Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2017
   Allmän motivering
        1. Sammandrag
     2. Ekonomiska utsikter
     3. Regeringens finanspolitik
     4. Budgetpropositionens inkomstposter
     5. Anslagen i budgetpropositionen
          5.1. Budgetpropositionen och ramarna för statsfinanserna
       5.2. Anslagen enligt förvaltningsområde
            Statsrådets kansli (huvudtitel 23)
            Utrikesministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 24)
            Justitieministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 25)
            Inrikesministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 26)
            Försvarsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 27)
            Finansministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 28)
            Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 29)
            Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 30)
            Kommunikationsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 31)
            Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 32)
            Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 33)
            Miljöministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 35)
            Anslagen enligt ekonomisk art
          5.3. Vetenskaps-, teknologi- och innovationspolitiken
          5.4. Regionutveckling och strukturfonder
     6. Utveckling av förvaltningen
     7. Den kommunala ekonomin
     8. Statsfinanserna utanför budgeten
     9. Statens intäkts- och kostnadskalkyl samt balansräkning
   Siffertabell
   Detaljmotivering

Statsbudgeten 2017

Justitieministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 25)PDF-versio

För justitieministeriets förvaltningsområde föreslås ett anslag på 915,8 miljoner euro. Om man bortser från valutgifterna, som varierar från år till år, är nivån på anslaget för förvaltningsområdet 16,4 miljoner euro mindre jämfört med 2016. Av anslagen under huvudtiteln utgör andelen för ministeriet och förvaltningen 14 %, andelen för domstolarna och rättshjälpen 46 %, andelen för utsökningsväsendet och konkursbevakningen 11 %, andelen för åklagarna 5 %, andelen för straffverkställigheten 24 % och andelen för valutgifterna 1 %.

Rättssäkerhet

Målet är att rättssystemet bildar en konsekvent helhet, som stöder förutsebarheten och likabehandlingen, och att rättssäkerheten realiseras i praktiken. Rättssäkerheten utvecklas och anpassas till de allt stramare ekonomiska ramarna utifrån reformprogrammet för rättsvården för åren 2013—2025 och riktlinjerna på basis av programmet.

Avsikten är att minska antalet tingsrätter genom att bilda större enheter. Syftet med reformen är att skapa förutsättningar för en förbättrad lagstiftning och att utnyttja domarnas kompetens på ett mångsidigare sätt samt att förbättra effektiviteten när det gäller domstolarnas verksamhet. I samband med strukturreformen minskas de olägenheter som beror på allt längre avstånd genom att möjligheterna till elektronisk ärendehantering och arbetsmetoder som är oberoende av platsen ökas.

Avsikten är att koncentrera ostridiga fordringsmål och vissa andra civilrättsliga ärenden till några tingsrätter, och målet är att lämna en regeringsproposition om saken våren 2017.

Rättshjälpsbyråernas struktur moderniseras genom en reform som träder i kraft i oktober 2016. Målet är att administrationen lättas upp och görs tydligare så att resurser i fortsättningen kan riktas till kundarbetet i större utsträckning än i nuläget. Genom effektiviseringsåtgärderna svarar man på den allt stramare situationen i fråga om anslag. Med anledning av att strukturreformen träder i kraft syns effekterna fr.o.m. 2017. De sex rättshjälpsdistrikten ombildas till sex ämbetsverk. Avsikten är inte att ändra verksamhetsställena genom reformen.

När det gäller strukturreformen inom utsökningsväsendet är målet att utveckla informationssystemen, arbetsgången och organisationen. Enligt de mål som ställts upp slutförs projektet 2018.

Inom justitieministeriets förvaltningsområde pågår fem omfattande projekt för att reformera funktionerna med hjälp av IKT. Avsikten är att effektivisera verksamheten vid domstolarna, åklagarväsendet, utsökningsväsendet och Brottspåföljdsmyndigheten. För utvecklandet av informationssystemen föreslås ett anslag på 17 miljoner euro för 2017. Utöver detta föreslås ett anslag på 3 miljoner euro för att förse de allmänna domstolarnas rättssalar med sådan utrustning som krävs för elektronisk behandling av materialet.

Riksdagen har godkänt de förslag till ändring av utlänningslagen och vissa lagar som har samband med den som finns i en regerinsproposition (RP 32/2016). Ändringarna trädde i kraft den 1 september 2016. I fortsättningen arbetar i huvudsak ett offentligt rättsbiträde vid en rättshjälpsbyrå som juridiskt biträde vid behandlingen av ett förvaltningsärende med stöd av rättshjälpslagen, vilket i allt större utsträckning innebär en flyttning av tyngdpunkten i asylärenden från privat rättshjälp till offentlig rättshjälp.

Bekämpning av brottsligheten

Målet är att det straffrättsliga ansvaret realiseras effektivt, att brottsligheten och dess negativa följder minskar och att säkerheten och känslan av säkerhet ökar. Åtgärder mot korruption genomförs i enlighet med den strategi som utarbetats 2016.

Det föreslås ett anslag på 8 miljoner euro för de ersättningar som motsvarar de förverkandepåföljder som dömts förverkade till staten. I brottmål har målsäganden möjlighet att söka skadestånd hos Rättsregistercentralen i fall där vinning av ett brott har dömts förverkad till staten och förverkandepåföljden har verkställts. I förfarandet är det fråga om att den vinning som gärningsmannen eller tredje man haft av brottet sammanjämkas med det motsvarande skadeståndet.

År 2017 bereds en organisationsändring inom åklagarväsendet utifrån funktionella utgångspunkter så, att den nya organisationen kan inleda sin verksamhet vid ingången av 2018. Brottpåföljdsmyndighetens verksamhet utvecklas i det nuvarande fängelsenätet. För tryggande av verksamhetsförmågan föreslås för Brottspåföljdsmyndigheten en anslagsökning på 3,7 miljoner euro. Byggandet av Tavastehus kvinnofängelse, Kervo öppna fängelse och nybygget i Jyväskylä inleds under 2017.