Enligt statsminister Sipiläs regeringsprogram är målsättningen med skattepolitiken att öka tillväxten, företagandet och sysselsättningen. Enligt regeringsprogrammet är valperiodens viktigaste mål inom beskattningen följande:

Handlingsutrymmet inom regeringens finanspolitik styrs 2017 fortsättningsvis av den långsamma ekonomiska tillväxten och underskottet i de offentliga finanserna. År 2017 genomförs dock i överensstämmelse med regeringsprogrammet flera förändringar som lindrar beskattningen. Dessutom lindras beskattningen av förvärvsinkomster för att stödja konkurrenskraftsavtalet.

Beskattningen av arbete lindras med 515 miljoner euro på grund av konkurrenskraftsavtalet och regeringens skattelättnader. Beskattningen av pensionsinkomster lindras på motsvarande sätt, vilket minskar skatteinkomsterna med ca 135 miljoner euro per år. Dessutom görs det i skattegrunderna för förvärvsinkomster en justering som motsvarar höjningen av konsumentprisindexet. I överensstämmelse med regeringsprogrammet införs 2017 ett s.k. företagaravdrag. Generationsväxlingar inom skogsbruket stöds genom att ett s.k. skogsgåvoavdrag införs. Hushållsavdraget höjs. Arvs- och gåvobeskattningen lindras för att främja generationsväxlingar inom jordbruket och inom andra företag. Den avdragsgilla delen av räntorna på bostadslån minskas fortsatt.

Åren 2016—2019 höjs punktskatten på tobak stegvis. Punktskatten på tobak höjs 2017 i två steg, den 1 januari 2017 och den 1 juli 2017, och en skatt på elektroniska cigarretter införs. Punktskatten på sötsaker och glass slopas eftersom Europeiska kommissionen har misstänkt att skatten har samband med förbjudet statligt stöd till produkter som inte omfattas av skatten. Samtidigt görs det ändringar i skattebasen för punktskatten på läskedrycker. Dessutom höjs skatten på trafikbränslen samt bränslen för uppvärmning, kraftverk och arbetsmaskiner. Fordonsskatten höjs 2017. Avsikten är dessutom att det i början av 2017 ska införas en skatt på båtar och lätta motorfordon. Den stegvisa lindringen av bilbeskattningen fortsätter.

I överensstämmelse med regeringsprogrammet kommer kommunerna att kompenseras för de effekter regeringens ändringar i skattegrunderna har på skatteintäkterna.

Figur 4. Offentliga samfunds skatteinkomster sektorsvis i förhållande till totalproduktionen 1980—2017 (total skattegrad)

Förutom av ändringarna i beskattningsgrunderna, påverkas skatteutfallet även av skattebasens utveckling, som i sin tur är beroende av hur samhällsekonomin och dess olika delar utvecklas. De bedömningar av skattebasens utveckling som använts som grund för inkomstposterna (vidstående tabell) har härletts ur finansministeriets prognoser och bedömningar från september.

Den uppskattade skatteinkomsten i budgetpropositionen grundar sig på bedömningen av utvecklingen av skattebaserna enligt finansministeriets ekonomiska prognos. Om den ekonomiska utvecklingen avviker från baskalkylen är konsekvenserna av detta för det totala skatteinflödet beroende av i fråga om vilka ekonomiska efterfrågeposter och faktorer som den ekonomiska prognosen avviker från vad som tidigare uppskattats. Till exempel förändringar i den inhemska efterfrågan påverkar skatteintäkterna kraftigare än förändringar som skett via den yttre efterfrågan. Historiska uppgifter visar att om den ekonomiska tillväxten avtar med en procentenhet, försvagar det saldot i statsfinanserna med i genomsnitt 0,2—0,3 procentenheter i förhållande till totalproduktionen. Detta beror till största delen på att skatteinkomsterna minskar. I förhållande till totalproduktionen 2017 har en förändring på en procentenhet i den ekonomiska tillväxten återverkningar motsvarande 0,5 miljarder euro med tanke på saldot i statsfinanserna.

I vidstående tabell anges en uppskattning av i vilken mån intäkterna från vissa skatteslag påverkas av förändringar i skattebasen.

Det redogörs närmare för uppgörandet av skatteinkomstprognoser i finansministeriets promemoria av den 28 september 2015 Förfarandena för sammanställning av budgetekonomins inkomstposter vid finansministeriet (www.vm.fi).

Med skatteutgifter avses sådana avvikelser från beskattningens normala grundstruktur som har fastställts i skattelagstiftningen i stödjande syfte. Det har i undersökningar identifierats knappa 190 olika typer av skatteutgifter, men det är dock inte möjligt att uppskatta ett värde i euro för alla. Skatteutgifterna beräknas minska skatteintäkterna med ca 25,3 miljarder euro 2017. Av detta belopp hänför sig ca 16,5 miljarder euro till statens skatteintäkter. Vid en bedömning av skatteutgifternas totalbelopp bör det beaktas att en del av skatteutgifterna överlappar varandra och att slopandet av en skatteutgift inte nödvändigtvis ökar skatteinkomsterna med motsvarande belopp, eftersom utgifterna påverkar priserna och beteendet. Skatteutgifterna och deras inverkan på skatteintäkterna har behandlats enligt skatteslag i förklaringsdelen till inkomstmomenten.

År 2017 ökar skatteutgifterna på grund av den höjning av arbetsinkomstavdraget i anslutning till lindringen av inkomstbeskattningen som ingår i konkurrenskraftsavtalet. Begränsningen av rätten till ränteavdrag på bostadslån minskar skatteutgifternas belopp i euro. Företagaravdraget och skogsgåvoavdraget utgör en ny skatteutgift. Den skatteutgift som föranleds av de höjda avskrivningarna på produktiva investeringar faller bort i och med att stödprogrammet upphör vid utgången av 2016.

Statens inkomster av blandad natur 2017 beräknas uppgå till 5 241 miljoner euro, dvs. ca 193 miljoner euro mindre än vad som har budgeterats för 2016. Inkomsterna från EU beräknas sjunka med ca 100 miljoner euro jämfört med 2016. Av inkomsterna från Europeiska unionen består de viktigaste posterna av utvecklingsstöd för lantbruket och landsbygden samt av strukturpolitiska stöd. Från statens pensionsfond intäktsförs enligt uppskattning 1 827 miljoner euro i statens budgetekonomi.

Ränteinkomsterna och intäktsföringen av vinst beräknas uppgå till ett belopp av 2 485 miljoner euro, vilket är ca 27 miljoner euro mer än vad som har budgeterats för 2016. I ränteinkomster beräknas inflyta ca 96 miljoner euro, vilket påverkas av den exceptionellt låga räntemiljön i euroområdet. Statens ränteinkomster inflyter av räntor på långfristiga lån som staten har beviljat samt på investeringar av kassareserver som överskrider det dagliga behovet. Statens kassareserver beräknas uppgå till 6 miljarder euro, men på grund av det exceptionella läget på räntemarknaden beräknas investeringarna inte ge någon avkastning.

Utdelningsinkomsterna och inkomsterna av försäljning av aktier beräknas vara 2 110 miljoner euro. Intäktsföringen som baserar sig på utdelning och inkomster av försäljning beräknas jämfört med 2016 öka med ca 140 miljoner euro till följd av de engångsåtgärder som ökar intäktsföringen och som det fattats beslut om som en del av finansieringen av regeringens spetsprojekt.

Enligt lagen om Finlands Bank intäktsför Finlands Bank 50 % av sitt resultat från föregående år till staten. Bankfullmäktige kan dock bestämma att en större andel än så ska intäktsföras. För 2017 antas intäktsföringen uppgå till 98 miljoner euro, vilket på grund av det exceptionella läget på räntemarknaden, där räntenivåerna är mycket låga, är mindre än intäktsföringen föregående år. Intäktsföringen av de statliga affärsverkens vinst beräknas uppgå till 181 miljoner euro, varav Forststyrelsens andel är 86 miljoner euro och Senatfastigheters andel 95 miljoner euro.