Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2017
   Allmän motivering
        1. Sammandrag
     2. Ekonomiska utsikter
     3. Regeringens finanspolitik
     4. Budgetpropositionens inkomstposter
     5. Anslagen i budgetpropositionen
          5.1. Budgetpropositionen och ramarna för statsfinanserna
       5.2. Anslagen enligt förvaltningsområde
          5.3. Vetenskaps-, teknologi- och innovationspolitiken
          5.4. Regionutveckling och strukturfonder
     6. Utveckling av förvaltningen
     7. Den kommunala ekonomin
     8. Statsfinanserna utanför budgeten
     9. Statens intäkts- och kostnadskalkyl samt balansräkning
   Siffertabell
   Detaljmotivering

Statsbudgeten 2017

5.3. Vetenskaps-, teknologi- och innovationspolitikenPDF-versio

Genom forsknings- och innovationspolitik (FoI) stärks Finlands internationella konkurrenskraft, medborgarnas välfärd och förutsättningarna för en miljömässigt hållbar tillväxt. Regeringen har varit tvungen att anpassa också FoI-verksamheten till villkoren för de offentliga finanserna, samtidigt som man genomför reformer för att skapa förutsättningar av världsklass för att ta fram ny kunskap, framgångsrika innovationer, tillväxtföretag samt näringsverksamhet med högt förädlingsvärde. Regeringen inleder nya tillväxtfrämjande åtgärder och sörjer för att det trots utmaningarna i de offentliga finanserna avsätts finansiering för de områden som är allra viktigast med tanke på ekonomin, produktiviteten och sysselsättningen.

Politikåtgärderna styrs av regeringsprogrammet och spetsprojekten i regeringsprogrammet samt av forsknings- och innovationsrådets riktlinjer (2015—2020). Det centrala målet under regeringsperioden är att åter höja kvaliteten på och genomslaget av forsknings- och innovationsverksamheten. Man påskyndar reformen av högskolornas strukturer och verksamhet samt profilering på styrkeområden. Genom högskolornas, näringslivets och förvaltningens gemensamma åtgärder främjas användningen av forskningsresultat och forskningsresultatens genomslag. En gynnsam företagskultur som främjar internationalisering stöds. Regeringen stärker kapitalmarknaden tillsammans med privata aktörer. Offentligt stöd och riskfördelningsmekanismer riktas till nystartade och innovativa (tillväxt)företag med potential samt till exportfrämjande åtgärder.

På grund av den minskade finansieringen till såväl den offentliga sektorn som företagssektorn sjönk Finlands FoU-intensitet (FoU-utgifter/bnp) till 3,1 % år 2015. Enligt befintliga uppgifter kommer intensiteten att stanna vid ca 2,9 % år 2016. Detta innebär att vi redan sjunde året i följd har haft en sjunkande FoU-intensitet. År 2015 var den statliga FoU-finansieringen ca 1 % av bnp, men 2016 sjunker den till mindre än 0,9 % och under de närmaste åren till 0,8 %.

Reformen av systemet med statens forskningsinstitut och av statens FoU-finansiering fortsätter i enlighet med statsrådets riktlinjer. Rådet för strategisk forskning vid Finlands Akademi finansierade 2015—2016 sina första långsiktiga forskningsprojekt. Statsrådet väljer huvudteman för rådets program. Forskningsinstitut har lagts ned, slagits ihop och överförts till universitet. År 2014 fanns det 18 forskningsinstitut, men år 2016 återstod endast 12. Av dessa institut har Statens tekniska forskningscentral VTT formen av ett aktiebolag. Vid sidan av reformerna har forskningsinstitutens finansiering minskats och fokuserats till det finansiella instrumentet för strategisk forskning och till finansiering av forskning som stöder beslutsfattandet. Den finansiering för forskning, framsyn och utredning som statsrådets kansli delar ut har etablerats vid en nivå på ca 11 miljoner euro.

Systemen för finansiering och styrning av högskolorna utvecklas. En reviderad finansieringsmodell för universiteten införs 2017. Modellen stöder en förbättring av kvaliteten på forskningen och undervisningen, en snabbare övergång till arbetslivet, utnyttjandet av forskningsresultat, internationalisering samt universitetens profilering på sina respektive styrkeområden.

Universitetens profilering samt prioriteringen och valet av forskningsområden stöds med specialfinansiering från Finlands Akademi. Detta genomförs genom att 50 miljoner euro av universitetens statliga finansiering stegvis överförs till Akademin för vidarefördelning. Den konkurrensutsatta finansieringens andel av högskolornas finansiering ökas. Universiteten och yrkeshögskolorna kapitaliseras. I kapitaliseringskriterierna betonas högskolornas kvalitet, genomslag i samhället och förmåga att skaffa extern finansiering.

Den samordnade utvecklingen av högskolornas och forskningsinstitutens strukturer fortsätter. Målet är att det i Finland under de närmaste åren ska uppstå starka regionala och sektoriella kompetenskluster av högskolor och forskningsinstitut med hög internationell profil. En utvärdering av utfallet av samarbetet mellan högskolorna och forskningsinstituten, av deras arbetsfördelning och av strukturreformerna genomförs senast 2018.

För utveckling av forskningens infrastruktur och för deltagande i EU:s gemensamma forskningsinfrastrukturer genomförs en nationell strategi och färdplan (2014—2020). Infrastrukturer och utvecklingsmiljöer stöds på områdena för cleantech och bioekonomi men också på andra prioriterade områden som anges i regeringsprogrammet. Den öppna åtkomsten till och utnyttjandet av offentliga datalager och forskningsmaterial, -metoder och -resultat förbättras systematiskt. Man fortsätter att verkställa den nationella färdplanen för öppen vetenskap och forskning (2014—2017) och bereder utvecklingsåtgärder och politiklinjer för den följande fasen.

Vid beredningen av projekt inom EU:s Horisont 2020 och för investeringar i infrastruktur på internationell nivå utnyttjas finansiering från Rådet för strategisk forskning, Akademin och Tekes samt Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och EU:s strukturfonder. Utbildningsexporten på alla utbildningsnivåer främjas genom att man undanröjer hindren för uppdragsutbildning och ökar utbildningsexportens volym. Terminsavgifter och ett stipendiesystem för studerande från länder utanför EU/EES-området införs. Utländska studerande uppmuntras att stanna i Finland.

Tillväxtstrategin för forskning och innovation inom hälsobranschen och den färdplan för perioden 2016—2018 som stöder den genomförs som ett samarbete mellan flera olika förvaltningsområden samt privata och offentliga aktörer. Man skapar en internationellt konkurrenskraftig verksamhetsmiljö. Man ökar investeringarna och exporten bl.a. genom att stärka de sektorsspecifika kompetensklustren och stödja kommersialisering av forskning.

Arbetsfördelningen och samarbetet mellan forsknings- och kapitalfinansiärerna förtydligas. I Tekes finansiering sker en stor förändring: 2016 minskas Tekes resurser med 130 miljoner euro och 2017 med ytterligare 20 miljoner euro. Ett försök med innovationssedlar inleds 2016. Sedlarna (à 5 000 €) riktas till mikroföretag och till små och medelstora företag som upphandlar innovationsexpertis hos företag, högskolor och forskningsinstitut.

Den offentliga finansieringen för de strategiska centren för vetenskap, teknologi och innovation (SHOK) slopas. Programmet Innovativa städer (INKA) läggs ned. Man fortsätter att utveckla lockande kluster med stor internationell synlighet. Klusterpolitiken och samarbetsplattformerna förnyas genom att man samlar kompetensen och genom att man drar nytta av erfarenheterna och praxis i samband med ovannämnda instrument.

Nätverket Team Finland effektiviseras genom allt intensivare samarbete och genom att man stöder tillväxtprojekt som främjar investeringar. Tjänsterna inom ramen för Team Finland utvecklas för att få fart på exporten, internationalisera sektorn för små och medelstora företag och få utländska investeringar till Finland.

Forsknings- och innovationsrådet, som genomgått en totalreform, inleder sin verksamhet hösten 2016. Rådet behandlar de viktigaste åtgärderna för att utveckla FoI-politiken, främjar samarbetet mellan förvaltningsområdena och olika aktörer samt upprätthåller en helhetsbild av läget i fråga om innovationssystemet.

OECD genomför en oberoende, internationell bedömning av det finländska innovationssystemet som blir klar våren 2017. De viktigaste iakttagelserna och policyrekommendationena i bedömningen utnyttjas vid halvtidsöversynen av regeringsperioden och i andra åtgärder för att utveckla FoI-politiken.

Utveckling av de centrala anslagen för forskning och utveckling, mn euro1)

 2016
ordinarie
budget
2017
budgetprop.
2016—2017
förändring
2016—2017
förändr., %
     
Högskolor2)581561-20-3
Statliga forskningsinstitut3)197186-11-6
— varav VTT4)7876-2-2
Forskningsorganisationernas forskningsanslag, sammanlagt778747-31-4
     
Finlands Akademi441450+9+2
— varav strategisk forskning565600
Tekes - utvecklingscentralen för teknologi och innovationer486487+10
— varav FoU-finansiering5)381378-3-1
Finansieringsorganisationer sammanlagt927936+10+1
     
Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet111100
     
Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskningsverksamhet enligt lagen om specialiserad sjukvård1815-3-17
Sammanlagt1 7341 710-24-1
— endast FoU-finansiering, sammanlagt1 6291 601-28-2
Uppskattning av statens totala FoU-finansiering1 8451 820-25-1

1) På grund av metodologiska förändringar och andra förändringar är siffrorna för FoU-finansieringen för 2016 och 2017 inte direkt jämförbara med uppgifterna från tidigare år.

2) För att få större jämförbarhet när det gäller utvecklingen av FoU-finansieringen har i kalkylen för den statliga finansieringen till universiteten inte inkluderats arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie eller mervärdesskattekompensation. Andelen statlig finansiering som anvisas för forskning har fr.o.m. 2016 höjts med två procentenheter. Detta gör uppgifterna i tabellen mer jämförbara med uppgifterna i Statistikcentralens FoU-budgetanalys.

3) Minskningen av forskningsinstitutens resurser beror på totalreformen av statens forskningsinstitut och forskningsfinansieringen.

4) Bedömningen av VTT:s FoU-finansiering har gjorts genom att på basis av uppgifter från VTT och Statistikcentralen dra av mervärdesskatteandelen från statsunderstödet enligt budgeten.

5) En del av finansieringen för Tekes riktas till annan än sådan FoU-verksamhet som uppfyller internationella statistiska kriterier, som t.ex. innovations- och kapitalinvesteringsverksamhet. I tabellen anges endast FoU-finansieringen separat.