2016.

Den mest betydande posten bland förvärvsinkomsterna är löneinkomsterna, vars utveckling påverkas av utvecklingen i fråga om sysselsättningen och inkomstnivån. En annan viktig förvärvsinkomstpost är pensionsinkomsterna, som uppskattas öka snabbare än löneinkomsterna i och med att antalet personer som de närmaste åren går i pension ökar och den genomsnittliga pensionsinkomsten ökar. Kapitalinkomster är bl.a. överlåtelsevinster, utdelningsinkomster, hyresinkomster, inkomster av virkesförsäljning och kapitalinkomstandelen av företagsinkomsten. Den mest betydande kapitalinkomstposten är överlåtelsevinsterna, som uppkommer bl.a. vid värdepappers- och fastighetshandel och vars utveckling är beroende av utvecklingen av förmögenhetsvärdena.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2018 och lag om ändring av inkomstskattelagen. I överensstämmelse med programmet för statsminister Sipiläs regering föreslås det i skattegrunderna för förvärvsinkomster på alla inkomstnivåer en indexjustering som motsvarar ändringen i konsumentprisindex 2018. Det föreslås att beskattningen av arbete lindras med sammanlagt 300 miljoner euro, av vilket statens andel är 190 miljoner euro. Det föreslås att giltighetstiden för den temporära sänkningen av den nedre gränsen för solidaritetsskatten förlängs. Till inkomstskattelagen ska fogas en bestämmelse enligt vilken det inte uppstår någon skattepliktig inkomst för arbetstagaren när en arbetsgivare bekostar sådan utbildning som ligger i arbetsgivarens intresse. Åtgärden bedöms inte ha några betydande konsekvenser för de inkomster som inflyter under förvärvs- och kapitalinkomstskattemomentet. Den tvååriga tidsfristen för betalning av skattefria resekostnadsersättningar förlängs till tre år. Åtgärden bedöms inte ha några betydande konsekvenser för de inkomster som inflyter under förvärvs- och kapitalinkomstskattemomentet.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av 2 § i lagen om rundradioskatt. Det föreslås att rundradioskatten för personer omstruktureras i enlighet med ett förslag från en parlamentarisk arbetsgrupp så att de som har de lägsta inkomsterna befrias från skatten. Samtidigt lindras skatten så att den influtna rundradioskatten motsvarar anslaget för Rundradion Ab. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen också en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om överlåtelseskatt. I enlighet med regeringsprogrammet föreslås det att överlåtelseskatten slopas i samband med vissa ändringar av bolagsformen.

Rätten att dra av räntor på bostadslån begränsas i överensstämmelse med regeringsprogrammet. Enligt gällande lagstiftning begränsas avdragsrätten åren 2016—2019 med 10 procentenheter per år så att 25 procent av räntorna på bostadslån är avdragsgilla 2019. År 2018 sänks den avdragsgilla delen av räntor på bostadslån från 45 procent till 35 procent. Enligt gällande lagstiftning upphör det tidsbegränsade barnavdraget att gälla vid utgången av 2017. De effekter som ändringarna har på statens skatteintäkter av förvärvsinkomster och kapitalinkomster anges i tabellen nedan.

Skatten på förvärvs- och kapitalinkomster för respektive skatteår inflyter under flera kalenderår, och det influtna beloppet under momentet består därmed av redovisningen av skatter som debiterats under olika skatteår. De medel som inflyter under momentet påverkas också av skattetagarnas utdelning och eventuella rättelser av utdelningen som tillämpas vid redovisningen av skatterna. Det redogörs närmare för tidtabellen för de förvärvs- och kapitalinkomster som inflyter samt för utdelningen och dess betydelse i inkomstprognosen i finansministeriets promemoria av den 28 september 2015 Förfarandena för sammanställning av budgetekonomins inkomstposter vid finansministeriet (www.vm.fi).

De osäkerhetsfaktorer som hänför sig till prognosen för skatteinkomsterna från förvärvs- och kapitalinkomster föranleds till stor del av osäkerheten i prognosen för kapitalinkomsterna samt eventuella rättelser i utdelningen. Också intäkterna av källskatten har varierat på ett oförutsägbart sätt, främst på grund av återbäringar av källskatt som betalats tidigare år. Kapitalinkomsternas utveckling är ojämnare än förvärvsinkomsternas, och kapitalinkomsterna reagerar kraftigare på de ekonomiska konjunkturerna än förvärvsinkomsterna. Dessutom försvåras prognostiseringen av kapitalinkomsterna av att det innan beskattningen har slutförts finns relativt få uppgifter om utfallet. När budgetpropositionen för 2018 bereds är de nyaste uppgifterna om kapitalinkomsterna som fåtts genom den senast slutförda beskattningen från 2015. Rättelser som gäller utdelningen under budgetåret och det föregående skatteåret kan leda till att det belopp som flyter in under momentet förändras med flera tiotals, eller rentav hundratals miljoner euro. Särskilt vid konjunktursvängningar är det svårt att förutse dessa förändringar.

Det har definierats 53 olika skatteutgifter inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen. För 41 av dessa skatteutgifter kan deras belopp uppskattas. Effekterna har bedömts schematiskt och har inte inbegripit effekterna av de övriga skatteutgifterna och strykandet av en skatteutgift ökar inte nödvändigtvis skatteinkomsterna med motsvarande belopp. En del av skatteutgifterna inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen är till sin karaktär snarare avdrag som påverkar den allmänna beskattningsnivån än skatteutgifter som riktas till en begränsad grupp. Dylika avdrag är exempelvis förvärvsinkomstavdraget och arbetsinkomstavdraget med hjälp av vilka man reglerar skattebelastningen på arbete samt pensionsinkomstavdragen med hjälp av vilka beskattningsnivån för pensioner regleras. Ett specialfall är skatteutgifter som utgörs av skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst, som snarare är teoretiska skatteutgifter än en egentlig lättnad som beviljas vid beskattningen.

Det beräknas att skatteutgifterna inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen minskar alla skattetagares skatteintäkter med sammanlagt knappt 17,3 miljarder euro 2018 (inklusive de skatteutgifter som utgörs av skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst, ca 3,6 miljarder euro). Av detta är effekten på statsskatterna ca 9,1 miljarder euro.

Antalet skatteutgifter i beskattningen av förvärvs- och kapitalinkomst utökas 2018 på grund av skattefriheten för utbildning som arbetsgivarna erbjuder. Beloppet av denna skatteutgift i euro kan inte uppskattas. Höjningen av arbetsinkomstavdraget i samband med lindringen av beskattningen av förvärvsinkomster ökar beloppet av skatteutgifterna Begränsningen av rätten till ränteavdrag på bostadslån minskar skatteutgifternas belopp i euro. Det tidsbegränsade barnavdraget upphör att gälla vid utgången av 2017.

Förklaring:Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Skatten är 20 % av den beskattningsbara inkomsten. Under momentet inflyter statens andel av samfundens inkomstskatt och rundradioskatten för samfund under året. Skattetagare när det gäller samfundsskatten är staten och kommunerna.

Prognosen för samfundsskatten bygger på de färskaste uppgifterna om utfallet och på uppskattningar av den slutliga skatten för respektive skatteår. Prognosen för samfundsskatten skatteåret 2018 görs upp utifrån företagens uppskattade resultatutveckling från 2016 till 2018. Uppskattningen av den slutliga samfundsskatten för skatteåret 2018 baserar sig på förhandsuppgifter från den slutliga beskattningen skatteåret 2016 och på uppgifter om de belopp som influtit skatteåret 2017. Företagens resultatutveckling beräknas främst med hjälp av förändringen i rörelseöverskottet enligt nationalräkenskaperna. Företagens resultatutveckling följer inte helt förändringen i rörelseöverskottet. I synnerhet under kraftiga konjunkturväxlingar kan den bild rörelseöverskottet ger av företagens resultat avvika betydligt från verkligheten. När prognosen görs upp erbjuder rörelseöverskottet likväl en naturlig utgångspunkt för en granskning av hur intäkterna från samfundsskatten utvecklats i förhållande till den tillväxtprognos som beskriver hela den ekonomiska aktiviteten. Prognosen för samfundsskatten kompletteras vid behov utifrån företagens resultatuppgifter och uppgifter om influtna belopp. Samfundsskatten är en av de skatteformer som är mest känsliga för konjunkturer, och intäkterna från den har varierat mer än intäkterna från andra skatteformer. Förändringar i den ekonomiska tillväxten och i företagens resultatutsikter kan snabbt leda till även stora förändringar i intäkterna från samfundsskatten.

Kompensationen till kommunerna för de sänkta avgifterna för den småbarnspedagogik som ordnas av kommunerna genomförs delvis genom att kommunernas andel av samfundsskatten höjs med 60 miljoner euro och statens andel sänks på motsvarande sätt. År 2018 beräknas ändringen dock minska statens intäkter av samfundsskatten med ca 53 miljoner euro till följd av tidsmässiga faktorer som påverkar inflödet av samfundsskatt. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen. I propositionen föreslås det en ändring i utdelningen av samfundsskatten till följd av den ovannämnda ändringen av skattegrunderna. Regeringen överlämnar en proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om överlåtelseskatt. I enlighet med regeringsprogrammet slopas överlåtelseskatten i samband med vissa ändringar av bolagsformen. Detta beräknas öka intäkterna av samfundsskatten till staten med ca 3 miljoner euro år 2018 och med ca 8 miljoner euro per år på längre sikt.

Från och med 2013 har man genom en årlig skatt som ska betalas till staten samlat in de medel som behövs för att finansiera Rundradion Ab:s verksamhet. Med rundradioskatten för samfund är det meningen att samla in ca 20 miljoner euro på årsnivå.

Skatten under skatteåret flyter in under loppet av flera kalenderår, och därför utgörs inflödet under momentet av samfundsskatt som redovisats under olika skatteår. Av den slutliga samfundsskatten för ett skatteår inflyter i allmänhet drygt 80 % som förskott under samma år. Beloppet av de kompletteringar av förskottet som betalas på eget initiativ efter utgången av skatteåret och innan beskattningen har slutförts varierar betydligt från år till år. Förskott återbetalas också till företag på ansökan innan beskattningen har slutförts. Efter att beskattningen har slutförts inflyter kvarskatt, och inflödet minskas av de förskottsåterbäringar som betalas ut. År 2018 inflyter det ännu skatt från skatteåren 2017 och 2016.

Inom näringsbeskattningen finns det ett flertal skatteutgifter. De viktigaste av dessa är skatteutgifter inom avskrivningssystemet för lösa anläggningstillgångar, ca 610 miljoner euro, och skattefrihet för överlåtelsevinster på aktier i anläggningstillgångar, ca 290 miljoner euro. Beloppen av de ovannämnda skatteutgifterna är endast uppskattningar. Dessutom kan beloppet av skatteutgiften till följd av skattefriheten för överlåtelsevinster på aktier i anläggningstillgångar i hög grad variera från år till år beroende på antalet aktieköp.

Förklaring:Skatten grundar sig på lagen om källskatt på ränteinkomst (1550/1992). Skatten är 30 % på den ränta som i Finland betalas för insättningar eller masskuldebrevslån. Alla fysiska personer är skattskyldiga.

Inlåningen från hushåll bildar den största delen av skattebasen. I slutet av 2016 var inlåningsstocken från finländska hushåll i finländska penninginstitut ca 80 miljarder euro och genomsnittsräntan på insättningarna var ca 0,23 %. Det beräknas att den källskattebelagda inlåningsstocken från hushåll och genomsnittsräntan på hushållens insättningar utvecklas i enlighet med vad som anges i tabellen:

Förklaring:Skatten grundar sig på lagen om skatt på arv och gåva (378/1940) och på arvs- och gåvoskatteskalorna i lagen. Gåvoskatten beräknas utgöra ca 20 procent av de skatter som inflyter under momentet.

Till arvs- och gåvobeskattningen hänför sig 15 olika skatteutgifter, av vilka beloppet av skattelättnaden i samband med generationsväxling i företag, som är den mest betydelsefulla skatteutgiften, beräknas vara ca 141 miljoner euro 2018.