Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2017
   Allmän motivering
        1. Sammandrag
     2. Ekonomiska utsikter
     3. Regeringens finanspolitik
     4. Budgetpropositionens inkomstposter
     5. Anslagen i budgetpropositionen
          5.1. Budgetpropositionen och ramarna för statsfinanserna
       5.2. Anslagen enligt förvaltningsområde
            Statsrådets kansli (huvudtitel 23)
            Utrikesministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 24)
            Justitieministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 25)
            Inrikesministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 26)
            Försvarsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 27)
            Finansministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 28)
            Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 29)
            Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 30)
            Kommunikationsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 31)
            Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 32)
            Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 33)
            Miljöministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 35)
            Anslagen enligt ekonomisk art
          5.3. Vetenskaps-, teknologi- och innovationspolitiken
          5.4. Regionutveckling och strukturfonder
     6. Utveckling av förvaltningen
     7. Den kommunala ekonomin
     8. Statsfinanserna utanför budgeten
     9. Statens intäkts- och kostnadskalkyl samt balansräkning
   Siffertabell
   Detaljmotivering

Statsbudgeten 2017

Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 33)PDF-versio

För social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på ca 14,6 miljarder euro, vilket är 1,5 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2016. De största anslagsökningarna föranleds av åtgärder enligt konkurrenskraftsavtalet, av överföringen av utbetalningen av det grundläggande utkomststödet till Folkpensionsanstalten, av att studerande ska börja omfattas av det allmänna bostadsbidraget, av utgifter för asylsökande som fått uppehållstillstånd samt av att finansieringen av startpengen delvis överförs från arbets- och näringsministeriets huvudtitel. Också genomförandet av reformerna enligt regeringsprogrammet och justeringarna av behovskalkylerna för socialförsäkringsförmåner och förmåner i samband med utkomstskydd påverkar anslagsbehovet.

Av förvaltningsområdets anslag används 31 % för pensionsutgifter, 28 % för utjämning av familje- och boendekostnader, 19 % för utkomstskydd för arbetslösa, 1 % för avbytarverksamhet för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare, 13 % för sjukförsäkring, 2 % för understöd för främjande av hälsa och social välfärd, 2 % för stöd för veteraner, 1 % för den social- och hälsovård som kommunerna ordnar, 1 % för forskning och utveckling samt 1 % för förvaltning och tillsyn.

Den besparing som man beslutade om i planen för de offentliga finanserna och som gjordes i de utgifter som ingår i indexbesparingarna i bilaga 6 till regeringsprogrammet genomförs genom att man sänker folkpensionsindexets poängtal och genom att man ändrar bestämningsfaktorerna för bostadsbidrag och barnbidrag. Med beaktande av effekten av utkomststödet är nettoeffekten av sparåtgärderna under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel 67,3 miljoner euro. I budgetförslaget har man beaktat den könsneutrala äktenskapslag som träder i kraft den 1 mars 2017.

Forskning och utveckling

För genomförandet av genomstrategin föreslås att anslag på 5,8 miljoner euro. I enlighet med strategin inrättas i Finland ett genomcentrum i syfte att göra vårt land till ett föregångsland och en internationellt eftertraktad samarbetspartner för hälso- och sjukvård, toppforskning och global affärsverksamhet som utnyttjar genominformation. Eftersom forskning som utnyttjar genominformation utförs främst inom ramen för biobanker innebär detta samtidigt att också verksamheterna vid de offentliga biobankerna blir effektivare och att ett effektivt samarbete med genomcentret säkerställs. Dessutom inrättas ett nationellt cancercentrum. För kostnaderna för inrättandet anvisas totalt 17 miljoner euro 2017—2020.

Sysselsättningsfrämjande åtgärder

Den finansieringsandel som motsvarar lönesubventionens och startpengens grunddel, dvs. 151,1 miljoner euro, överförs från arbets- och näringsministeriets huvudtitel till social- och hälsovårdsministeriet. Systemen för finansiering av lönesubventionerat arbete och startpeng föreslås bli ändrade så att dessa tjänster också finansieras med det statliga anslag som reserverats för arbetslöshetsförmåner. Slopandet av kostnadsersättningen för dem som studerar frivilligt medan de får arbetslöshetsförmån innebär en besparing på ca 29 miljoner euro i statens utgifter. Att kostnadsersättning börjar betalas till unga utan yrkesutbildning som deltar i arbetsprövning ökar statens kostnader med 7 miljoner euro. Med överskottet av ovannämnda ändringar blir det möjligt att öka antalet personer som får lönesubvention. Resebidraget och ersättningen för flyttningskostnader slås ihop till ett rörlighetsunderstöd. Efter reformerna står ett belopp på sammanlagt ca 257 miljoner euro till förfogande för startpeng och lönesubvention.

För att undanröja flitfällor höjs rehabiliteringspenningen för unga och den rehabiliteringspenning för yrkesinriktad rehabilitering som betalas till unga till samma nivå som garantipensionen. Användningen av rehabiliteringspenningen för yrkesinriktad rehabilitering utvidgas till att också omfatta allmänbildande utbildning. Till alla som får rehabiliteringspenning för unga betalas också reseersättning och anslag för studiematerial, och minimibeloppet av rehabiliteringspenningen binds till FPL-index. Förslaget ökar statens utgifter med 14,2 miljoner euro.

Åtgärderna är ett led i regeringens spetsprojekt för att undanröja de flitfällor som utgör hinder för att ta emot arbete och minska den strukturella arbetslösheten samt förnya arbetskraftsförvaltningen så att den stöder sysselsättningen.

För att främja likabehandlingen och sysselsättningen av unga kvinnor och jämna ut de kostnader som familjeledigheter orsakar arbetsgivaren föreslås det att till arbetsgivaren betalas en engångsersättning, vars kostnadseffekt varje år är 75 miljoner euro och 45 miljoner euro 2017. Merkostnaderna finansieras med arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift och påverkar således inte statens utgifter.

EU:s direktiv om villkor för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare inom ramen för företagsintern förflyttning av personal och säsongsanställning har beaktats vid beredningen av budgeten. Effekterna på social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel av direktivet om företagsintern förflyttning av personal är uppskattningsvis 5,6 miljoner euro och av direktivet om säsongsanställning uppskattningsvis 4,2 miljoner euro.

Utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd samt vissa tjänster

För utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd och vissa tjänster föreslås anslag till ett belopp av 4,1 miljarder euro, vilket är 731,4 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2016. Tillägget föranleds huvudsakligen av ökade anslag för det grundläggande utkomststödet och bostadsbidraget samt av att studerande övergår till att omfattas av det allmänna bostadsbidraget, vilket genomförs kostnadsneutralt med tanke på de offentliga finanserna. De ytterligare utgifter som övergången föranleder täcks genom att man låter bli att höja de maximala boendeutgifterna samtidigt som man sänker de maximala boendeutgifterna med 4 % i kommungrupperna III och IV.

Beviljandet och utbetalningen av grundläggande utkomststöd överförs från kommunerna till Folkpensionsanstalten från och med ingången av 2017. På grund av denna överföring utökas anslagen för Folkpensionsanstaltens omkostnader med 27,3 miljoner euro. Till följd av överföringen ökar behovet av anslag under momentet för det grundläggande utkomststödet med 478,6 miljoner euro. Kommunernas andel av de uppskattade utgifterna för det grundläggande utkomststödet dras av från momentet för statsandelen för kommunal basservice 28.90.30.

För att genomföra besparingen i de indexbundna utgifterna ändras bestämningsfaktorerna inom det allmänna bostadsbidraget och bostadsbidraget för pensionstagare samt barnbidragen så att statens utgifter minskar med 67,3 miljoner euro 2017.

Ökningen av antalet asylsökande som fått uppehållstillstånd har beaktats i form av anslagsökningar till ett belopp av sammanlagt 105 miljoner euro 2017. Ytterligare anslag föreslås under momentet för barnbidrag, för den finansiering som reserveras för det allmänna bostadsbidraget, under momentet för arbetsmarknadsstöd och för den statliga finansieringen av sjukförsäkringen.

Socialförsäkringsavgifter

Socialförsäkringsavgifter, % av lönen

 2014201520162017
     
Arbetsgivare:    
Sjukförsäkring    
Alla arbetsgivare2,142,082,121,06
     
Arbetslöshetsförsäkring1)    
lägre avgift0,750,801,000,80
högre avgift2,953,153,903,30
     
Arbetspensionsförsäkring2)    
Arbetsgivarnas genomsnittliga ArPL-avgift17,7518,0018,0017,95
     
De försäkrade:    
Sjukförsäkring    
Sjukvårdsförsäkring    
— Sjukvårdspremie    
Förmånstagare (pensioner och inkomster av förmåner)1,491,491,471,45
Löntagare och företagare1,321,321,300,06
     
Arbetsinkomstförsäkring    
— Dagpenningspremie    
Löntagare0,840,780,821,54
Företagare0,970,910,911,61
     
Arbetslöshetsförsäkring0,500,651,151,60
     
Arbetspensionsförsäkring, personer under 53 år5,555,705,706,15
personer över 53 år7,057,207,207,65
     
Företagare och lantbruksföretagare:    
Arbetspensionsförsäkring, personer under 53 år23,323,723,624,1
personer över 53 år24,825,225,125,6

1) Arbetsgivares lägre premie betalas upp till en viss gräns för lönesumman. År 2015 är gränsen 2 025 000 euro och år 2016 2 044 500 euro. För lönebelopp som överstiger detta betalas den högre premien.

2) I arbetspensionsförsäkringsavgifterna har beaktats den tillfälliga sänkning på 0,4 procentenheter som genomfördes 2016 och som riktades till såväl arbetstagarna som till de små arbetsgivarna

Sjukförsäkring

För finansieringen av sjukförsäkringen föreslås anslag till ett belopp av 1,9 miljarder euro, vilket är 0,7 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2016. Tillägget föranleds huvudsakligen av effekterna av konkurrenskraftsavtalet. Som en följd av sänkningen av arbetsgivares socialskyddsavgift, sänkningen av den sjukvårdspremie som tas ut hos löntagare och höjningen av den dagpenningspremie som tas ut hos de försäkrade ökar de utgifter som följer av sjukförsäkringslagen med 706 miljoner euro. Avgiftsbelastningen på de löntagare som har de lägsta inkomsterna lindras med ett belopp på 30 miljoner euro som ett led i de föreslagna ändringarna av beskattningsgrunderna.

Läkemedelsersättningarna sänks från och med ingången av 2017 med 134 miljoner euro, varav statens andel är 60 miljoner euro.

Ersättningen av sjukvårdskostnaderna för besök hos den privata hälso- och sjukvården fortgår till slutet av 2018 i de fall där den privata hälso- och sjukvården ordnas i kommunala lokaler. Förslaget ökar statens utgifter med 0,1 miljoner euro.

Det föreslås att inkomstgränserna och ersättningsgraden för sjukdagpenningen och rehabiliteringspenningen sänks i fråga om de högsta inkomstgränserna. Detta innebär att kostnaderna för arbetsinkomstförsäkringen minskar med 25 miljoner euro varje år och med 18 miljoner euro 2017. Åtgärden har ingen effekt på statens utgifter.

Pensioner

För pensionerna föreslås anslag till ett belopp av 4,5 miljarder euro, vilket är 47 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2016. Täckningsprocenten för medlen i de pensionsansvarsfonder som täcker det pensionsansvar som följer av Folkpensionsanstaltens tjänstemannapensioner sänks så att den börjar motsvara fonderingsgraden för pensionsmedlen inom den offentliga och privata sektorn. Detta minskar statens andel av Folkpensionsanstaltens omkostnader med 6,5 miljoner euro. Förfarandet för betalning av statens andel av den pension som intjänas under tiden för vård av barn och under studietiden ändras till ett förskottsförfarande.

Ett pensionsstöd av engångsnatur riktas till långtidsarbetslösa som är över 60 år. Pensionsstödet gäller över 60-åringar som varit arbetslösa i fem år, och det har en nettoeffekt på 38 miljoner euro under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel.

Förändringar i index och lönekoefficienten

Åren 2017—2019 görs det inga indexhöjningar av de förmåner som är bundna till FPL-index och konsumentprisindex. För att genomföra besparingarna i de indexbundna utgifterna sänks dessutom folkpensionsindexets poängtal 2017.

 2014201520162017
     
Arbetspensionsindex2 5092 5192 5192 533
FPL-index1 6301 6371 6311 617
Konsumentprisindex, %1,0-0,20,41,1
Lönekoefficient1,351,361,371,39

Utkomstskydd för arbetslösa

I anslag för utkomstskyddet för arbetslösa föreslås 2,8 miljarder euro.

För att genomföra den besparing på 200 miljoner euro som anges i regeringsprogrammet förlängs självrisktiden för utkomstskyddet för arbetslösa, förhöjningsdelarna i det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa sänks, förhöjningsdelen för en lång arbetshistoria slopas helt och den maximala tiden för utbetalning av arbetslöshetsdagpenningen förkortas med hundra dagar. Ändringen innebär en besparing på 20 miljoner euro i statens utgifter.

Det föreslås att arbetslösa arbetssökande som med stöd av utlänningslagen har fått uppehållstillstånd i Finland ska betalas integrationsstöd i stället för arbetsmarknadsstöd. Förändringen bedöms minska utgifterna för arbetsmarknadsstöd med 3,4 miljoner euro och öka utgifterna för utkomststödet med 1 miljon euro 2017.

Staten slopar finansieringen av grunddelen i vuxenutbildningsstödet. Den maximala tiden för utbetalning av stödet förkortas till 15 månader och grunddelen minskas med 15 %.

Veteranerna

För stödet för veteraner föreslås sammanlagt 226,9 miljoner euro, vilket är 9,0 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2016. Av anslaget anvisas 104,5 miljoner euro för ersättningar för skada ådragen i militärtjänst, 57,0 miljoner euro för driftskostnader för krigsinvalidernas inrättningar, 16,0 miljoner euro för fronttillägg och 41,3 miljoner euro för rehabilitering av frontveteraner. För rehabilitering för makar till dem som blivit invalider på grund av olycksfall i militärtjänst, för rehabilitering för personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig och för frontunderstöd till vissa utländska frivilliga frontsoldater föreslås sammanlagt 6,7 miljoner euro och som statlig ersättning för vården av personer som lidit skada av krigen 1,5 miljoner euro.

För ersättning av kostnader för tjänster inom öppenvården enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst anvisas ett tillägg på 20 miljoner euro av penningspelsverksamhetens avkastning. I anslaget har dessutom beaktats att den invaliditetsgrad som berättigar till kommunala öppenvårdstjänster har sänkts från och med den 1 januari 2017 från 15 % till 10 % i fråga om krigsinvalider med lindriga skador. Detta får en kostnadseffekt på 4,7 miljoner euro år 2017.

Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

För den social- och hälsovård som kommunerna ordnar föreslås anslag till ett belopp av 181,8 miljoner euro, vilket är 22,0 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2016. Minskningen föranleds i huvudsak av att det inte längre beviljas något separat statsunderstöd för anläggningskostnaderna för det barnsjukhus som ska tillhandahålla riksomfattande offentlig hälsovård (mom. 33.60.50).

För genomförandet av regeringens spetsprojekt för välfärd och hälsa anvisas det år 2017 56 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 32,5 miljoner euro. Spetsprojekten omfattar bl.a. försök med servicesedlar och basinkomst och utvärdering av en bosättningsbaserad fördelning av den sociala tryggheten. Dessutom anvisas år 2017 1,5 miljoner euro för en översyn av verksamhetsprocesserna inom social- och hälsovården för unga i enlighet med ungdomsgarantin.

För att öka antalet platser på skyddshem föreslås för finansiering av sådan verksamhet ett anslag på sammanlagt 13,6 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 2,0 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2016. Den statliga finansieringen för läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten föreslås förbli på samma nivå som året innan, dvs. 29 miljoner euro.

För beredningen av servicestrukturreformen inom social- och hälsovården och för stöd för reformen föreslås ett anslag på ca 5,6 miljoner euro, vilket är 3,4 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2016. Dessutom har det reserverats 3,0 miljoner euro för finansieringen av det nationella utvecklingsprogrammet SoteDigi. Den statliga finansieringen av hälso- och sjukvårdsenheternas forskning på universitetsnivå minskar med 3 miljoner euro medan den statliga ersättningen för hälso- och sjukvårdsenheternas kostnader för läkar- och tandläkarutbildning ökar med 1,6 miljoner euro.

Den kommunala ekonomin, statsbidrag till kommunerna samt effekterna av statens åtgärder på den kommunala ekonomin behandlas närmare i avsnitt 7 i den allmänna motiveringen.

Främjande av hälsa och funktionsförmåga

För åtgärder som främjar hälsan och funktionsförmågan föreslås 34,5 miljoner euro, vilket är 9,0 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2016. Ökningen föranleds av en ökning av anslagen för anskaffning av vaccin. Det föreslås att vaccination mot vattkoppor tas in i det nationella vaccinationsprogrammet. Detta ökar anslagsbehovet med 4,2 miljoner euro. Det föreslås att vaccination mot fästingburen hjärnhinneinflammation (TBE) inkluderas i det nationella vaccinationsprogrammet i alla sådana områden där incidensen överstiger 15/100 000 fall per år. Utöver på Åland erbjuds vaccinationen hädanefter för kommuninvånarna i Pargas och Simo, samt för besökare från andra kommuner som rör sig i naturen inom dessa områden i mer än fyra veckor. Kostnadsförslaget för det utvidgade programmet är ca 120 000 euro.

Avbytarverksamhet och vikariehjälp

Utgifterna för avbytarverksamheten för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare minskar med 8,3 miljoner euro jämfört med nivån året innan, och uppgår till 162,2 miljoner euro. Minskningen beror på den ändring av lagen om avbytarservice som trädde i kraft vid ingången av 2016 och på en ändring i behovskalkylen. För de administrativa utgifterna i samband med avbytarservice föreslås att anslag på 16,1 miljoner euro. I anknytning till jordbrukets krispaket har i anslaget som tillägg till avbytarverksamheten beaktats 10 miljoner euro, som bl.a. används för att sänka jordbrukarnas avgifter, och 1 miljon euro, som ska användas för att stödja lantbruksföretagarnas arbetsmotivation.

Ämbetsverk och inrättningar

Under omkostnadsmomenten för ämbetsverken och inrättningarna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslås 180,5 miljoner euro, i vilket belopp har beaktats sparåtgärder till ett belopp av sammanlagt 8,6 miljoner euro. De största besparingarna uppstår av det finansiella instrumentet för strategisk forskning till ett belopp av 3,9 miljoner euro, inom sektorforskningen till ett belopp av 3,1 miljoner euro och inom övriga omkostnadsbesparingar till ett belopp av 1,6 miljoner euro.

I samband med sammanslagningen av penningspelsbolagen överförs Penningautomatföreningens understödsverksamhet till ministeriet från och med ingången av 2017. I anslutning till detta har under ministeriets omkostnadsmoment beaktats ett tillägg på 3,38 miljoner euro, som motsvarar hälften av de beräknade kostnaderna för understödsverksamheten. Anslaget täcks med medel under spelbolagets avkastningsmoment 12.33.90, medan spelbolaget faktureras för den andra hälften av kostnaderna.