Hoppa till innehåll
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
            (30.) Vuxenutbildning
         70. Studiestöd
         80. Konst och kultur
         90. Idrottsverksamhet
         91. Ungdomsarbete

Statsbudgeten 2017

20. (29.20 och 30, delvis) YrkesutbildningPDF-versio

Förklaring:

Samhälleliga effekter

Syftet med yrkesutbildningen är att genom att tillgodose arbets- och näringslivets behov av kompetens, höja befolkningens yrkeskompetens och stödja livslångt lärande och en arbetslivsorienterad innovationsverksamhet stärka konkurrenskraften i arbets- och näringslivet och medborgarnas välmående samt främja delaktigheten och förebygga diskriminering i en omvärld som blir allt mer internationell och snabbt förändras. Utgångspunkten i arbetslivet och kundorienteringen samt verksamhetens flexibilitet och smidighet är centrala faktorer som stärker yrkesutbildningens genomslag, kvalitet och träffsäkerhet.

För att säkra tillgången till kunnig arbetskraft, trygga utbildningsmöjligheterna för de som avslutar den grundläggande utbildningen och för andra som saknar en examen samt för att stärka kompetensbasen hos befolkningen i arbetsför ålder krävs det att det finns flexibla ansöknings- och utbildningsvägar som lämpar sig för både unga och vuxna samt ett utbud av yrkesinriktad utbildning som är tillräckligt och rätt riktat med tanke på arbetslivets och individernas behov. De krav som ställs på den kompetens som yrkesutbildningen ger växer samtidigt som de resurser som står till förfogande för utbildningen minskar och de individuella skillnaderna mellan de studerandena blir allt större. Detta förutsätter möjligheter till flexibla studievägar som utgår från den studerandes och arbetslivets behov, ett ökat utnyttjande av läroavtalsutbildningen och andra arbetsinriktade studieformer, ett ökat samarbete mellan yrkesutbildningen och utbildningen på högre nivå och utnyttjande av mångsidiga inlärningsmiljöer och pedagogiska verksamhetsmodeller som stöder ett målinriktat lärande. Samtidigt växer även studiehandledningens och de andra individuella handlednings- och stödtjänsternas betydelse.

För att öka yrkesutbildningens samhälleliga effekter ska man genomföra en reform av yrkesutbildningen. Vid reformen ska man förnya finansieringen av utbildningen och utbildningsstrukturerna, dock så att behörigheten för fortsatta studier kvarstår. En regionalt sett heltäckande utbildning tryggas och samarbetet mellan utbildning och arbetsliv intensifieras. Överlappningar inom utbildningen åtgärdas. Gränserna mellan ungas och vuxnas yrkesutbildning avlägsnas och utbildningsutbudet, finansieringen och styrningen samlas till en enhetlig helhet som lyder under undervisnings- och kulturministeriet. I samband med detta ska den examensinriktade arbetskraftsutbilningen och en del av den icke-examensinriktade arbetskraftsutbildningen överföras till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde från ingången av 2018. Vid reformen omformas lagstiftningen om verksamheten samt finansieringssystemet och reglerings- och styrsystemet för yrkesutbildningen till en ny helhet där utgångspunkten är kompetensgrund, kundorientering och livslångt lärande. Inom yrkesutbildningen ska man övergå till ett förfarande för avläggande av yrkesexamen som är yrkesprovsbaserat och oberoende av sättet på vilket kunnandet har förvärvats samt ta i bruk en enhetlig process för personlig anpassning som lämpar sig för alla som studerar inom yrkesutbildningen. Man utarbetar en ny modell för utbildningsavtal som särskilt syftar till att den form av inlärning hos unga som sker på arbetsplatsen ska öka och bli mångsidigare.

Vid reformen av yrkesutbildningen ska reglerings-, finansierings- och styrsystemet för yrkesutbildningen omformas till en enhetlig helhet genom att sammanföra de separata reglerings-, styr- och finansieringssystemen för den grundläggande yrkesutbildningen, yrkesinriktade tilläggsutbildningen och läroavtalsutbildningen. I fortsättningen ska yrkesutbildningen regleras genom en enda lag om verksamheten och ett enda tillstånd för att ordna utbildning. Finansieringssystemen för den grundläggande yrkesutbildningen, den yrkesinriktade tilläggsutbildningen, läroavtalsutbildningen och de särskilda yrkesläroanstalterna reformeras så att de blir en enhetlig helhet. Finansieringen beviljas direkt till utbildningsanordnaren. Utbildningsanordnarna sporras till att göra sin verksamhet effektivare genom att utbildningens genomslagskraft (sysselsättning och övergång till fortsatta studier) och de studerandes förvärvade kunnande (avlagda examina och examensdelar) får större vikt i finansieringen. Syftet med finansieringsgrunderna är dessutom att effektivisera erkännandet av tidigare förvärvat kunnande, att förbättra genomströmningen i utbildningen, att utöka läroavtalsutbildningen och annan inlärning på arbetsplatsen samt att möjliggöra att olika utbildningsformer kan kombineras på ett flexibelt sätt i enlighet med arbetslivets och individernas behov. Genom reformen strävar man efter att trygga en förutsebar och tillräckligt stabil finansiering för utbildningsanordnarna.

Beredningen av reformen är klar under år 2017, och reformerna träder i huvudsak i kraft från ingången av 2018.

Genom statsandelarna stöder man genomförandet av reformen av den grundläggande yrkesutbildningen, främjar uppfyllandet av målen för reformen, utvecklar utbildningsanordnarnas verksamhet inom yrkesutbildningen och stöder ibruktagandet av nya verksamhetsprocesser och inlärningsmiljöer. Understöden beviljas i huvudsak för nätverksprojekt, i vilka det deltar flera utbildningsanordnare.

Till yrkesutbildning riktas en besparing på 190 miljoner euro från och med 2017. Besparingen genomförs så att det antal studerande som ligger till grund för finansieringen av den grundläggande yrkesutbildningen blir 12,5 procent lägre än maximiantalet studerande enligt tillstånden att ordna utbildning. På detta sätt kan besparingen genomföras på det sätt som är det ändamålsenligaste för varje utbildningsanordnare, antingen genom att effektivisera verksamheten eller genom att minska antalet studerande, eller bägge. Besparingen riktas i sin helhet till den kommunala finansieringsandelen för den grundläggande yrkesutbildningen på så sätt att finansieringsförhållandet mellan staten och kommunerna, dvs. statsandelsprocenten, ändras. Besparingen är permanent, men hur den riktas till utbildningsanordnarna kan förändras efter 2017.

För att tillgodose det ökade utbildningsbehovet hos invandrarna ökas anslaget till yrkesutbildningen med 21 miljoner euro. Målet för anslaget är att erbjuda ca 2 000 invandrare yrkesutbildning och tjänster som stöder studier. Genom anslaget utökas särskilt den handledande utbildningen för grundläggande yrkesutbildning samt utbildningen som förbereder för fristående examen och dess tillhörande studier som förbättrar studiefärdigheterna. De rekommendationer för språkkunskaper som fastställs i grunderna för den handledande utbildningen för yrkesutbildning ska ses över och språkundervisningen under studierna utökas för att inledande av studier inom den handledande utbildningen samt fortsatta studier inom examensinriktad utbildning efter den handledande utbildningen ska möjliggöras efter en kortare integrationsutbildning än för tillfället.

Funktionell effektivitet

Examenssystemet för yrkesutbildningen ska utvecklas så att det består av en examensstruktur och examina som är tydliga och flexibla, som stöder livslångt lärande och som reagerar snabbt på förändrade kompetensbehov i arbetslivet. Examensstrukturen och examensgrunderna för yrkesutbildningen utvecklas som en helhet i samarbete med arbetslivet för att undanröja överlappningar och utforma mer omfattande examina. Möjligheterna till individuella val ska ökas i syfte att göra studievägarna mer flexibla och mångsidiga, och examina ska utformas så att olika examensdelar kan kombineras på ett flexibelt sätt enligt arbetslivets behov. Möjligheten att avlägga examensdelar främjas, dock så att det primära målet för sådana som saknar yrkesexamen är att avlägga hela examen.

Det utvecklingsprogram för anordnarstrukturen inom yrkesutbildningen som inleddes 2016 ska verkställas. Programmet går bl.a. ut på att genom ekonomiska incitament uppmuntra utbildningsanordnarna till frivilliga fusioner. Målet är att yrkesutbildningsanordnarna ska ha starka verksamhetsförutsättningar över sektorsgränserna och att de inom sitt eget verksamhetsområde ska kunna tillgodose arbetslivets och individernas kompetensbehov på ett kundorienterat och effektivt sätt med utnyttjande av hela utbudet av yrkesutbildning. Dessutom omfattar nätet av utbildningsanordnare specialiserade utbildningsanordnare som har bra verksamhetsförutsättningar och som kan tillhandahålla utbildningstjänster som är betydande nationellt, för branschen eller i övrigt. Med hjälp av utvecklingsprogrammet för anordnarstrukturen ska man säkerställa att sådana utbildningstjänster som tillgodoser individernas och arbetslivets behov finns att tillgå i alla delar av landet och inom bägge språkgrupperna.

Man ska genomföra det utvecklingsprogram som inleddes 2016 genom att reformera verksamhetsprocesser och inlärningsmiljöer för anordnare av yrkesutbildning bl.a. genom att utnyttja digitala lösningar, undanröja överlappande verksamhet och strömlinjeforma utbildningsanordnarnas förvaltning.

Tillsammans med utbildningsanordnarna ska man på basis av de försöksprojekt för resultatstyrningen som inleddes 2016 utveckla en resultatstyrningsmekanism som lämpar sig för yrkesutbildningen. Reglerings- och styrningsprocesserna i fråga om yrkesutbildningen effektiviseras och insynen i beslutsfattandet ökar genom ett elektroniskt besluts- och ärendehanteringssystem mellan ministeriet och utbildningsanordnarna.

Antagningen av studerande och ansökningstjänsterna inom yrkesutbildning utvecklas i syfte att garantera att de unga som avslutat grundstadiet och saknar examen eller utbildningsplats på andra stadiet blir antagna till yrkesutbildning och att befolkningen i arbetsför ålder kan ansöka till utbildning på ett flexibelt sätt.

Verksamhetens omfattning

I tabellerna nedan beskrivs utvecklingen av antalen nya studerande och examina och antalet studerande inom yrkesutbildningen samt av antalen utbildningsanordnare.

Nya studerande i utbildning som leder till eller förbereder för yrkesinriktad examen1)

  2012
utfall
2013
utfall
2014
utfall
2015
uppskattning
2016
uppskattning
2017
uppskattning
             
Utbildning som leder till eller förbereder för grundexamen 69 080 69 393 69 354 68 000 67 500 62 500
Utbildning vid läroanstalter sammanlagt 61 429 61 545 62 391 61 000 60 000 55 000
— utbildning som leder till grundexamen 49 381 47 956 46 324 42 000 42 000 40 000
— utbildning som förbereder för grundexamen som avläggs i form av en fristående examen 12 048 13 589 16 067 19 000 18 000 15 000
Läroavtalsutbildning sammanlagt 7 651 7 848 6 963 7 000 7 500 7 500
— utbildning som leder till grundexamen 188 209 260 250 300 300
— utbildning som förbereder för grundexamen som avläggs i form av en fristående examen 7 463 7 639 6 703 6 750 7 200 7 200
Utbildning som förbereder för yrkesexamen eller specialyrkesexamen 30 191 26 735 30 926 31 200 31 000 30 700
Utbildning vid läroanstalter 16 977 16 675 18 238 18 700 18 500 18 200
Läroavtalsutbildning 13 214 10 060 12 688 12 500 12 500 12 500

1) Källa: Statistikcentralen. Endast statsandelsfinansierad utbildning som lyder under utbildningsförvaltningen.

Studerande som avlagt yrkesexamen1)

  2012
utfall
2013
utfall
2014
utfall
2015
uppskattning
2016
uppskattning
2017
uppskattning
             
Grundexamina 45 862 46 214 48 754 49 300 49 800 50 700
Utbildning vid läroanstalter sammanlagt 41 774 42 169 43 732 44 300 44 800 46 000
— examina som avlagts inom den grundläggande utbildningen 35 734 35 412 36 283 36 000 35 000 34 500
— grundexamina som avlagts i form av en fristående examen 6 040 6 757 7 449 8 300 9 800 11 500
Läroavtalsutbildning sammanlagt 4 088 4 045 5 022 5 000 5 000 4 700
— examina som avlagts inom den grundläggande utbildningen 127 123 139 150 200 200
— grundexamina som avlagts i form av en fristående examen 3 961 3 922 4 883 4 850 4 800 4 500
Yrkes- och specialyrkesexamina 16 685 15 940 15 908 17 000 18 000 18 000
Utbildning vid läroanstalter 7 740 7 152 8 505 9 500 10 000 10 000
Läroavtalsutbildning 8 945 8 788 7 403 7 500 8 000 8 000

1) Källa: Statistikcentralen. Endast statsandelsfinansierad utbildning som lyder under utbildningsförvaltningen.

Antalet årsstuderande inom grundläggande yrkesutbildning (utbildning vid läroanstalter)1)

  2012
utfall
2013
utfall
2014
utfall
2015
utfall
2016
uppskattning
2017
uppskattning
             
Grundläggande utbildning sammanlagt 150 295 150 470 150 238 148 921 148 200 142 000
— varav specialundervisning 21 904 22 660 23 256 23 673 23 500 23 000
1 utbildning som leder till grundexamen och handledande utbildningar sammanlagt 131 281 129 830 127 053 122 475 121 700 120 000
1.1. Utbildning som leder till examen 124 881 123 553 120 934 116 826 116 000 114 500
1.2. Handledande utbildningar2) 6 400 6 277 6 120 5 649 5 700 5 500
2 Utbildning som förbereder för grundexamen som avläggs i form av en fristående examen 19 014 20 640 23 185 26 446 26 500 22 000

1) Källa: statsandelssystemet; endast statsandelsfinansierad utbildning. Antalet årsstuderande är ett aritmetiskt medelvärde av vårens och höstens statistikföringsdagar.

2) Fr.o.m. den utbildning som inleds hösten 2015 kommer den orienterande och förberedande utbildningen för grundläggande yrkesutbildning (yrkesstart), undervisningen och handledningen i tränings- och rehabiliteringssyfte för personer med funktionsnedsättning, utbildningen som förbereder för grundläggande yrkesutbildning för invandrare, undervisningen i huslig ekonomi och förhandsperioden inom läroavtalsutbildningen att slås ihop till en handledande utbildning för grundläggande yrkesutbildning. I samband med det blev en del av undervisningen och handledningen i i tränings- och rehabiliteringssyfte för personer med funktionsnedsättning en separat utbildning som handleder för arbete och självständigt liv.

Det antal studerande som ligger till grund för statsandelsfinansieringen av den grundläggande yrkesutbildningen (utbildning vid läroanstalter)1)

  2012
utfall
2013
utfall
2014
utfall
2015
utfall
2016
uppskattning
2017
uppskattning
             
Grundläggande utbildning sammanlagt 148 971 149 640 149 755 147 483 147 700 129 800
1 Kommunal yrkesutbildning 119 134 119 289 119 022 117 062 117 320 103 090
— varav kommuner som anordnare 23 843 30 362 30 760 30 766 31 400 27 590
— varav samkommuner som anordnare 95 291 88 927 88 262 86 296 85 920 75 500
2 Privat yrkesutbildning 29 693 30 199 30 592 30 276 30 240 26 570
3 Yrkesutbildning anordnad av staten 144 152 141 145 140 140

1) Källa: statsandelssystemet. Det antal studerande som ligger till grund för finansieringen inom den grundläggande utbildningen vid läroanstalter baserar sig på ett vägt aritmetiskt medelvärde av vårens och höstens statistikföringsdagar (antalet studerande på våren multipliceras med 7 och antalet studerande på hösten med 5). Den andel studerande som överskrider maximiantalet studerande enligt tillstånden att ordna utbildning ingår inte i det antal studerande som ligger till grund för finansieringen. Det beräknade studerandeantalet för 2017 som ligger till grund för finansieringen uppgår till ca 87,5 % av maximiantalet studerande enligt tillstånden att ordna utbildning.

Antalet anordnare av grundläggande yrkesutbildning och yrkesinriktad tilläggsutbildning 1)

  2014
utfall
2015
utfall
2016
utfall
2017
uppskattning
         
Alla anordnare av yrkesutbildning sammanlagt 189 183 174 168
— både anordnare av grundläggande utbildning och anordnare av tilläggsutbildning 118 117 113 107
— endast anordnare av grundläggande utbildning 13 13 13 13
— endast anordnare av tilläggsutbildning 58 53 48 48

1) Läget i början av kalenderåret. I början av 2016 var det av de 175 anordnarna 126 som ordnade grundläggande yrkesutbildning och 162 som ordnade yrkesinriktad tilläggsutbildning.

Antalet anordnare av grundläggande yrkesutbildning enligt ägartyp1)

  2012
utfall
2013
utfall
2014
utfall
2015
utfall
2016
utfall
2017
uppskattning
             
Alla anordnare sammanlagt 137 134 131 130 126 120
— kommuner som anordnare 11 11 11 10 9 9
— samkommuner som anordnare 38 36 35 34 34 34
— privata anordnare 87 86 84 85 82 76
— staten som anordnare av utbildning 1 1 1 1 1 1

1) Läget i början av kalenderåret. De som endast ordnar yrkesinriktad tilläggsutbildning (år 2016 sammanlagt 48) är privata, med undantag av en som är en samkommun.

01. Omkostnader för statlig yrkesutbildning (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 7 975 000 euro.

Anslaget får även användas till

1) internationalisering av Sameområdets utbildningscentral och Centret för sjösäkerhetsutbildning, till utvecklande av inlärningsmiljöer och skapande av informationsnät samt till användning av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen och studierna, till stödundervisning för invandrare, till yrkesinriktad tilläggsutbildning, till utbildningsersättningar som betalas till arbetsgivare samt till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder

2) ett belopp av högst 2 400 000 euro för sänkning av priserna på de företagsekonomiska prestationerna vid Centret för sjösäkerhetsutbildning.

Förklaring:Centret för sjösäkerhetsutbildning erbjuder säkerhetsutbildning som höjer och upprätthåller säkerhetsnivån inom sjöfartsnäringen, för myndigheter och för medborgare som rör sig till sjöss samt säkerhetsutbildning som förebygger miljöolyckor i enheten för överlevnadsutbildning i Lojo och enheten för brandutbildning i Obbnäs. Målet är att Centret för sjösäkerhetsutbildning år 2017 ska utbilda sammanlagt 4 100 personer.

Sameområdets utbildningscentral har som uppgift att höja samebefolkningens yrkeskunnighet, ordna utbildning som motsvarar näringslivets behov inom sameområdet och främja sysselsättningen i området samt bevara och utveckla den samiska kulturen och det samiska språket. Utbildningscentralen har som specialuppgift att tjäna den enda ursprungsbefolkningen inom Europeiska unionen. År 2017 kommer antalet studerande vid utbildningscentralen att vara ca 140 inom den grundläggande yrkesutbildningen och antalet studerandedagar ca 4 800 inom den yrkesinriktade tilläggsutbildningen. Inom den terminsbundna utbildningen i det samiska språket och kulturen är antalet studerandedagar ca 7 200 och inom kursverksamheten 5 250.

Årsverken

  2014
utfall
2015
utfall
2016
uppskattning
2017
mål
         
Sameområdets utbildningscentral 71,2 69,0 69 69
Centret för sjösäkerhetsutbildning 23,6 24,3 26 26
Sammanlagt 94,8 93,3 95 95

Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den företagsekonomiska verksamheten vid Centret för sjösäkerhetsutbildning (1 000 euro)

  2015
utfall
2016
uppskattning
2017
budgetprop.
       
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten 1 002 1 000 1 000
       
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten      
— särkostnader 3 095 3 000 3 000
— andel av samkostnaderna 941 950 950
Kostnader sammanlagt 4 036 3 950 3 950
       
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) -3 034 -2 950 -2 950
Kostnadsmotsvarighet, % 25 25 25
       
Prisstöd 2 400 1 550 2 400
       
Kostnadsmotsvarighet efter prisstöd,% 84 65 86

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Sameområdets utbildningscentral 4 688 000
Prisstöd för Centret för sjösäkerhetsutbildning 2 400 000
Övriga utgifter för Centret för sjösäkerhetsutbildning 887 000
Sammanlagt 7 975 000

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

  2015
utfall
2016
ordinarie
budget
2017
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 10 657 10 839 10 525
Bruttoinkomster 1 947 2 550 2 550
Nettoutgifter 8 710 8 289 7 975
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 3 126    
— överförts till följande år 729    

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Förlängd arbetstid (konkurrenskraftsavt.) -43
Genomförandet av principen om självkostnadshyra i Senatfastigheters hyror -78
Löneglidningsbesparing -15
Produktivitetsbesparing i omkostnaderna -41
Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.) -6
Sänkt semesterpenning (konkurrenskraftsavt.) -61
Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.) -30
Temporär sänkning av StPL-avgiften -40
Sammanlagt -314

2017 budget 7 975 000
2016 II tilläggsb. -118 000
2016 budget 8 289 000
2015 bokslut 6 314 000

21. (29.20.21 och 30.21, delvis) Utvecklande av yrkesutbildningen (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 8 541 000 euro.

Anslaget får användas till

1) betalning av utgifter och understöd för planering och inledande av verksamheten samt av omkostnader för försöks-, forsknings-, utvecklings- och utvärderingsprojekt inom yrkesutbildningen

2) betalning av utgifter och understöd för inlärning på arbetsplatsen och projekt för utvecklande av utbildningsmodeller som flexibelt kombinerar arbetsinriktad inlärning och olika sätt att anordna utbildning

3) betalning av utgifter och understöd för projekt gällande inlärning, studier för vuxna, läroavtalsutbildning och systemet för fristående examen samt utvecklande av informations-, rådgivnings- och handledningstjänster

4) betalning av utgifter och understöd för projekt som stöder genomförandet av reformen av yrkesutbildningen

5) betalning av andra EU-godkända forsknings- och utbildningsprojekt än sådana som finansieras ur strukturfonderna

6) avlönande av personal motsvarande högst sju årsverken.

Förklaring:

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Företagarfostran (överföring till moment 29.91.52) -400
Projekt gällande livslångt lärande, studier för vuxna, läroavtalsutbildning och systemet för fristående examen samt utvecklande av informations-, rådgivnings- och handledningstjänster -939
Sammanlagt -1 339

2017 budget 8 541 000
2016 budget 9 880 000
2015 bokslut 13 721 000

30. (29.20.30, 30.31, 32 och 51) Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningens driftskostnader (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 725 789 000 euro.

Anslaget får användas till

1) betalning av statsandelar och statsunderstöd enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) samt till betalning av andra understöd

2) ett belopp av högst 6 072 000 euro till understöd enligt 44 § i den ovannämnda lagen, till understöd för den yrkesinriktade utbildningens gemensamma uppgifter och kvalitetspris samt till täckande av kostnaderna för finländska studerande inom yrkesutbildningen vid läroanstalten för hörselskadade i Örebro

3) ett belopp av högst 851 000 euro till understöd för utvecklande av den yrkesinriktade specialundervisningen och stärkande av kopplingen till arbetslivet

4) ett belopp av högst 1 825 000 euro till understöd för utvecklande av inlärningsmiljöerna inom yrkesutbildningen och utbildningsanordnarnas verksamhetsprocesser med hjälp av digitala lösningar

5) ett belopp av högst 13 350 000 euro till understöd för främjande och annat utvecklande av ungas läroavtalsutbildning, höjd utbildningsersättning och utbildning för arbetsplatshandledare

6) ett belopp av högst 1 550 000 euro till understöd för utvecklande av den yrkesinriktade tilläggsutbildningens kvalitet, utvecklande av systemet med fristående examina och för prov- och materialtjänster för fristående examina samt till slutbetalningar och rättelser för tidigare år

7) ett belopp av högst 21 000 000 euro till understöd för ordnande av utbildning för invandrare som leder till yrkesinriktad grundexamen, handledande utbildning inför grundläggande yrkesutbildning, grundläggande yrkesutbildning som förbereder för fristående examen, utbildning som förbereder för yrkesexamen och utbildning som förbereder för specialyrkesexamen, för ordnande av examenstillfällen samt för stöd-, handlednings- och rådgivningstjänster.

Maximiantalet läroavtalsstuderande inom den yrkesinriktade tilläggsutbildningen är 21 262. Priset per enhet för utbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning och som förbereder för yrkesexamen eller specialyrkesexamen är 3 268,70 euro per studerande och för annan yrkesinriktad tilläggsutbildning 2 360,73 euro per studerande.

Inom den yrkesinriktade tilläggsutbildning som ges vid läroanstalter, exkluderat tilläggsutbildningen vid yrkesinriktade specialläroanstalter, är antalet kalkylerade studerandeårsverken som berättigar till statsandel högst 16 200. Trots kvoten för studerandeårsverken får anslaget användas till betalning av statsandelar som föranleds av rättelsebeslut.

Antalet kalkylerade studerandedagar som berättigar till statsandelen för särskilda yrkesläroanstalter är sammanlagt högst 221 530, varav Suomen Ilmailuopistos andel är högst 11 600 studerandedagar.

Förklaring:

Beräknad användning av anslaget och faktorer som inverkar på det (euro)

   
Kalkylerade kostnader för grundläggande utbildning i läroanstaltsform (studerande * pris per enhet enligt ägartyp) 1 360 936 000
— kommunal yrkesutbildning (103 082 * 9 751,49 €) 1 005 199 000
— privat yrkesutbildning (26 568 * 13 389,45 €, inkl. moms) 355 737 000
Kalkylerade kostnader för grundläggande utbildning som ordnas som läroavtalsutbildning (studerande * pris per enhet enligt ägartyp) 90 362 000
— kommunal yrkesutbildning (10 167 * 6 537,52 €) 66 467 000
— privat yrkesutbildning (3 495 * 6 836,93 €, inkl. moms) 23 895 000
Kommunernas finansieringsandel -972 285 000
Anslag för statsandelar som ändras på grund av konkurrenskraftsavtalet -5 337 000
Anslag för statsandelar som ändras på grund av förändringen i kostnadsnivån -4 259 000
Statsandelen för tilläggsutbildning som ordnas som läroavtalsutbildning 66 158 000
— utbildning som förbereder för yrkesexamen och specialyrkesexamen (17 582 * 3 268,70 €) 57 469 000
— annan tilläggsutbildning (3 680 * 2 360,73 €) 8 689 000
Statsandel för yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas vid läroanstalter 128 511 000
Statsandel för särskilda yrkesläroanstalters driftskostnader 16 055 000
Kompensering för kostnader för återbetalning av mervärdesskatt 1 000 000
Understöd enligt finansieringslagen, gemensamma uppgifter, kvalitetspris samt läroanstalten för hörselskadade i Örebro (högst) 6 072 000
Utvecklande av specialundervisningen och stärkande av kopplingen till arbetslivet (högst) 851 000
Utvecklande av inlärningsmiljöerna inom yrkesutbildningen och utbildningsanordnarnas verksamhetsprocesser med hjälp av digitala lösningar (högst) 1 825 000
Främjande och annat utvecklande av läroavtalsutbildning för unga, höjd utbildningsersättning och utbildning för arbetsplatshandledare (högst) 13 350 000
Utvecklande av kvaliteten på den yrkesinriktade tilläggsutbildningen, utvecklande av systemet för fristående examen, prov- och materialtjänster för fristående examina samt slutbetalningar och rättelser för tidigare år (högst) 1 550 000
Statsandelsfinansierad yrkesutbildning som är avsedd för invandrare samt stöd-, handlednings- och rådgivningstjänster för invandrare (högst) 21 000 000
Sammanlagt 725 789 000

Det genomsnittliga pris per enhet för grundläggande yrkesutbildning som använts som grund för fastställande av statsandelen är 10 355,64 euro per studerande.

Det pris per enhet som används som grund för statsandelen för särskilda yrkesläroanstalter är 72,47 euro per studerandedag.

I den uppskattning av kommunernas finansieringsandel som beaktats vid dimensioneringen av statsandelen ingår sammanlagt 2 431 000 euro som kommunernas andel av kostnaderna för utbildningen vid Sameområdets utbildningscentral och Räddningsinstitutet.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition enligt vilken man ska genomföra en besparing på 190 miljoner euro inom yrkesutbildningen genom att ändra lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) så att det studerandeantal som ligger som grund för finansieringen av den grundläggande yrkesutbildningen i läroanstaltsform blir lägre än maximiantalet studerande enligt tillstånden att ordna utbildning och genom att rikta besparingen i sin helhet till kommunernas finansieringsandel i den grundläggande yrkesutbildningen genom att ändra statsandelsprocenten.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition om en ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) som ska göra det möjligt att betala statsunderstöd för yrkesutbildning som ordnas för invandrare. Genom finansieringen med statsunderstöd syftar man till att utöka särskilt den handledande utbildningen för grundläggande yrkesutbildning samt utbildningen som förbereder för fristående examen och dess tillhörande studier som förbättrar studiefärdigheterna. Målet är att det ska delta ca 2 000 invandrare i den statsunderstödsfinansierade utbildningen.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Antagningstjänster (återföring från moment 29.01.02 av en överföring) 18
Anvisning av utgiftsbesparing till kommunernas finansieringsandel 80 083
Bemötandet av invandrarnas ökade behov av utbildning 21 000
Bortfall av ett tillägg av engångsnatur -3 000
Förändring i kostnadsnivån, (-0,7 %) -4 259
Justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna -8 245
Konkurrenskraftsavtalets verkningar på statsandelen; yrkesutbildning (Konkurrenskraftsavt.) -5 337
Sparbeslut -80 083
Nivåförändring -6
Sammanlagt 171

De priser per enhet som använts vid dimensioneringen av anslaget fastställs på basis av verkningarna av konkurrenskraftsavtalet.


2017 budget 725 789 000
2016 budget 725 618 000
2015 bokslut 737 192 435

33. (29.30.33) Kompetensprogrammet för unga vuxna (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 25 141 000 euro.

Anslaget får användas till

1) betalning av statsandelar enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) för yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning och som förbereder för yrkesexamen eller specialyrkesexamen

2) ett belopp av högst 24 228 000 euro till statsunderstöd för grundläggande yrkesutbildning som förbereder för fristående examen, utbildning som förbereder för yrkesexamen och utbildning som förbereder för specialyrkesexamen, för ordnande av examenstillfällen samt för stöd-, handlednings- och rådgivningstjänster. Finansiering kan användas för avläggande av delar av examina.

Maximiantalet läroavtalsstuderande inom den yrkesinriktade tilläggsutbildningen är 300. Priset per enhet för utbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning och som förbereder för yrkesexamen eller specialyrkesexamen är 3 268,70 euro.

Trots kvoten för prestationer får anslaget användas till betalning av statsandelar som föranleds av rättelsebeslut samt till betalning av statsandelar som motsvarar det belopp som inte har beviljats av maximibeloppet för statsunderstöd.

Förklaring:I enlighet med kompetensprogrammet för unga vuxna används anslaget för utbildning för unga vuxna i åldern 20—29 år som inte har någon utbildning efter grundstadiet, vilken ordnas vid läroanstalter eller i form av läroavtalsutbildning och som förbereder för yrkesexamen eller specialyrkesexamen, för grundläggande yrkesutbildning i läroanstaltsform som förbereder för fristående examen samt för examensdelar och för förbättrande av handlednings- och rådgivningstjänster riktade till vuxna.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition enligt vilken tiden för ikraftträdandet förlängs i fråga om det statsunderstöd som ska betalas till kompetensprogrammet för unga vuxna.

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Statsunderstöd för kostnader för utbildning i läroanstaltsform samt för handlednings- och rådgivningstjänster (högst) 24 228 000
Statsandel för driftskostnader för utbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning 913 000
Sammanlagt 25 141 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Det stegvisa upphörandet av det tidsbundna programmet -22 206
Tilläggsfinansiering för programmets fortsättning och för spridning av god praxis 10 000
Sammanlagt -12 206

2017 budget 25 141 000
2016 budget 37 347 000
2015 bokslut 55 651 944