Valtion talousarvioesitykset
 


  Etusivu  

  2021  

  2020  

  2019  

  2018  

  Aiemmat talousarviot 

  Ohje  

Valtiovarainministeriö    Svenska    
 
Sisällysluettelo
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2016
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänt
     Inkomstposter
       11. Skatter och inkomster av skattenatur
         01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet
              01. Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster
              02. Samfundsskatt
              03. Källskatt på ränteinkomster
              04. Skatt på arv och gåva
         04. Skatter och avgifter på grund av omsättning
         08. Punktskatter
         10. Övriga skatter
         19. Övriga inkomster av skattenatur
       12. Inkomster av blandad natur
       13. Ränteinkomster, inkomster av försäljning av aktier och intäktsföring av vinst
       15. Lån
     Anslag

Talousarvioesitys 2018

01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhetPDF-versio

01. Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster

Under momentet beräknas inflyta 9 217 000 000 euro.

Förklaring: Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Under momentet inflyter den skatt på förvärvsinkomster som fysiska personer betalar till staten enligt en progressiv inkomstskatteskala och skatt på kapitalinkomst, för vilken det sedan 2012 har funnits en skatteskala med två steg. Under momentet inflyter dessutom källskatt som betalas av begränsat skattskyldiga samt rundradioskatt för personer.

Den senast verkställda beskattningen, dvs. beloppet av skatten på förvärvs- och kapitalinkomster skatteåret 2013, har använts som grund för skatteinkomstprognosen. Prognosen för skatteintäkterna för 2016 grundar sig på uppgifterna om skatteutfallet för 2014 och 2015 samt på prognosen för utvecklingen av de skattepliktiga inkomsterna 2014—2016. I prognosen beaktas även de ändringar i skattegrunderna som gjorts 2014 och 2015 samt de ändringar som föreslås 2016.

Den mest betydande posten bland förvärvsinkomsterna är löneinkomsterna, vars utveckling påverkas av utvecklingen i fråga om sysselsättningen och inkomstnivån. En annan viktig förvärvsinkomstpost är pensionsinkomsterna, som uppskattas öka snabbare än löneinkomsterna i och med att antalet personer som de närmaste åren går i pension ökar och den genomsnittliga pensionsinkomsten ökar. Kapitalinkomster är bl.a. överlåtelsevinster, utdelningsinkomster, hyresinkomster, inkomster av virkesförsäljning och kapitalinkomstandelen av företagsinkomsten. Den mest betydande kapitalinkomstposten är överlåtelsevinsterna, som uppkommer bl.a. vid värdepappers- och fastighetshandel och vars utveckling är beroende av utvecklingen av förmögenhetsvärdena.

Den uppskattade utvecklingen av skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster

Skattepliktiga inkomster, nivå och förändring2014
prognos
mn €
%2015
prognos
mn €
%2016
prognos
mn €
%
       
Förvärvsinkomster, varav123 0982,3125 0851,6127 2091,7
— löneinkomster81 7440,882 1520,583 3821,5
— pensionsinkomster28 7023,829 6273,230 3432,4
Kapitalinkomster, varav11 5302,212 4888,312 8162,6
— överlåtelsevinster3 700-5,14 0288,94 1493,0
— utdelningsinkomster3 6959,44 27415,74 3812,5

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2016 och till lagar om ändring av vissa andra lagar samt i samband med budgetpropositionen en proposition med förslag till lag om ändring av 2 § i lagen om rundradioskatt. I enlighet med statsminister Sipiläs regeringsprogram lindras beskattningen av låg- och medelinkomsttagare genom en höjning av arbetsinkomstavdraget till 450 miljoner euro, varav statens andel utgör 210 miljoner euro. Dessutom görs i skattegrunderna för förvärvsinkomster på alla inkomstnivåer en justering som motsvarar ändringen i förtjänstnivåindex 2016. Överlåtelseförlust blir avdragsgill från all kapitalinkomst, då den för närvarande är avdragsgill endast från överlåtelsevinst. Inskränkningen av rätten till ränteavdrag för bolån påskyndas i förhållande till den föregående regeringens beslut. I enlighet med gällande lagstiftning minskar den avdragsgilla delen av räntorna på bolån från 65 procent till 60 procent 2016. I enlighet med statsminister Sipiläs regeringsprogram föreslås att avdragsrätten minskar till 55 procent 2016. Åren 2017—2019 minskar avdragsrätten med 10 procentenheter per år så att 25 procent av räntorna på bolån är avdragsgilla 2019. Den nedre gränsen för den temporära högsta inkomstklassen (den s.k. solidaritetsskatten), som infördes 2013, sänks från 90 000 euro till 72 300 euro för åren 2016 och 2017. Den övre skattesatsen för kapitalinkomster höjs från 33 till 34 %. För år 2016 införs temporära bestämmelser om s.k. verksam ånger. En fysisk person eller ett dödsbo undviker straffrättsliga följder som förknippas med skattebedrägeri om de på eget initiativ under 2016 anmäler inkomster eller tillgångar som tidigare saknats i beskattningen. Giltighetstiden för lagen om källskatt för löntagare från utlandet förlängs. Dessutom kommer privatpersoners donationer på 850—500 000 euro till högskolor att bli avdragsgilla vid beskattningen. Parametrarna för rundradioskatten justeras till följd av indexfrysningen av det anslag som ska överföras till Rundradion Ab så, att det minsta skattebelopp som tas ut höjs från 51 till 70 euro. Den lägsta inkomstgränsen för när skatt ska börja betalas stiger således från ca 7 500 euro till ca 10 300 euro per år.

De effekter som ändringarna har för statens skatteintäkter av förvärvsinkomster och kapitalinkomster anges i tabellen nedan.

Effekterna på statens skatteintäkter av de föreslagna ändringarna i skattegrunderna vid förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen 2016 och på årsnivå (mn euro)

 Effekter
2016
Effekten på årsnivå
   
Indexjustering i beskattningen av förvärvsinkomster-105-115
Höjning av arbetsinkomstavdraget-190-210
Sänkning av den nedre gränsen för den s.k. solidaritetsskatten3134
Höjning av den övre kapitalskattesatsen1734
Avdragsgillhet för överlåtelseförlust från all kapitalinkomst-10-20
Avdragsgillhet för donationer från privatpersoner till högskolor-3-3
Avgränsning av rätten till ränteavdrag för bolån, beslut av statsminister Sipiläs regering1011
Avgränsning av rätten till ränteavdrag för bolån, en lag antagen av den föregående riksdagen1011
Verksam ånger710
Förlängning av giltighetstiden för lagen om källskatt för löntagare från utlandet 910
Nivåjustering av rundradioskatten-18-20
Sammanlagt-242-258
— varav åtgärder som ökar skatteintäkterna84110
— varav åtgärder som minskar skatteintäkterna-326-368

Skatten på förvärvs- och kapitalinkomster för respektive skatteår inflyter under flera kalenderår, det influtna beloppet under momentet består därmed av redovisningen av skatter som debiterats under olika skatteår. De medel som inflyter under momentet påverkas också av skattetagarnas utdelning och eventuella rättelser av utdelningen som tillämpas vid redovisningen av skatterna. Det redogörs närmare för tidtabellen för de förvärvs- och kapitalinkomster som inflyter samt för utdelningen och dess betydelse i inkomstprognosen i finansministeriets promemoria den 28 september 2015 Budjettitalouden tuloarvioiden laadintamenettelyt valtiovarainministeriössä (www.vm.fi)

Debiterat skattebelopp (mn euro) under skatteåren 2013—2016

 2013
utfall
2014
förhandsuppgift
2015
prognos
2016
prognos
     
Progressiv inkomstskatt5 6545 6965 7265 570
Skatt på kapitalinkomster2 2112 4172 5422 662
Rundradioskatt487499509493

Uppskattning av inflödet av skatt på förvärvs- och kapitalinkomst till staten 2016 (mn euro)

  
Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster8 374
Källskatt som betalas av begränsat skattskyldiga350
Rundradioskatt493
Sammanlagt9 217

De osäkerhetsfaktorer som hänför sig till prognosen för skatteinkomsterna från förvärvs- och kapitalinkomster föranleds till stor del av osäkerheten i prognosen för kapitalinkomsterna samt eventuella rättelser i utdelningen. Kapitalinkomsternas utveckling är ojämnare än förvärvsinkomsternas, och kapitalinkomsterna reagerar kraftigare på de ekonomiska konjunkturerna än förvärvsinkomsterna. Dessutom försvåras prognostiseringen av kapitalinkomsterna av att det innan beskattningen har slutförts finns relativt få uppgifter om utfallet. När budgetpropositionen för 2016 bereds är de nyaste uppgifterna om kapitalinkomsterna från 2013. Rättelser som gäller utdelningen under budgetåret och det föregående skatteåret kan leda till att det belopp som flyter in under momentet förändras med flera tiotals, eller rentav hundratals miljoner euro. Särskilt vid konjunktursvängningar är det svårt att förutse dessa förändringar.

Det har definierats 50 olika skatteutgifter inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen. För 39 av dessa skatteutgifter kan deras belopp uppskattas. Effekterna har bedömts schematiskt och har inte inbegripit effekterna av de övriga skatteutgifterna och strykandet av en skatteutgift ökar inte nödvändigtvis skatteinkomsterna med motsvarande belopp. En del av skatteutgifterna inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen är till sin karaktär snarare avdrag som påverkar den allmänna beskattningsnivån än skatteutgifter som riktas till en begränsad grupp. Dylika avdrag är exempelvis förvärvsinkomstavdraget och arbetsinkomstavdraget med hjälp av vilka man reglerar skattebelastningen på arbete samt pensionsinkomstavdragen med hjälp av vilka beskattningsnivån för pensioner regleras. Ett specialfall är skatteutgifter som utgörs av skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst, som snarare är teoretiska skatteutgifter än en egentlig lättnad som beviljas vid beskattningen.

Det beräknas att skatteutgifterna inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen minskar alla skattetagares skatteintäkter med sammanlagt ca 16,1 miljarder euro 2016 (inklusive de skatteutgifter som utgörs av skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst, ca 3,4 miljarder euro). Av detta är effekten på statsskatterna ca 8,4 miljarder euro.

Ökningen av arbetsinkomstavdraget föranleder en ökning av skatteutgifterna i euro inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen 2016. Inskränkningen av rätten till ränteavdrag minskar skatteutgifternas belopp i euro. Avdragsgillheten för privatpersoners donationer till högskolorna blir en ny skatteutgift.

Uppskattning av skatteutgifterna i samband med förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen 2014—2016 (mn euro)

 201420152016
    
Avdragsgillhet för lagstadgade pensionsförsäkrings-, arbetslöshetsförsäkrings- och sjukförsäkringspremier2 6152 7602 815
Arbetsinkomstavdrag2 0602 1052 590
Hushållsavdrag345345350
Avdragsgillhet för medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer200200205
Pensionsinkomstavdrag vid statsbeskattningen285280305
Avdragsgillhet för frivillig pensionsförsäkringspremie105110110
Skattefrihet för barnbidrag540500505
Skattefrihet för vissa andra sociala förmåner875885885
Avdragsgillhet för räntor på bolån280240230
Skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst3 2003 3003 350
Skattefrihet för vinst vid försäljning av egen bostad (uppskattning)1 3001 3001 300
Övriga3 2803 4403 494
Sammanlagt15 08515 46516 139

2016 budget9 217 000 000
2015 II tilläggsb.303 000 000
2015 budget8 866 000 000
2014 bokslut9 117 056 165

02. Samfundsskatt

Under momentet beräknas inflyta 2 877 000 000 euro.

Förklaring: Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Från och med skatteåret 2014 har skatten utgjort 20 procent av den beskattningsbara inkomsten. Under momentet inflyter statens andel av samfundens inkomstskatt och rundradioskatten för samfund under året. Övriga skattetagare när det gäller samfundsskatt var kommunerna och församlingarna till utgången av 2015. Från och med 2016 är staten och kommunerna skattetagare när det gäller samfundsskatt, eftersom församlingarnas utdelning av samfundsskatt ersätts med ett anslag som är bundet till index.

Prognosen för samfundsskatten bygger på de färskaste uppgifterna om utfallet och på uppskattningar av den slutliga skatten för respektive skatteår. Prognosen för samfundsskatten skatteåret 2016 görs upp utifrån företagens uppskattade resultatutveckling från 2014 till 2016. Uppskattningen av den slutliga samfundsskatten för skatteåret 2014 baserar sig på förhandsuppgifter från den slutliga beskattningen och på uppgifter om de belopp som influtit. Företagens resultatutveckling beräknas främst med hjälp av förändringen av rörelseöverskottet enligt nationalräkenskaperna. Företagens resultatutveckling följer inte helt förändringen av rörelseöverskottet. I synnerhet under kraftiga konjunkturväxlingar kan den bild rörelseöverskottet ger av företagens resultat avvika betydligt från verkligheten. När prognosen görs upp erbjuder rörelseöverskottet likväl en naturlig utgångspunkt för en granskning av hur intäkterna från samfundsskatten utvecklats i förhållande till den tillväxtprognos som beskriver hela den ekonomiska aktiviteten. Prognosen för samfundsskatten kompletteras vid behov utifrån företagens resultatuppgifter och uppgifter om influtna belopp. Samfundsskatten är en av de skatteformer som är mest känsliga för konjunkturer, och intäkterna från den har varierat mer än intäkterna från andra skatteformer. Förändringar i den ekonomiska tillväxten och i företagens resultatutsikter kan snabbt leda till även stora förändringar i intäkterna från samfundsskatten.

Den uppskattade utvecklingen för rörelseöverskottet, företagens resultatutveckling och den slutliga samfundsskatten

 20132014
prognos
2015
prognos
2016
prognos
     
Förändring av rörelseöverskottet, %0,06,11,13,4
Skatteårets slutliga skatt, mn euro4 6404 3194 1204 232
— statens andel av intäkterna från samfundsskatten, %68,1661,6360,3569,08

Kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten höjdes temporärt med 5 procentenheter och församlingarnas andel med 0,4 procentenheter för skatteåren 2012—2015. Statens andel sänktes i motsvarande grad. Då höjningen av kommunernas samfundsskatteandel upphör i slutet av 2015 och församlingarnas samfundsskatteandel överförs till staten vid ingången av 2016 ökar statens andel av samfundsskatteintäkterna. Dessa ändringar uppskattas tillsammans öka statens skatteinkomster med ca 305 miljoner euro.

Från och med 2013 har man genom en årlig skatt som ska betalas till staten samlat in de medel som behövs för att finansiera Rundradion Ab:s verksamhet. Med rundradioskatten för samfund är det meningen att samla in ca 20 miljoner euro på årsnivå.

Skatten under skatteåret flyter in under loppet av flera kalenderår, och därför utgörs inflödet under momentet av samfundsskatt som redovisats under olika skatteår. Av den slutliga samfundsskatten för ett skatteår inflyter i allmänhet drygt 80 % som förskott under samma år. Beloppet av de kompletteringar av förskottet som betalas på eget initiativ efter utgången av skatteåret och innan beskattningen har slutförts varierar betydligt från år till år. Förskott återbetalas också till företag på ansökan innan beskattningen har slutförts. Efter att beskattningen har slutförts inflyter kvarskatt, och inflödet minskas av de förskottsåterbäringar som betalas ut. År 2016 inflyter det ännu skatt från skatteåren 2015 och 2014.

Prognos för inflödet av samfundsskatt år 2016

  
Inflödet av samfundsskatt för olika skatteår, mn euro 
— skatteåret 2017336
— skatteåret 20163 622
— skatteåret 2015198
— tidigare skatteår35
Sammanlagt4 191
— varav statens andel2 877

Inom näringsbeskattningen finns det ett flertal skatteutgifter. De viktigaste av dessa är skatteutgifter inom avskrivningssystemet för lösa anläggningstillgångar, ca 550 miljoner euro, och skattefrihet för överlåtelsevinster på aktier i anläggningstillgångar, ca 290 miljoner euro. Beloppen av de ovannämnda skatteutgifterna är endast uppskattningar. Dessutom kan beloppet av skatteutgiften till följd av skattefriheten för överlåtelsevinster på aktier i anläggningstillgångar i hög grad variera från år till år beroende på antalet aktieköp.


2016 budget2 877 000 000
2015 II tilläggsb.210 000 000
2015 budget2 467 000 000
2014 bokslut2 432 758 665

03. Källskatt på ränteinkomster

Under momentet beräknas inflyta 91 000 000 euro.

Förklaring: Skatten grundar sig på lagen om källskatt på ränteinkomst (1550/1992). Skatten är 30 % på den ränta som i Finland betalas för insättningar eller masskuldebrevslån. Alla fysiska personer är skattskyldiga.

Inlåningen från hushåll bildar den största delen av skattebasen. I slutet av 2014 var inlåningsstocken från finländska hushåll i finländska penninginstitut ca 78 miljarder euro och genomsnittsräntan på insättningarna var ca 0,4 %. Det beräknas att den källskattebelagda inlåningsstocken från hushåll och genomsnittsräntan på hushållens insättningar utvecklas i enlighet med vad som anges i tabellen:

 2014
utfall
2015
prognos
2016
prognos
    
Förändring i den källskattebelagda inlåningsstocken, %-0,40,42,3
Genomsnittsräntan på hushållens insättningar, %0,420,320,25

2016 budget91 000 000
2015 budget120 000 000
2014 bokslut141 651 894

04. Skatt på arv och gåva

Under momentet beräknas inflyta 710 000 000 euro.

Förklaring: Skatten grundar sig på lagen om skatt på arv och gåva (378/1940) och på arvs- och gåvoskatteskalorna i lagen. Gåvoskatten beräknas utgöra ca 20 procent av de skatter som inflyter under momentet.

Den tidsbundna skatteklassen för arv och gåva på mer än 1 000 000 euro som har gällt sedan 2013 blir permanent från ingången av 2016. Detta beräknas öka skatteinkomsterna med ca 10 miljoner euro i årsgenomsnitt.

Till arvs- och gåvobeskattningen hänför sig 15 olika skatteutgifter, av vilka beloppet av skattelättnaden i samband med generationsväxling i företag, som är den mest betydelsefulla skatteutgiften, beräknas vara ca 117 miljoner euro 2016.


2016 budget710 000 000
2015 III tilläggsb.40 000 000
2015 II tilläggsb.60 000 000
2015 budget540 000 000
2014 bokslut499 060 109