Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2017
   Allmän motivering
        1. Sammandrag
     2. Ekonomiska utsikter
     3. Regeringens finanspolitik
     4. Budgetpropositionens inkomstposter
     5. Anslagen i budgetpropositionen
          5.1. Budgetpropositionen och ramarna för statsfinanserna
       5.2. Anslagen enligt förvaltningsområde
            Statsrådets kansli (huvudtitel 23)
            Utrikesministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 24)
            Justitieministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 25)
            Inrikesministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 26)
            Försvarsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 27)
            Finansministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 28)
            Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 29)
            Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 30)
            Kommunikationsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 31)
            Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 32)
            Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 33)
            Miljöministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 35)
            Anslagen enligt ekonomisk art
          5.3. Vetenskaps-, teknologi- och innovationspolitiken
          5.4. Regionutveckling och strukturfonder
     6. Utveckling av förvaltningen
     7. Den kommunala ekonomin
     8. Statsfinanserna utanför budgeten
     9. Statens intäkts- och kostnadskalkyl samt balansräkning
   Siffertabell
   Detaljmotivering

Statsbudgeten 2017

Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 29)PDF-versio

För undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 6,8 miljarder euro, vilket är 28,4 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2016. Av anslagen under huvudtiteln är andelen för statlig finansiering av högskoleundervisning och forskning 49 %, andelen för den allmänbildande utbildningen och det fria bildningsarbetet 14 %, andelen för yrkesutbildning 11 %, andelen för studiestöd 12 % och andelen för kultur, konst, idrottsverksamhet och ungdomsarbete 10 %. I statsandelarna för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde och i den statliga finansieringen av universiteten och yrkeshögskolorna har beaktats de ändringar som beror på konkurrenskraftsavtalet. Dessa behandlas närmare i avsnitt 5.2. Innehållet i och effekterna av de åtgärder som gäller statsandelarna för förvaltningsområdet behandlas närmare i avsnitt 7, som gäller den kommunala ekonomin.

Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogisk verksamhet

Beredningen av lagen om småbarnspedagogik fortsätter. Rätten till småbarnspedagogik för barn i förskoleundervisning ändras så att det blir möjligt för kommunerna att genomföra vården av barn i förskoleundervisning som avgiftsbelagd klubbverksamhet. Digitala lärandemiljöer införs och pedagogiken moderniseras. Autentiseringslösningarna för minderåriga utvecklas som en del av den nationella servicearkitekturen. Inom den allmänbildande utbildningen främjas övergången till digitalt material och utvecklas olika sätt att stödja lärarnas egen produktion och spridning av läromedel till andra. Standardiseringen av utbildningsmolntjänster främjas. Kunnandet i naturvetenskap och matematik förbättras med hjälp av ett riksomfattande utvecklingsprogram. Stärkandet av språkkunskaperna fortsätter genom att språkbadsverksamheten och språkförsök stöds.

En översyn av finansieringssystemet för gymnasieutbildningen och en reform av nätet av anordnare av gymnasieutbildning bereds. Syftet är att förbättra gymnasieutbildningens genomslag, kvalitet och effektivitet och trygga den regionala tillgången till gymnasieutbildning. Studentexamen utvecklas så att den stöder utbildningens allmänbildande mål och att den i större utsträckning kan utnyttjas i högskolornas antagning. Ibruktagandet av informations- och kommunikationsteknik i studentexamen genomförs successivt före utgången av 2019.

Yrkesutbildning

För att öka yrkesutbildningens samhälleliga genomslag genomförs en reform av yrkesutbildningen. Syftet med reformen är att slopa överlappningar i utbildningen och skiljemurarna mellan ungdomars och fullvuxnas yrkesutbildning samt att samla utbildningsutbudet, finansieringen och styrningen till en enhetlig helhet och att samtidigt sörja för ett heltäckande utbildningsutbud. I reformen inrättas ett nytt styr- och finansieringssystem för yrkesutbildningen samt införs en enhetlig process för personlig tillämpning och ett enhetligt sätt att avlägga examen. Genom revideringen av finansieringssystemet eftersträvas en effektivisering av anordnandet av utbildning genom att betydelsen av studieprestationernas och utbildningens verkningsfullhet ökas när finansieringen fastställs. Målet är dessutom att förbättra genomströmningen inom utbildningen och erkännandet av tidigare förvärvat kunnande, att möjliggöra kombination av olika sätt att anordna utbildning samt att öka det lärande som sker på arbetsplatsen. Beredningen av reformen slutförs under 2017, och reformen träder huvudsakligen i kraft vid ingången av 2018.

För främjande av sysselsättningen bland unga som står utanför utbildning och arbetsliv anvisas tilläggsfinansiering på 10 miljoner euro för en fortsättning av kompetensprogrammet för unga vuxna.

Högskoleundervisning och forskning

Högskolorna fortsätter det funktionella och strukturella utvecklandet. Högskolorna profilerar sig samt förtydligar och intensifierar samarbetet och arbetsfördelningen sinsemellan samt med olika forskningsinstitut. Målet är samla kunskaperna och slopa oändamålsenliga överlappningar. Resurserna koncentreras till färre och effektivare operativa enheter vars ekonomiska bärkraft är starkare.

Högskolorna förbättrar kvaliteten på utbildningen genom att modernisera utbildningsinnehållet, undervisningsmetoderna, lärandemiljöerna och lärarnas kunnande samt genom att öka samarbetet. De möjligheter som följer av digitaliseringen utnyttjas fullt ut. Högskolorna utvecklar antagningen av studerande, de flexibla studiemöjligheterna, förfarandena för tillgodoräknande av tidigare införskaffad kompetens och examina på ett sådant sätt att den nationella och internationella mobiliteten ökar och arbetskarriären förlängs.

Genom forskningsfinansieringen stärks förutsättningarna för spetsforskning och forskningsinfrastrukturerna samt forskning och innovationsverksamhet som stöder och skapar nationella starka sidor. Inom ramen för totalreformen av forskningsinstituten och forskningsfinansieringen effektiviseras samarbetet mellan högskolorna och forskningsinstituten och samarbetets genomslag. Dessutom omfördelas resurserna i enlighet med samhällets förändrade behov. Bevillningsfullmakten för Finlands Akademi höjs med 30 miljoner euro för främjande av unga forskares forskning.

Studiestöd

Spareffekten av reformen av studiestödssystemet på lång sikt är ca 112 miljoner euro. Nivån på studiepenningen för utbildning på andra stadiet och på högre nivå förenhetligas till 250,28 euro i månaden fr.o.m. den 1 augusti 2017. Samtidigt frångår man systemet med att föräldrarnas inkomster inverkar förminskande på studiepenningen för 18—19-åriga studerande på andra stadiet som bor självständigt.

Den stödtid som gäller för alla högskolestudier förkortas från 64 månader till 54 stödmånader. Den examensspecifika stödtiden förkortas med två månader. Beloppet av statsborgen för studielån höjs. Studerandenas egna inkomstgränser binds vid förtjänstnivåindex och de ses över regelbundet, dock så att inkomstgränserna inte sjunker. Förhöjningen av det belopp av studiepenningen och bostadstillägget som ska återkrävas på basis av studerandens egna inkomster jämkas från 15 % till 7,5 %.

De studerande överförs till det allmänna bostadsbidraget. Ändringen är sett ur de offentliga finansernas synvinkel kostnadsneutral och de merkostnader som föranleds av den täcks med medel under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel.

Konst och kultur

Statsunderstödspolitiken och statsandelssystemen inom kulturen utvecklas så att de blir mer strategiska än tidigare. Den lagstiftning som styr kulturarvspolitiken samt programstyrningen utvecklas så att de motsvarar den förändrade omvärlden. Den digitala åtkomsten och långtidsförvaringen i fråga om kulturarvsmaterial ökas.

Nivån på den ersättning för utlåning som betalas för utlåning från allmänna bibliotek höjs till samma nivå som i det övriga Norden, dvs. till 15,6 miljoner euro 2017 (inkl. mervärdesskatt).

Med hjälp av en utvidgning av procentprincipen inom konsten främjas konstens och kulturens effekt på välbefinnandet och tillgången till konst och kultur för alla medborgare genom att öka användningen av konst- och kulturtjänster i vård- och klientarbetet inom social- och hälsovården. Barns och ungdomars hobbyn inom konst och kultur stöds genom att inkludera hobbyverksamheten i skoldagen. Dessa mål främjas i ett spetsprojekt för att göra konst och kultur tillgängligare.

Idrottsverksamhet

Målet är att främja en motionsinriktad livsstil hos hela befolkningen och därigenom öka delaktigheten samt förbättra befolkningens välbefinnande och hälsa. Stödet till programmet Skolan i rörelse utvidgas så att det täcker alla skolor på grundstadiet. Stöd riktas även till en etisk och samhällsansvarig elitidrottsverksamhet och träningsmöjligheterna för idrottare.

Ungdomsarbete

Man strävar efter att säkerställa tjänsterna inom verkstadsverksamheten för unga och det uppsökande ungdomsarbetet samtidigt som man utvecklar dessa verksamheter så att de ännu bättre än tidigare svarar mot de ungas behov. En ökning på 4,5 miljoner euro föreslås i anslaget. Målet är att stärka de ungas livskompetens och minska ungdomsarbetslösheten, förebygga utslagning bland unga och utveckla befintliga processer för att stödja unga.

Användningen av vinstmedel från penningspelsverksamheten

Vinstmedel från penningspelsverksamheten beräknas inflyta till ett belopp av 545,7 miljoner euro till förmån för förvaltningsområdet, varav 19,4 miljoner euro är outdelade vinstmedel som fonderats. Av vinstmedlen används minst 25 % till att främja idrott och fysisk fostran, 9 % till att främja ungdomsarbete, 17,5 % till att främja vetenskap och 38,5 % till att främja konst. Av utgifterna för vetenskapen finansieras 23 % med avkastningen från penningspelsverksamhet och sammanlagt 64 % av utgifterna för konst, kultur, idrott och ungdomsarbete.