Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2017
   Allmän motivering
        1. Sammandrag
     2. Ekonomiska utsikter
     3. Regeringens finanspolitik
     4. Budgetpropositionens inkomstposter
     5. Anslagen i budgetpropositionen
          5.1. Budgetpropositionen och ramarna för statsfinanserna
       5.2. Anslagen enligt förvaltningsområde
            Statsrådets kansli (huvudtitel 23)
            Utrikesministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 24)
            Justitieministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 25)
            Inrikesministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 26)
            Försvarsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 27)
            Finansministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 28)
            Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 29)
            Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 30)
            Kommunikationsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 31)
            Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 32)
            Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 33)
            Miljöministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 35)
            Anslagen enligt ekonomisk art
          5.3. Vetenskaps-, teknologi- och innovationspolitiken
          5.4. Regionutveckling och strukturfonder
     6. Utveckling av förvaltningen
     7. Den kommunala ekonomin
     8. Statsfinanserna utanför budgeten
     9. Statens intäkts- och kostnadskalkyl samt balansräkning
   Siffertabell
   Detaljmotivering

Statsbudgeten 2017

Finansministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 28)PDF-versio

För finansministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 17 miljarder euro, vilket innebär en minskning på 350 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2016. Av förvaltningsområdets anslag är andelen för stöd till kommunerna 51 %, andelen för pensioner och ersättningar som staten betalar 29 % och andelen för EU-avgifter 11 %. Av anslagen under huvudtiteln utgör andelen för ämbetsverkens omkostnader 4 %. De flesta omkostnadsanslagen minskas av ett flertal besparingar enligt regeringsprogrammet som gäller omkostnaderna.

Beskattningen och tullväsendet

Det föreslås att skatteförvaltningens omkostnader minskas med ca 1,8 miljoner euro och Tullens omkostnader med 11,4 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2016. I förslaget har beaktats en överföring av vissa beskattningsuppgifter från Tullen till skatteförvaltningen. Skatteförvaltningen fortsätter Valmis-projektet genom att införa det stegvis. Inom projektet genomförs skatteförvaltningens elektroniska tjänster på en ny plattform.

Tullen genomför en totalreform av tullklareringssystemen. I regeringsprogrammet är det överenskommet att bilbeskattningen, punktbeskattningen och mervärdesbeskattningen av import överförs från Tullen till skatteförvaltningen. Trots överföringen av nationella beskattningsuppgifter svarar Tullen fortfarande för betydande övervaknings- och brottsbekämpningsuppgifter vid punktbeskattningen och mervärdesbeskattningen av import samt sköter beskattningen av dessa vid vissa införseltillfällen.

Statens pensionsutgifter

För de pensioner och ersättningar som staten betalar föreslås 4,8 miljarder euro, vilket innebär en ökning på ca 100 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2016. Ökningen beror på indexjusteringar, pensionernas ökade volym och en förändring i ränteprognosen.

Stöd till kommunerna

För statsandelen för kommunal basservice föreslås 8,5 miljarder euro, vilket innebär en minskning på 444 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2016.

Statsandelen minskas på grund av den minskning på 356 miljoner euro som görs på basis av konkurrenskraftsavtalet. Statsandelen minskas också av att beviljandet och utbetalningen av grundläggande utkomststöd fr.o.m. 2017 övergår från kommunerna till FPA. I anknytning till denna ändring och i syfte att bevara finansieringsförhållandet mellan staten och kommunerna (50/50 %) minskas den andel som motsvarar kommunernas finansieringsandel, dvs. 331 miljoner euro, från anslaget för statsandelen för kommunal basservice. Statsandelen minskas även av en nedskärning som hänför sig till besparingen av indexbundna utgifter, dvs. 75 miljoner euro, samt den nedskärning av statsandelen som fastställdes under föregående valperiod, dvs. 50 miljoner euro. Kommunernas utgifter sänks av sparåtgärder, t.ex. effektiviseringen av ordnandet av den regionala specialiserade sjukvården, den ändrade dimensioneringen av personalen inom äldreomsorgen och slopandet av vissa deluppgifter i äldreomsorgslagen, och detta har även beaktats i dimensioneringen av statsandelen.

I statsandelen har som tillägg beaktats utvecklandet av närstående- och familjevården samt äldreomsorgen så att statsandelsprocenten är 100. Den kompensation för ändringarna i skattegrunderna som från den kommunala ekonomins synvinkel är neutral ökar med 390 miljoner euro.

För beredningen av social- och hälsovårds- och landskapsreformen anvisas tilläggsfinansiering. Den finansiering som reserverats för beredningen av reformerna uppgår till sammanlagt 21 miljoner euro under finansministeriets huvudtitel. Anslagen under finansministeriets huvudtitel riktas särskilt till inledandet av landskapsförvaltningen och grundandet av servicecentra samt till IKT-förändringsstödet.

Den kommunala ekonomin, det statliga stödet till kommunerna och effekterna av statens åtgärder på den kommunala ekonomin behandlas i avsnitt 7 Den kommunala ekonomin.