Hoppa till innehåll
Innehållsförteckning
   Siffertabell

Statsbudgeten 2017

9. Statens intäkts- och kostnadskalkyl samt balansräkningPDF-versio

Syftet med kapitlet är att i enlighet med regeringsprogrammet öka transparensen och öppenheten i rutinerna för redovisning av statsfinanserna samt att beskriva läget inom statsfinanserna med hjälp av förutom samhällsekonomiska granskningar även med hjälp av bokslutskalkyler som används allmänt inom företag och andra sammanslutningar.

Kapitlets innehåll har utvecklats från den allmänna motiveringen till budgetpropositionen för 2017 så att kapitlet innehåller statens totala intäkts- och kostnadskalkyl för tidsperioden 1.1—30.6.2016 som består av intäkts- och kostnadskalkylerna samt balansräkningarna för budgetekonomin, de statliga fonderna utanför statsbudgeten (11 st) samt de statliga affärsverken (Forststyrelsen och Senatfastigheter), och den totala balansräkningen 30.6.2016. Syftet med de totala kalkylerna är att de ska ge en översiktlig helhetsbild av den del av statsfinanserna som direkt styrs av riksdagen och statsrådet (staten som juridisk person).

9.1. Statens totala intäkts- och kostnadskalkyl för tiden 1.1—30.6.2016

Budgetekonomin, de statliga fonderna utanför statsbudgeten och de statliga affärsverken uppgör inte något mellanbokslut över situationen den 30 juni 2016. Verksamhetens underskott enligt den totala intäkts- och kostnadskalkylen för tidsperioden 1.1.—30.6.2016 är således inte direkt jämförbart med skillnaden mellan intäkterna och kostnaderna under hela året. Exempelvis vissa utgifter som ska betalas i slutet av året har inte periodiserats som utgifter för början av året.

Enligt statens totala intäkts- och kostnadskalkyl uppgick underskottet under tiden 1.1—30.6.2016 till 1 933 miljoner euro (1 930 miljoner euro år 2015). Enligt statens totala intäkts- och kostnadskalkyl är underskottet på grund av de elimineringar som görs i den totala kalkylen 789 miljoner euro (785 miljoner euro år 2015) större än budgetekonomins, fondernas och affärsverkens separata och direkt sammanräknade över- och underskott.

Det sammanlagda överskottet och verksamhetens underskott under granskningsperioderna 1.1—30.6.2016 och 1.1— 30.6.2015, mn euro

  Verksamhetens underskott i budgetekonomin Fondernas överskott Vinsten från statliga affärsverk Verksamhetens underskott i de totala kalkylerna
         
1/6/2016 -2 005 726 135 -1 933
1/6/2015 -2 106 869 160 -1 930

Statens totala intäkts- och kostnadskalkyl 1.1—30.6.2016 (1 000 euro)

  Budgetekonomi Fonder Affärsverk Elimineringar 1.1–30.6.2016 1.1–30.6.2015
             
INTÄKTER AV VERKSAMHETEN            
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten 359 882 97 920 111 063 990 567 876 633 002
Hyror och serviceintäkter 22 597 1 468 305 237 260 393 68 910 70 843
Övriga intäkter av verksamheten 288 433 768 826 45 492 300 815 801 937 853 029
       
KOSTNADER AV VERKSAMHETEN            
Material, förnödenheter och varor            
 Inköp under räkenskapsperioden 257 582 24 952 25 562 258 307 838 287 530
 Ökning (-) eller minskning (+) av lager 296 -4 197 -2 062   -5 962 -35 128
Personalkostnader 2 287 916 3 145 38 568 258 360 2 071 268 2 092 092
Hyror 353 769 2 071 34 682 260 208 130 314 134 097
Inköp av tjänster 1 359 701 12 345 93 116 977 1 464 184 1 166 059
Övriga kostnader 297 644 1 492 51 014 5 204 344 946 290 639
Ökning (-) eller minskning (+) av produktlager -276       -276 -6
Tillverkning för eget bruk -13 741       -13 741 -23 662
Avskrivningar 508 090 5 737 93 353   607 181 567 902
             
ÅTERSTOD I -4 380 060 822 662 127 559   -3 467 028 -2 922 648
             
FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER            
Finansiella intäkter 1 162 413 449 474 8 661 225 069 1 395 479 1 512 823
Finansiella kostnader -487 308 -83 673 -20 172   -591 153 -909 849
             
EXTRAORDINÄRA INTÄKTER OCH KOSTNADER            
Extraordinära intäkter 4 376       4 376 18 462
Extraordinära kostnader -2 972       -2 972 -8 111
             
ÅTERSTOD II -3 703 551 1 188 463 116 048   -2 661 299 -2 309 324
             
ÖVERFÖRINGSEKONOMINS INTÄKTER OCH KOSTNADER            
Intäkter            
 Från lokalförvaltningen 74 795       74 795 76 446
 Från Europeiska unionens institutioner och andra organ 664 238 22     664 259 957 470
 Överföringsekonomins övriga intäkter 938 873 24 481 18 686 910 911 71 130 46 053
Kostnader            
 För lokalförvaltningen 5 632 333 20 087     5 652 420 6 225 702
 För socialskyddsfonderna 6 440 508       6 440 508 6 113 263
 För näringslivet 2 014 022 24 979   18 686 2 020 315 1 677 355
 För icke-vinstsyftande samfund 1 297 227 92 059     1 389 286 1 353 788
 För hushållen 2 110 018 866     2 110 884 2 093 379
 Till Europeiska unionens institutioner och andra organ 841 720 111 594     953 315 1 124 814
 För utlandet 350 545       350 545 585 973
 Överföringsekonomins övriga kostnader (inkl. universiteten) 2 650 315 275 748   323 689 2 602 374 2 199 060
             
ÅTERSTOD III -23 362 334 687 633 134 733   -23 370 762 -22 602 688
             
INTÄKTER AV SKATTER OCH OBLIGATORISKA AVGIFTER            
Skatter och avgifter av skattenatur 21 257 256 38 737   -42 136 21 338 129 20 595 436
Övriga obligatoriska avgifter 99 822       99 822 77 396
             
RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT -2 005 255 726 370 134 733   -1 932 810 -1 929 856

De mest centrala förändringarna i posterna i statens totala intäkts- och kostnadskalkyl när man jämför början av 2016 med början av 2015 var:

  • — Intäkterna av skatter och obligatoriska avgifter ökade med 765 miljoner euro
  • — Överföringsekonomins intäkter minskade med 270 miljoner euro
  • — De finansiella intäkterna minskade med 117 miljoner euro
  • — Verksamhetens intäkter minskade med 118 miljoner euro. Till minskningen av verksamhetens intäkter bidrog minskningen av intäkterna av den avgiftsbelagda verksamheten med 65 miljoner euro
  • — Kostnaderna för verksamheten ökade med 426 miljoner euro. De mest betydande kostnadsökningarna i euro var 298 miljoner euro i fråga om inköp av tjänster samt 54 miljoner euro i fråga om övriga kostnader. Den mest betydande kostnadsminskningen i euro var 21 miljoner euro i personalkostnaderna
  • — Överföringsekonomins kostnader ökade med 146 miljoner euro
  • — De finansiella kostnaderna minskade med 319 miljoner euro och uppgick till 591 miljoner euro. Det här beror delvis på att räntebetalningarna tidsmässigt infaller på olika sätt 2015 och 2016.

9.2. Statens totala balansräkning den 30 juni 2016

Statens totala balansräkning har minskat i omfång mellan den 30 juni 2015 och 30 juni 2016 med 6 282 miljoner euro. Det här beror huvudsakligen på att andra kortfristiga placeringar i euro har minskat med 5 630 miljoner euro. De tillgångar som har realiserats från placeringarna har använts såväl för löpande kostnader, vilket syns i form av att det egna kapitalet har minskat med 4 823 miljoner euro, som för betalning av skulder, vilket syns i form av att det främmande kapitalet har minskat med 1 457 miljoner euro.

Den totala balansräkningens egendomsstruktur avviker från egendomsstrukturen i balansräkningen för statens budgetekonomi. Affärsverkens tillgångsposter, såsom byggnader och jordområden, syns i balansräkningen för statens budgetekonomi som placeringar i affärsverkens grundkapital. I den totala balansräkningen rapporteras de däremot enligt tillgångspostens karaktär.

Statens totala balansräkning 30.6.2016 (1 000 euro)

  Budgetekonomi Fonder Affärsverk Elimineringar 30.6.2016 30.6.2015
             
AKTIVA            
NATIONALFÖRMÖGENHET        
Jord- och vattenområden 56 226   928 038   984 264 1 194 809
Byggnadsmark och vattenområden 16 124   38 303   54 427 56 352
Byggnader 306 741   208 878   515 619 406 932
Övrig nationalförmögenhet 46 748       46 748 44 685
Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar 46 876       46 876 10 403
             
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OCH ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA PLACERINGAR            
IMMATERIELLA TILLGÅNGAR            
Immateriella rättigheter 42 951 1 314 1 203   45 468 47 424
Övriga utgifter med lång verkningstid 389 167   2 434   391 601 292 003
Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar 206 699       206 699 160 082
             
MATERIELLA TILLGÅNGAR        
Jord- och vattenområden 14 848 1 182 2 875 208   2 891 238 2 568 632
Byggnadsmark och vattenområden 1 060 864   534 848   1 595 713 1 594 397
Byggnader och konstruktioner 217 526 17 3 015 732   3 233 275 3 281 537
Anläggningar 17 613 686   28 188   17 641 873 17 268 604
Maskiner och anordningar och inventarier 516 569 22 681 1 968   541 218 585 971
Övriga materiella tillgångar 11 880 18 374 89 224   119 477 115 976
Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar 1 200 698   215 274   1 415 972 1 845 801
             
VÄRDEPAPPER INGÅENDE I ANLÄGGNINGSTILLGÅNGARNA OCH ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA PLACERINGAR            
Värdepapper ingående i anläggningstillgångarna 20 852 630 485 947 424 122 5 909 781 15 852 918 15 506 629
Placeringar i euro 1 954 793 16 396 232     18 351 024 18 772 761
Placeringar i utländsk valuta   3 474 683     3 474 683 3 255 702
             
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OCH ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA PLACERINGAR SAMMANLAGT 44 082 310 20 400 430 7 188 201   65 761 159 65 295 518
             
OMSÄTTNINGS- OCH FINANSIERINGSTILLGÅNGAR            
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR          
Material och förnödenheter 423 440 5 542     428 982 391 299
Halvfärdig produktion 13 693       13 693 12 795
Färdiga produkter/Varor 73 800 964 832 1 844   1 040 477 1 307 402
             
LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR            
Långfristiga fordringar 6 326 717 32 831 -19 969   6 339 579 5 991 737
             
KORTFRISTIGA FORDRINGAR            
Försäljningsfordringar 95 100 14 628 25 789 48 840 86 677 164 890
Lånefordringar 167 672   34 956   202 628 2 278 411
Resultatregleringar 81 690 112 289 1 450 1 229 194 199 205 837
Övriga kortfristiga fordringar 119 412 2 150 152 24 975 29 110 2 265 428 320 487
Förskottsbetalningar 881 728 366   25 034 857 059 1 121 333
             
VÄRDEPAPPER INGÅENDE I FINANSIERINGSTILLGÅNGARNA OCH ÖVRIGA KORTFRISTIGA PLACERINGAR          
Köp av obligationslån i euro   682 417 4 998   687 415 1 050 801
Övriga placeringar i euro 575 000       575 000 6 204 991
Köp av obligationer i främmande valuta   100 030     100 030  
             
KASSA, BANKTILLGODOHAVANDEN OCH ANDRA FINANSIERINGSMEDEL 1 786 526 2 219 763 110 387 2 184 573 1 932 103 2 355 883
             
OMSÄTTNINGS- OCH FINANSIERINGSTILLGÅNGAR SAMMANLAGT 10 544 778 6 282 849 184 430   14 723 270 21 405 866
             
AKTIVA SAMMANLAGT 55 099 803 26 683 278 8 547 850   82 132 363 88 414 564
             
PASSIVA            
EGET KAPITAL            
Statens kapital 1.1.1998 -30 048 198       -30 048 198 -30 048 198
Kapital för statliga fonder utanför statsbudgeten   -14 870 283     -14 870 283 -13 098 069
Överföringar till budgetekonomin / affärsverkens kapital     5 995 003 5 909 781 85 222 -10 607
Budgetöverföringar   -610 850   -610 850    
Förändring i kapitalet från tidigare räkenskapsperioder -25 017 899 41 356 982 666 991 -225 069 17 231 143 20 374 527
Räkenskapsperiodens överskott/underskott -2 005 255 726 370 134 733   -1 932 810 -1 929 856
             
FONDKAPITAL            
Övriga statliga fonder och donerade medel 7 914       7 914 7 521
             
RESERVER            
Reserver     3 237   3 237 6 200
FRÄMMANDE KAPITAL            
LÅNGFRISTIGT            
Upptagna lån i euro 94 300 194   1 604 954   95 905 148 90 827 889
Upptagna lån i utländsk valuta 1 478 266   6 286   1 484 551 1 656 932
Långfristiga resultatregleringar 67 110       67 110 127 007
Övriga långfristiga skulder 487 256   821   488 077 495 521
             
KORTFRISTIGT            
Amorteringar som betalas under följande räkenskapsperiod 241 958       241 958 6 914 908
Kortfristiga lån 6 469 754 7 000 46 936 2 184 573 4 339 117 3 608 907
Främmande medel som förvaltas av staten 241 203       241 203 250 887
Erhållna förskott 224 228   32 029 25 034 231 224 209 774
Leverantörsskulder 228 869 14 417 14 222 48 840 208 669 234 499
Resultatregleringar 1 717 770 25 715 27 518   1 771 004 1 856 204
Övriga kortfristiga skulder 6 706 632 33 928 15 119 77 600 6 678 078 6 930 520
             
FRÄMMANDE KAPITAL SAMMANLAGT 112 163 242 81 060 1 747 886   111 656 139 113 113 047
             
PASSIVA SAMMANLAGT 55 099 803 26 683 278 8 547 850   82 132 363 88 414 564

Utomstående totalansvar för balansräkningarna för budgetekonomin, fonderna utanför budgeten och de statliga affärsverken var enligt statsbokslutet 2015 sammanlagt 177,3 miljarder euro. Statens pensionsansvar, dvs. ca 95,7 miljarder euro, utgjorde det största enskilda ansvaret.

Beviljade statsborgens- och statsgarantibelopp den 30 juni 2016 uppgick till sammanlagt 45 153 miljoner euro. Det här är 911 miljoner euro mera än i statsbokslutet 2015 (44 242 miljoner euro). Det maximibelopp som är disponibelt för statsborgen och statsgarantier var sammanlagt 60 313 miljoner euro den 30 juni 2016.

Statsborgen och statsgarantier 30.6.2016, mn euro

  I kraft 30.6.2016 I kraft 31.12.2015 Ändring
2016—2015
Disponibelt maximibelopp
         
Statsborgen sammanlagt 29 350 27 842 1 509 43 449
Statsgarantier sammanlagt 15 803 16 400 -597 16 864
Statsborgen och statsgarantier sammanlagt 45 153 44 242 911 60 313

9.3. Det eftersatta underhållet av trafikleder

Det på anskaffningskostnaderna baserade balansvärdet för infrastrukturen i anslutning till trafikleder uppgick till ca 19,6 miljarder euro den 31 december 2015. Trafiklederna utgjorde 44,4 % av statens anläggningstillgångar och övriga långfristiga placeringar, som tillsammans utgjorde 44,1 miljarder euro.

Statens anläggningstillgångar och övriga långfristiga placeringar, md euro

  2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
                     
Trafikledskonstruktioner och mark 17,9 17,8 18,2 18,6 18,8 18,9 19,0 19,1 19,6 19,6
Värdepapper ingående i anläggningstillgångarna och övriga långfristiga placeringar 17,3 17,1 20,0 20,4 20,7 21,6 22,7 22,0 22,5 22,7
Övriga anläggningstillgångar 1,9 1,8 1,6 1,7 1,6 1,7 1,7 1,8 1,8 1,8
Anläggningstillgångar och övriga långfristiga placeringar sammanlagt 37,0 36,7 39,7 40,6 41,0 42,2 43,3 42,9 43,8 44,1

Åren 2000—2015 har det investerats ca 13,4 miljarder euro i trafikledskonstruktioner och mark i anslutning till dem. Avskrivningarna har under motsvarande tidpunkt uppgått till ca 11,7 miljarder euro. Det på anskaffningskostnaderna för trafikledsegendomen baserade balansvärdet har således ökat med ca 1,7 miljarder euro under tidpunkten i fråga.

Trafikledsinvesteringar, avskrivningar och förändring i balansvärdena åren 2000—2015, mn euro

  Väg Bana Vatten Trafikleder sammanlagt
  Investeringar Avskrivningar Förändring Investeringar Avskrivningar Förändring Investeringar Avskrivningar Förändring Investeringar Avskrivningar Förändring
                         
2000 291 399 -107 282 203 78 5 15 -10 578 617 -38
2001 224 399 -175 143 211 -68 6 16 -10 372 626 -253
2002 591 488 103 250 224 26 15 14 1 857 726 131
2003 398 508 -110 290 229 61 8 14 -6 696 751 -55
2004 628 555 73 348 137 211 1 14 -12 977 706 271
2005 420 582 -161 303 148 155 6 12 -6 729 742 -13
2006 425 609 -184 255 141 115 11 12 0 692 761 -69
2007 455 633 -178 256 153 103 9 11 -2 721 797 -77
2008 642 484 158 363 162 202 6 12 -6 1 011 658 353
2009 753 507 245 357 179 178 5 12 -7 1 115 699 416
2010 542 515 27 381 239 142 29 10 19 951 764 188
2011 619 536 83 320 243 76 5 10 -5 944 789 155
2012 504 560 -56 372 246 126 0 10 -9 877 816 61
2013 481 562 -81 412 160 252 8 10 -2 901 732 169
2014 729 579 149 427 162 266 8 10 -2 1 164 751 413
2015 559 596 -38 259 174 85 6 11 -5 824 781 42
Sammanlagt 8 261 8 513 -252 5 019 3 011 2 008 129 192 -63 13 410 11 716 1 693

Investeringarna i trafikledsegendom innehåller både nyinvesteringar och ersättnings- och reparationsinvesteringar. Trots att det på anskaffningskostnaderna för hela trafikledsegendomen baserade balansvärdet ökat är trafiklederna föremål för eftersatt underhåll. Avskrivningarna för vägtrafiklederna har under granskningsperioden varit ca 252 miljoner euro större än investeringarna, och i fråga om vattenlederna är motsvarande summa ca 63 miljoner euro. Skillnaden mellan investeringarna i och avskrivningarna för trafiklederna kan vid en granskning som baserar sig på anskaffningskostnaderna anses som det lägsta eftersatta underhåll som uppkom på 2000-talet. Investeringarna i banleder har i sin tur varit ca 2 miljarder euro större än avskrivningarna på 2000-talet.

9.4. Offentligt noterade aktier som ägs direkt av staten

I anläggningstillgångarna och de övriga långfristiga placeringarna ingår sådana offentligt noterade aktier i Finnair Abp, Fortum Abp och Neste Abp som omfattas direkt av statens budgetekonomi. Deras bokföringsvärde uppgick den 1 augusti 2016 till ca 5,7 miljarder euro och deras marknadsvärde till 11,4 miljarder euro.

Utvecklingen för värdet på offentligt noterade aktier som ägs direkt av staten åren 2006—2016, md euro

  2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 1.8.2016
                       
Marknadsvärdet på offentligt noterade aktier 25,2 28,0 8,8 10,4 12,1 8,6 7,8 9,5 10,9 10,2 11,4
Bokföringsvärdet på offentligt noterade aktier 9,0 8,8 5,8 5,7 5,7 5,7 5,7 5,7 5,7 5,7 5,7
Skillnaden mellan marknadsvärdet och bokföringsvärdet 16,3 19,3 2,9 4,8 6,4 3,0 2,2 3,9 5,2 3,8 5,7

9.5. Statens negativa egna kapital

Statens eget kapital är negativt såväl enligt balansräkningen för statens budgetekonomi som enligt statens totala balansräkning, som utgörs av budgetekonomin, fondekonomin och affärsverken. Det negativa egna kapital som statens totala balansräkning visar den 30 juni 2016 (29,5 miljarder euro) är på grund av fondernas och affärsverkens positiva egna kapital väsentligt mindre än budgetekonomins negativa egna kapital (57,1 miljarder euro).

Utvecklingen för statens eget kapital 2006—30.06.2016, md euro

  2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 6/2016
                       
Budgetekonomins eget kapital -14,2 -11,9 -8,1 -15,8 -24,9 -30,4 -37,1 -44,2 -50,3 -55,1 -57,1
Fondernas eget kapital1)                 26,7 26,5 26,6
Affärsverkens eget kapital1)                 6,8 6,7 6,8
Den totala balansräkningens eget kapital                 -22,7 -27,7 -29,5

1) Fondernas och affärsverkens eget kapital har presenterats endast för de år statens totala balansräkning har upprättats.

Det egna kapitalet enligt den ingående balansen för statens budgetekonomi den 1 januari 1998 var ca 30 miljarder euro negativt. Situationen var en följd av såväl statens svåra skuldsättning i början av 1990-talet som av de avgöranden som hade fattats i samband med att den ingående balansen upprättades. En del av nationalförmögenheten lämnades utanför balansräkningen och statens bolagsförmögenhet fastställdes enligt en synnerligen försiktig uppskattning.

Åren 1998—2008 var statens intäkts- och kostnadskalkyler i regel positiva. Detta stärkte statens ekonomiska ställning och 2008 var statens eget kapital inom budgetekonomin bara 8,1 miljarder euro negativt.

På grund av finanskrisen har boksluten över statens budgetekonomi uppvisat förlust sedan 2009. Detta har försvagat statens ekonomiska ställning och lett till att statens negativa egna kapital ökat. Sedan 2012 har statens ekonomiska ställning till det nominella värdet varit sämre än i den ingående balansen för 1998. Statens tillgångar har inte ökat i samma förhållande som det främmande kapitalet, vilket innebär att även löpande kostnader har finansierats med lån.