Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2017
   Allmän motivering
        1. Sammandrag
     2. Ekonomiska utsikter
     3. Regeringens finanspolitik
     4. Budgetpropositionens inkomstposter
     5. Anslagen i budgetpropositionen
     6. Utveckling av förvaltningen
     7. Den kommunala ekonomin
     8. Statsfinanserna utanför budgeten
       8.1. Statliga fonder utanför budgeten
            Statens bostadsfond (SBF)
            Statens pensionsfond (SPF)
            Gårdsbrukets utvecklingsfond (MAKERA)
            Statens kärnavfallshanteringsfond
            Försörjningsberedskapsfonden
            Statsgarantifonden
            Fonden för finansiell stabilitet
            Statens televisions- och radiofond
            Interventionsfonden för jordbruket
            Brandskyddsfonden
            Oljeskyddsfonden
          8.2. Affärsverken
          8.3. Statens ägarpolitik
     9. Statens intäkts- och kostnadskalkyl samt balansräkning
   Siffertabell
   Detaljmotivering

Statsbudgeten 2017

8.1. Statliga fonder utanför budgetenPDF-versio

Staten har för närvarande elva fonder som står utanför budgeten. De sammanlagda inkomsterna av dessa beräknas 2017 uppgå till ca 5,2 miljarder euro och utgifterna till ca 4,8 miljarder euro. Fondekonomins nettoöverskott uppgår till ca 391 miljoner euro år 2017 (utan beaktande av Statens pensionsfond är överskottet ca 308 miljoner euro).

Det föreslås att sammanlagt ca 1,9 miljarder euro från fonderna intäktsförs i statsbudgeten och att ca 0,5 miljarder euro överförs till fonderna 2017.

Statliga fonder utanför budgeten, mn euro

 20152016**2017**
    
Skatter och inkomster av skattenatur sammanlagt222246241
Inkomster av blandad natur396208147
Pensionsavgifter1 6211 4601 449
Ränteinkomster och intäktsföring av vinst1 121553556
Överföringar från budgeten512522549
Inkomster exkl. finansoperationer3 8712 9892 942
Återbetalning av beviljade lån2 3332 3602 273
Inkomster sammanlagt6 2055 3485 215
    
Konsumtionsutgifter26784130
Överföringsutgifter941887912
Ränteutgifter111
Överföringar till budgeten2 3301 8921 854
Övriga utgifter000
Utgifter exkl. finansoperationer3 5392 8632 897
Beviljade lån samt övriga finansinvesteringar1 8501 8881 927
Utgifter sammanlagt5 3884 7514 824
    
Nettofinansieringsöverskott816597391

Statens bostadsfond (SBF)

Fonden får sina medel av räntor och amorteringar på aravalån samt av borgensavgifter i anslutning till statsborgen. Finansiering för fonden kan även tas som en del av statens upplåning. Vid ingången av budgetåret är fonden dock skuldfri och det finns inte något behov av medelsanskaffning. Kapitalet av Statens bostadsfonds bostadslånefordringar beräknas vid ingången av 2017 vara ca 5,5 miljarder euro, och det lånebestånd som omfattas av räntestöd som betalas ur fonden beräknas vara ca 13,7 miljarder euro. Fondens borgensansvar beräknas vara ca 12 miljarder euro i fråga om räntestödslån, ca 2,1 miljarder euro i fråga om delgarantier för ägarbostadslån, ca 0,1 miljarder euro i fråga om primärlån i aravalån och ca 0,3 miljarder euro i fråga om konverteringsborgen för gamla aravalån. Dessutom beräknas fondens borgensansvar för lån för byggande av hyreshus uppgå till ca 0,5 miljarder euro. Borgensansvaret för räntestödslån fortsätter att öka under de närmaste åren, då produktionsstöden ändrats till räntestödslån och olika garantimodeller blir allmännare.

År 2017 uppskattas fondens inkomster från bostadslån och borgensavgifter uppgå till ca 510 miljoner euro. Det föreslås att fullmakten för nya räntestödslån och för kortvariga räntestödslån för hyreshus som beviljas är 1 410 miljoner euro, borgensfullmakten för byggnadslån för hyresbostäder är 285 miljoner euro och att borgensfullmakten för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag är 100 miljoner euro. Det föreslås att fullmakten för understöd, ackord och utvecklingspengar som betalas ur fonden är sammanlagt 191,2 miljoner euro. Det föreslås att 26,5 miljoner euro överförs från fonden till statsbudgeten 2017, vilket motsvarar den räntekostnad för fondens eget kapital som det ska finnas täckning för i statsbudgeten.

Det föreslås att de borgensförbindelser som är i kraft för ägarbostäder i slutet av 2017 får uppgå till sammanlagt högst 2,6 miljarder euro i fråga om fritt finansierade lån och bsp-lån, vilket motsvarar en lånestock på ca 14,3 miljarder euro.

Statens pensionsfond (SPF)

Med hjälp av Statens pensionsfond bereder man sig på att betala framtida pensioner inom statens pensionssystem, samtidigt som man strävar efter att jämna ut pensionsutgifterna under kommande år. År 2017 insamlas det till fonden 1 113 miljoner euro i arbetsgivarens pensionsavgifter. Till fonden insamlas i arbetstagarens pensionsavgifter och arbetslöshetsförsäkringspremier sammanlagt 404 miljoner euro. Till fonden redovisas utöver dessa sammanlagt 29 miljoner euro i överföringsavgifter.

Värdet på Statens pensionsfonds placeringsportfölj var vid utgången av mars 2016 17,6 miljarder euro, vilket motsvarar 18 % av statens pensionsansvar. Fonden har ett i lagen om statens pensioner angivet fonderingsmål. Enligt lagen får fonden växa tills dess värde motsvarar 25 % av statens pensionsansvar. I slutet av 2015 var Statens pensionsansvar 95,7 miljarder euro.

Av fondens inkomster överförs årligen högst 40 % av statens årliga pensionsutgifter till statsbudgeten. Överföringen till budgeten är 1 827 miljoner euro 2017.

Enligt det strategiska resultatmål som finansministeriet har ställt upp ska Statens pensionsfonds placeringsverksamhet på lång sikt ge större avkastning än ett ur statens synvinkel riskfritt placeringsalternativ, med vilket man avser kostnaden för statens nettoskuld. Resultatmålet för verksamheten är att uppnå en riskjusterad avkastning på placeringarna som är större än avkastningen på det jämförelseindex som fastställts i fondens investeringsplan.

Gårdsbrukets utvecklingsfond (MAKERA)

Syftet med att utveckla gårdsbrukets struktur är att förbättra jordbrukets lönsamhet och konkurrenskraft. Från och med ingången av 2015 har det genom Makera finansierats endast understöd som i sin helhet finansieras nationellt. Understöd som medfinansieras av EU finansieras ur budgeten. Dessutom beviljas vissa lån genom Makera.

År 2017 uppgår utvecklingsfondens disponibla medel till uppskattningsvis ca 145,6 miljoner euro, när de poster som bedöms bli överförda från 2016 har beaktats. Vid dimensioneringen av anslaget 2017 har i form av spetsprojektfinansiering enligt det strategiska insatsområdet Bioekonomi och ren teknik i regeringsprogrammets genomförandeplan beaktats en överföring på 38 miljoner euro (11 miljoner euro år 2016) till Gårdsbrukets utvecklingsfond. Med de extra medlen tryggas finansieringen av investeringar som förbättrar produktionsstrukturen, minskar kostnaderna samt stöder införandet av ny teknik och nya processer och satsas det särskilt på finansiering av investeringar som främjar miljöns tillstånd, djurens välbefinnande och användningen av förnybar energi. Det beräknas att 44,5 miljoner euro beviljas i understöd.

Statens kärnavfallshanteringsfond

Statens kärnavfallshanteringsfond består av Reserveringsfonden, Kärnsäkerhetsforskningsfonden och Kärnavfallsforskningsfonden. Kapitalet i Reserveringsfonden består av avgifter för kärnavfallshantering och vinst av fondens utlåning. Målet med fonderingen är att säkerställa att de medel som krävs för kärnavfallshanteringen finns till förfogande. Avgifter för kärnavfallshantering ska betalas av dem som bedriver verksamhet som medför kärnavfall, dvs. kraftbolagen Industrins Kraft Abp och Fortum Power and Heat Oy samt Statens tekniska forskningscentral, som förfogar över en FiR-1-forskningsreaktor. Reserveringsfondens balansräkning är enligt bokslutet för 2015 ca 2,5 miljarder euro.

Statens kärnavfallshanteringsfond ska dessutom ta ut de avgifter av skattenatur som fastställs i kärnenergilagen och årligen fördela alla de medel som samlats in på detta sätt till forskningsprojekt som hänför sig till kärnsäkerhet och kärnavfallshantering. De avgifter som samlas in hos innehavarna av kärnkraftverk år 2016 uppgår till sammanlagt ca 8,8 miljoner euro, och de avgifter som samlas in hos de avfallshanteringsskyldiga till sammanlagt 3,2 miljoner euro. Man är medveten om att en del av de medel som är avsedda för forskningsprojekt som hänför sig till kärnsäkerhet och kärnavfallshantering blir oanvända och medlen återbetalas till innehavarna av kärnkraftverk och de avfallshanteringsskyldiga i proportion till avgiften. År 2016 används således ca 8,0 miljoner euro för kärnsäkerhetsforskning och ca 2,9 miljoner euro för kärnavfallsforskning. De avgifter som samlas in hos innehavarna av kärnkraftverk 2017 beräknas ligga på ungefär samma nivå som 2016 och alltså uppgå till sammanlagt ca 12,0 miljoner euro.

Försörjningsberedskapsfonden

Till den försörjningsberedskapsfond som sköts av Försörjningsberedskapscentralen intäktsförs den försörjningsberedskapsavgift som tas ut i samband med punktskatten på bränslen och el. Till följd av den minskade elförbrukningen och förbrukningen av trafikbränslen på grund av den ekonomiska recessionen har avkastningen av avgiften sjunkit med ca 10 % och håller på att stabiliseras på en nivå av knappt 45 miljoner euro per år.

Med fondens medel säkerställs för medborgarna, näringslivet och försvaret nödvändiga ekonomiska funktioner vid allvarliga störningar under normala förhållanden och vid undantagsförhållanden. De viktigaste finansieringsobjekten är statens säkerhetsupplag och olika tekniska reservarrangemang, tryggande av kritisk infrastruktur samt beredskapsplanering för de mest centrala verksamhetställena inom försörjningsberedskapen.

Säkerhetsupplagen roteras genom handelstransaktioner vars avkastning varierar mycket. Inom säkerhetsupplagringen av olja pågår ett omfattande program för omsättning av lagret på grund av att miljöbestämmelserna ändras. Programmet fortsätter till 2017. I bokslutet var man tvungen att sänka värdet på oljelagren med 222 miljoner euro jämfört med värdet 2015 till följd av den kraftiga nedgången i världsmarknadspriserna på olja. På grund av att omsättningstillgångarnas värde har minskat uppvisade resultatet för räkenskapsperioden en förlust på 143 miljoner euro. Till följd av minskningen sjönk fondens balansomslutning med 137 miljoner euro till 1 608 miljoner euro. Värdet på säkerhetsupplagen av olja har sänkts två år i följd med sammanlagt 422 miljoner euro. Vid en eventuell uppgång i världsmarknadspriserna återgår värdeminskningarna högst till det ursprungliga anskaffningspriset, varvid Försörjningsberedskapscentralen redovisar en betydande vinst.

Efter statsrådets sänkning av målet för säkerhetsupplagringen av spannmål och olja intäktsför fonden 65 miljoner euro i statsbudgeten som intäkter av realiseringarna 2015. Sänkningen av lagernivåerna fortsätter och därför intäktsförs det från realiseringarna 2016 och 2017 uppskattningsvis 100 miljoner euro till staten. Den summa som intäktsförs beror i hög grad på förändringarna i världsmarknadspriset på olja och eurokursen mot dollarn.

Statsgarantifonden

Syftet med Statsgarantifonden är att säkerställa att de exportgarantier, borgensförbindelser och andra i 4 § i lagen om statsgarantifonden (444/1998) avsedda förbindelser som ges av Finnvera Abp uppfylls. Fondens medel används också till garantier, borgensförbindelser och andra ansvarsförbindelser som getts av den tidigare Statsgaranticentralen och av Exportgarantianstalten och Statsgarantianstalten som föregick centralen.

Den exportgaranti- och specialborgensstock som Finnvera Abp har och som Statsgarantifonden ansvarar för uppgick i slutet av 2015 till ca 17,3 miljarder euro. Borgensstocken växte från slutet av föregående år med ca 4,7 miljarder euro (37 %). Ansvarsökningen berodde på att varvens och rederiernas ansvar fördubblades och telesektorns ansvar ökade med en fjärdedel. De största ansvarsländerna är USA, Tyskland, Brasilien, Ryssland och Spanien. Den s.k. gamla borgensstockens andel (den borgensstock som Finnvera Abp:s föregångare hade) av borgensstocken uppgick till 2,8 miljoner euro och den beräknas avslutas 2018. Statsgarantifondens återkravsfordringar som hänför sig till den s.k. gamla borgensstocken uppgick till 285 miljoner euro i slutet av 2015, varav största delen i enlighet med avtalen kan drivas in senast 2038. I slutet av 2015 fanns det i Statsgarantifonden tillgångar på ca 660,5 miljoner euro. Till fonden flyter det årligen in inkomster huvudsakligen genom inkomster från återkravsfordringar till ett belopp av ca 5 miljoner euro.

År 2017 förväntas fondens totalansvar öka och borgensstocken förväntas utvecklas i en mer riskfylld riktning med beaktande av de lagändringar som trädde i kraft den 15 april 2016 och som innebar en ökning av Finnvera Abp:s fullmakter för finansiering av export- och fartygskrediter samt fullmakter för exportgarantier. Den sammanlagda maximala fullmakten för exportgarantier och skyddsarrangemang höjdes från 17 miljarder euro till 19 miljarder euro. Risknivån för borgensexponeringarna för den exportgaranti- och specialborgensstock som fonden ansvarar för har delats genom återförsäkringsavtal. Enskilda återförsäkringar och återförsäkringsportföljen beräknas minska risken i fråga om exportgarantistocken med ca 20 %. Stora riskkoncentrationer, osäkerheten när det gäller den ekonomiska utvecklingen i världen och Ryssland samt enskilda riskansvar håller risknivån på en hög nivå. Fondens ansvar förutsätter att fondens likvida medel hålls på en nivå som motsvarar riskpositionen så att fondens likviditet bibehålls.

Fonden för finansiell stabilitet

Verket för finansiell stabilitet som grundades 2015 förvaltar fonden för finansiell stabilitet, som står utanför statsbudgeten. Fonden för finansiell stabilitet består av resolutionsfonden som byggs upp med hjälp av stabilitetsavgifter och insättningsgarantifonden som byggs upp med hjälp av insättningsgarantiavgifter. Den nationella fonden överför kreditinstitutens stabilitetsavgifter i form av EU:s stabilitetsavgifter till EU:s gemensamma resolutionsfond. I samband med att fonden för finansiell stabilitet inrättades lades statens säkerhetsfond ned vid ingången av 2015.

Kreditinstitutens stabilitetsavgifter redovisas vidare till EU:s gemensamma resolutionsfond. År 2017 beräknas det inflyta sammanlagt 125 miljoner euro i stabilitetsavgifter. Medel ur den gemensamma resolutionsfonden ska användas när ägar- och investeraransvaret inte är tillräckligt för att täcka ett instituts förluster.

Med hjälp av insättningsgarantiavgifter byggs insättningsgarantifonden upp under tio år till den miniminivå som insättningsgarantidirektivet förutsätter. År 2017 beräknas det inflyta 42 miljoner euro i insättningsgarantiavgifter. Verket för finansiell stabilitet fattar beslut om betalning av ersättningar och ansvarar för utbetalningen av ersättningar till insättare, om det för att skydda insättarna behöver betalas ut ersättningar ur insättningsgarantifonden.

Statens televisions- och radiofond

Statens televisions- och radiofond förvaltas av Kommunikationsverket. Fr.o.m. 2013 har det funnits en rundradioskatt för att täcka kostnaderna för Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet. Kostnaderna för den allmännyttiga verksamheten täcks genom en överföring till statens televisions- och radiofond. Överföringen uppgår år 2017 till 508 miljoner euro. Indexhöjningen av finansieringen av Rundradion Ab görs inte för 2017.

Interventionsfonden för jordbruket

Ur interventionsfonden för jordbruket finansieras av Europeiska kommissionen reglerad interventionsverksamhet inom jordbruket. Från och med 2012 har produkter som har godkänts för interventionslagring varken köpts till eller sålts från lager med undantag av hösten 2015 då mjölkpulver levererades till interventionslager till ett värde av 1,340 miljoner euro. Inköpen till interventionslager fotsatte våren 2016. Enligt uppskattningar kommer marknadspriserna på spannmål fortfarande att vara tillräckligt höga, så att det inte finns intresse för interventionslagring. Det svaga marknadsläget inom mjölksektorn kan leda till att kommissionen tidvis fortsätter att öppna interventionslagringen av fettfritt mjölkpulver.

Med överföringar från statsbudgeten till interventionsfonden täcks sådana utgifter för fonden som inte finansieras ur Europeiska garantifonden för jordbruket. År 2017 beräknas de utgifter som staten ska svara för uppgå till 0,217 miljoner euro, vilket närmast utgörs av utgifter för interventionslagring. Av beloppet täcks 0,200 miljoner euro genom en överföring från statsbudgeten och resten täcks av fondens eget kapital.

Brandskyddsfonden

Enligt lagen om brandskyddsfonden (306/2003) ska det för att främja förebyggandet av eldsvådor samt räddningsverksamheten årligen betalas en brandskyddsavgift för brandförsäkrad fast och lös egendom i Finland. Var och en som bedriver försäkringsrörelse i Finland är skyldig att betala brandskyddsavgift. Inflödet av brandskyddsavgifter 2017 beräknas uppgå till ca 11,4 miljoner euro.

Brandskyddsfondens viktigaste understödsobjekt är upplysnings- och utbildningsverksamhet för organisationer inom räddningsbranschen, forsknings- och utvecklingsverksamhet inom räddningsbranschen samt brandstations- och materielprojekt för räddningsområden och för kommuner och avtalsbrandkårer. Fonden spelar en viktig roll som finansiär av utvecklingsprojekt, brandstationer och materielanskaffning inom räddningsväsendet.

Oljeskyddsfonden

Ur Oljeskyddsfondens medel ersätts kostnader för oljeskador, bekämpning av oljeskador, återställande av miljön, anskaffning och underhåll av oljebekämpningsmateriel samt upprätthållande av bekämpningsberedskapen. Oljeskyddsfonden får sina medel från den oljeskyddsavgift som tas ut för olja som importeras till eller transporteras via Finland. För iståndsättning av oljeförorenad mark överförs dessutom sådana inkomster i statsbudgeten som influtit i form av oljeavfallsavgifter. Det föreslås att 3,0 miljoner euro överförs till fonden år 2017. De ökande oljetransporterna på Finska viken medför en ökning av statens och de lokala räddningsväsendenas anskaffningar av bekämpningsmateriel och därav föranledda ersättningsbehov. År 2015 betalades det nästan 23 miljoner euro i ersättningar ur fonden. Bekämpningsmyndigheternas anskaffningar har fördröjts på grund av den allmänt svaga ekonomiska situation som rått redan en längre tid. Den tidsbegränsade höjningen av oljeskyddsavgiften (1.1.2010—31.12.2015) har upphört och avgiften har återgått till den normala nivån. Oljeskyddsavgiften uppgår till 0,50 euro per ton olja.