Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell

Statsbudgeten 2017

Inrikesministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 26)PDF-versio

För inrikesministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt ca 1,5 miljarder euro, vilket är 202,0 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2016. Anslagsminskningen beror till största delen på en minskning av det förslagsanslag som behövs för mottagning av flyktingar och asylsökande jämfört med föregående år. Av anslagen under huvudtiteln är andelen för polisväsendet 49 %, andelen för gränsbevakningsväsendet 16 %, andelen för räddningsväsendet och Nödcentralsverket 5 % och andelen för invandringen 22 %.

Det har varit möjligt att öka resurserna för den inre säkerheten trots det svåra ekonomiska läget. I hela landet ser man till att trygga tjänsterna inom den inre säkerheten och myndigheternas serviceförmåga. Nödvändiga anpassningsåtgärder måste vidtas framför allt genom att uppgifter, resurser och investeringar prioriteras och genom att anskaffningar senareläggs. Utifrån den redogörelse för den inre säkerheten som publicerades i maj 2016 utarbetas strategin för den inre säkerheten, i vilken definieras de åtgärder som bidrar till att göra Finland till världens tryggaste land när det gäller boende, företagande och arbete samt livet överlag.

Polisväsendet

Polisverksamheten anpassas till tillgängliga resurser på ett sådant sätt att det är möjligt att stävja minskningen av antalet poliser. Antalet nybörjarplatser vid polisutbildningen höjs till 400 personer och för detta ändamål föreslås att det beviljas ett tilläggsanslag på 0,4 miljoner euro. Enligt statsrådets redogörelse för den inre säkerheten från 2016 ska antalet poliser stabiliseras på en nivå om ca 7 000 poliser under innevarande ramperiod. Uppdragen utförs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt i den prioritetsordning som omständigheterna kräver. Tillgången till brådskande utryckningstjänster tillgodoses. Synligheten för sådana polisuppdrag som gäller säkerheten och tillgången till tjänster ökas genom bl.a. tekniska lösningar. Den automatiska trafikövervakningen ökas. Bekämpningen av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet effektiviseras genom allt bättre samarbete mellan myndigheterna och den privata sektorn.

Det centrala målet för skyddspolisen är att förebygga gärningar och projekt som hotar den nationella säkerheten samt att i rätt tid producera information som främjar säkerheten i samhället och stöder beslutsfattandet. Skyddspolisens regionala verksamhetsförmåga säkerställs och åtgärder vidtas fortsättningsvis för att förnya och utvidga det nuvarande funktionella informationssystemet.

Gränsbevakningsväsendet

Gränsbevakningsväsendets verksamhet påverkas främst av läget i Ryssland och Östersjöområdet. Gränsbevakningsväsendet har som mål att öka den inre och den yttre säkerheten vid östgränsen. Gränsövergångstrafiken bevaras trygg. Gränsbevakningsväsendet håller krisberedskapen och den militära försvarsförmågan på en hög nivå. Gränsbevakningsväsendet upprättar den snabbreserv med gränsbevakare som Europeiska gräns- och kustbevakningen förutsätter.

Räddningsväsendet och nödcentralerna

Räddningsväsendets mål är att ha en sådan helhetsbild av riskerna i samhället som grundar sig på en fortgående analys samt beredskap att svara på dessa risker inom sitt eget verksamhetsområde. Den riksomfattande ledningen, planeringen, styrningen, övervakningen och samordningen av räddningsväsendet och beredskapen ska stärkas och förbättras. Inrikesministeriet fortsätter under 2017 med ett projekt som syftar till att bereda den reform av räddningsväsendet som är avsedd att träda i kraft vid ingången av 2019. Vid reformen överförs räddningsväsendets uppgifter från kommunerna till landskapsnivå.

Verksamheten vid nödcentralerna och hos de myndigheter som utnyttjar nödcentralstjänster förenhetligas på riksnivå i fråga om larmtjänsterna. Syftet är att förbättra nödcentralernas verksamhet och myndighetssamarbetet och därigenom säkerhetstjänsterna för befolkningen. Nödcentralsverksamheten utvecklas genom att myndigheternas gemensamma nödcentralssystem tas i bruk i alla nödcentraler.

Invandring

Migrationsförvaltningens verksamhet påverkas av det ökade antalet asylsökande. Anslagen i budgetpropositionen har dimensionerats enligt 10 000 asylsökande, mottagningssystemet omfattar i genomsnitt 13 000 personer och utgifterna för mottagningen uppgår till uppskattningsvis 50 euro/person/månad. Asylsökande som får positivt beslut (uppskattningsvis ca 30 % av sökandena) placeras i kommunerna så fort som möjligt. Flyktingkvoten för 2017 är 750 personer. Finland påverkas även av EU:s gemensamma beslut att flytta (s.k. intern förflyttning) och omplacera asylsökande inom EU.

Den produktivitetsökning som det elektroniska systemet för hantering av utlänningsärenden (UMA) för med sig utnyttjas fullt ut genom att man utvecklar arbetsprocesserna. En smidig och snabb behandling av asylansökningar dämpar på lång sikt de totala kostnaderna av mottagningen av asylsökande när de sökandes väntetid vid förläggningarna inte blir onödigt lång.